Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 12.10.1972, Blaðsíða 4

Atuagagdliutit - 12.10.1972, Blaðsíða 4
Kalåtdlit-nunåne ukiune 10-ne arKartartussoK arKartartoK Arne MøJler, Nungme najugalik, igdloKarfingne nunaKarfingnilo 21-ne ukiut kingugdlit Kulit ingerdlaneråne nunavtininermine suliaKartarsimassoK, Danmarkimut aut- dlartoK agdl., åssil.: Hans Janussen — ukiut 20-t sivnerdlugit nunarpagssuarne angalaorérsimavdlunga sordlo Afrikame, Amerikame kujatdlerme, Persiame ukiunilo kingug- dlerne xuline arKartartut suliagssåinik ingerdlåssauardlunga Kalåt- dlit-nunånérérdlunga isumaKalerpunga erKigsisimaneruvdlunga nu- nane avangnardlerne suliavnik nangitsiniardlunga, arKartartoK Arne Møller Kalåtdlit-nunavtinit autdlalernermine OKarpou imalo nangig- dlune: — nangminerssortup arKartartu- tut suliagssanik ingerdlatsinera Kalåtdlit-nunånit autdlarnivkut unigtineKåsassoK entarsautigine- KångilaK. Kangånitdle kigsautigi- neKarpoK måna ingerdlatavta å- ssinganik ingerdlatitsissoKåinåsa- ssok. månale ingerdlatarissavut ukiup atautsip ingerdlanerane i- malunit ukiut mardluk ingerdla- neråne avdlanit tigujartuårneKå- sagunarput, sordlo angatdlatinik isumagingningnerput tåssångåi- nartumik unigtisinåunginavtigo. ingerdlatavut tamaisa atautsikut unigtisagaluaruvtigik angatdlatit isumagingnigtugssanik amigaute- Kalisåput. angatdlatit sarpinik, aKutåinik il. il. iluarsaissarnerme arKartartuvut sulissorineKardlu- artarput. suliagssat taimåitut ing- mikut sungiusarsimavavut sulia- nutdlo taimåitunut atortugssanik MUSI-CASSETTER ALTONE RRC RQDIRNT RADIAN1 og ALTONF. Musi- Cassetter 150 forskellige indspilninger pa Philips type Compact Cassette til en- hedsprisen kr 21.85 pr. stk Fo;lang vort komplette RADIANT katalog gratis tilsendt FHC-KUNDESERVICE INDUSTRIHUSET Landgreven 7, 1301 K. lej en bil til opholdet i Danmark. Nye modeller, liere størrelser. Billigste pri- ser bl. a. fordelagtige uge- og månedspriser. Skiv efter komplet pris- liste eller ring til 12 05 75 PUGGAARDSGADE 21, KØBENHAVN V. akisunik ukiut ingerdlaneråne pi- siortorsimavdluta. ånangniutit suliarineifartarfiat areartartunut suliagssanik inger- dlatavta saniatigut ånangniutinik Vikinginik misilissarfik iluarsai- ssarfigdlo NungmltOK ingerdlå- parput. tåssångånit aulisariutit, sulivfeitarfit angatdlatait, umiar- ssuitdlo niuvfagiutit sékututdlo imarsiortut angatdlatait kisalo Kalåtdlit-nunåne tingmissartor- titseKatigit åssigingitsorpagssuar- tigut isumagineKartarput. inger- dlatat taimåitut nangminerissa- mik aningaussautinit akilersugau- ssut ingerdlaterKingneKåsåput. i- nuit sulivfiutivtine ukiut inger- dlaneråne sulissunut ilausimassut sulianik erKartorneKartunik i- ngerdlatsilernigssåt anguniardlu- go isumaKatigingniartOKarpoK. arKartartoK Arne Møller su- jugdlermik Kalåtdlit-nunavtinut pivoK 1950-ime sulisitsissut Dan- markimérsut araartartuåtut su- livdlune. arKartartut sulinerme atorneKartutut angatdlatå sujug- dleK „Special" 1964-ime nunav- tinut tikisineKarpoK. tåussuma å- ssipajåva „Viking" 1966-ime nu- nalisineKarpoK kaligtautdlo „We- ber" 1968-ime. nal. ak. 42.300 imap iluanisimassut — sulivfiutivtinut suliagssissuti- gineKartartut ukiut Kulit Kalåt- dlit-nunåninivtine agsut åssigl- ngitarput. igdloKarfingne nuna- Karfingnilo 21-ne Kitåne Uperna- vingmit K’aKortumut Tunumilo Angmagssalingme ilåtigut arKar- tartutut suliagssat suliarissarpa- vut. sulivfiutivtine arKartartut ukiune Kuline Kalåtdlit-nunånl- nivtine katitdlugit nalunaerKutap akunerine 42.300-ne arKarsimasi- måput. Ilulissane aulisariutinut tali- tarfik 100 meterinik takissusilik — aulisariutinut talitarfit Kalåt- Bo godt og billigt i København Stærkt reducerede vinterpriser. Hotel Viking byder Dem alle moderne faciliteter fra værelser u/bad til værelser med eget bad og toilet. Tlf. på alle vær., 1 kl. restaurant, bar, TV. Kun 2 min. fra Amalienborg, 5 min. til Kongens Nytorv og »Strøget« HOTEL VIKING Bredgade 65, DK 1260 København K. Tlf. (01) 12 45 50, Telex 19590 Rekvirer brochure og prisliste. dlit-nunåne sananeKartut måna- mut angnerssåt — sanavarput. Ilulissane sermeK kangerdlup ki- nguagut avalagsårsimassoK uka- rångat Ilulissat umiarssualiviåne ingiutdlerujugssualertarnera pi- ssutigalugo sigssiugkap såmigut KajangnaeKutai sigssiugkat av- dlat Kalåtdlit-nunåne suliarine- Kartartut KajangnaerKutåinit 2 '/a tommiussunit mardloriåumik sili- ssuseKarput. sigssiugaliaK 1,7 mili. kr-nik akeKarpoK. Kåuma- tinik sisamåinarnik pivfigssaKar- titauvdluta suliaK nåmagsiniar- Dykker — arKartartoK Arne Møller parput. sigssiugkap tunua’tungå- ne nunångortitamut sioreat 10.000 kubikmeterit katitdlutik 20.000 tonsit migssiliordlugit OKimåissu- sigdlit imiuneKarput. sigssiugkap Kåva 200 kvadratmeterit sivner- dlugit angnertussuseKarpoK. ukiune Kuline Kalåtdlit-nuna- nlnivtine angatdlatit ajortorsima- ssut 334-t iluarsarpavut. angat- dlatit iluarsåuneKartut agfaisa migssinge kilisautåuput nunanit avdlamiunit pigineKartut. nunane avdlamiut kilisautåine iluarsai- ssarnerit pisanganartardlutigdlo nuånersussarput. tyskit kilisautåt 3000—4000 tcnsilik sarpingme u- lungnaisa ilåt angnertumik ilå- ngarsimangmat inugtaisa ikior- Kuvdlutik Kinuvigåtigut. kilisaut Paggivigtap erKåne aulisarfingmit pigingnigtut kilisautaisa ilånit Nungmut kalingneKarpoK. sarpi- sa ulungnaisa sisamaussut ilåt Kitermigut kipineKarsimavoK ki- lisautit Kalcrssuisa nivautaussar- tåta åipåta sarpinut katdlugtor- neragut. ajOKUserneKarnerata ki- ngunerå kilisaut ingerdlatitdlugo umiarssuaK sajugpilugtorujug- ssussarmat nangminérdlune i- ngerdlasinaujungnaernera. kilisautip ajutornera iluarsineic saperuvtigo kilisaut Kåumatit pi- ngasut migssiliortut AKigssersior- fiup erKåne kisarsimassugssauvoK Europame umiarssualivit ilånut kalingneKarnigssamut akuerssi- nigssap tungånut. ukiup tamatu- ma sujuliane tyskit kilisautåt av- dla kalingneicartitdlune Nunap Isuata erKåne kivivoK. ajutornera misigssoréravtigo sujunersutigårput sarpit ulung- naisa aserorneKarsimassup akia- nltoK agfåinarmik angissuseKa- lersineKåsassoK ulungnat kåving- nermingne imamik ajagtuinerat åssigilerniåsangmat. broncemik sarpiup sananeKautånik imap i- luantnerane ilångarterutausinau- ssunik atortunik ingmikut itunik tingmissai tukortitanik tikisita- Karpugut. iluarsainivta kingornagut kili- saut nalunaerKutap akunerine arKaneK-mardlungne Nup erKåne OKåtåKåtarneKarpoK. taimailior- nerme påsineKarpoK kilisaut sa- jugpilugungnaingajagsimassoK pissarnerminitdlo sukåinerulåll- narsimassoK, taimaingmatdlo nangminérdlune Europame umi- arssualivit ilånut ingerdlasinau- ssok sarpine taorsertikiartordlu- go. kilisaut ajortorane anger- dlamut apupoK. kilisautip tåussuma nunane av- dlamiut aulisariutaisa inugtainit tusåmaneKalersingmatigut nuna- nit avdlamiut aulisariutåinit ar- Kartartunit ikiorneKarKussunit ta- matuma kingornagut sågfigine- Kardluartalerpugut. uvdlune måkunane sulivfiutiv- tinit, Kalåtdlit-nunåne uliamik niorKutileKatigit angnertumik su- lissuneKarput Carl Poulsen pi- ssortaralugo. tåuna sulivfiutivta Kalåtdlit-nunåne suliåine sulissut pissortåtut ukiune ardlalingne su- livoK. Kalåtdlit-nunåne suliarisima- ssavut åssigingitsorpagssuput i' lait piuminaitsussardlutik. tama- tumunga tungatitdlugo aulisartut umiarssualivingnilo OKartugssau- ssut Kutsavigerusugpåka påsing- nigdluartarnerat ikiutameratdlo pivdlugit. igdloKarfingnime su- livfigisimassavtine taimatut misi- gissaKartarpugut. tamåna pissuti- galugo suliat sulivfiutivtinit isU" magineKartut uvdlut inerfigssait sule tikitinagit tamatigut nåmag- sissarsimavavut. Dykkerentreprenør i 10 år i Grønland Dykker Arne Møller, Godthåb, der har udført arbejder i 21 byer og bygder i Grønland i løbet af de sidste ti år, rejser til Danmark.. — Efter mere end 20 år at have fartet rundt på hele jorden bl. u. 1 Afrika, Sydamerika, Persien og sidste 10 år i Grønland som entrepre- nørdykker synes jeg, at det nu er på tide at falde til ro i Skandina- vien, siger dykker Arne Møller ved afrejsen fra Grønland. — Det er ikke meningen, at pri- vat dykkervirksomhed skal stand- se ved min afrejse fra Grønland. Det er et gammelt ønske, at et entreprenørfirma, magen til vo- res nuværende, skal køre videre. Men der vil antagelig tage 1—2 år at afvikle firmaet, da vi har serviceforpligtelser f. eks. over- for skibsfarten. Hvis vi skulle stoppe det hele på én gang, kom- mer skibsfarten til at lide et savn. Skibsfarten har i stor udstræk- ning anvendt vores dykkerservice ved reparation af skruer, ror m.m. Vi har specialiseret os i disse op- gaver og anskaffet kostbart spe- cialværktøj gennem årene. SERVICESTATION FOR REDNINGSFLÅDER Udover dykkervirksomheden har vi vores Viking servicestation i Godthåb. Stationen har fået man- geartede opgaver fra fiskerflåden, institutionsbåde, handels- og ma- rineskibe samt Grønlandsfly. Disse serviceorganer, der drives ved hjælp af private midler, skal fortsætte. Der er forhandlinger om, at folk i vores firma, som i en årrække har beskæftiget sig med disse opgaver, overtager den- ne gren af virksomheden. Dykker Arne Møller kom før- ste gang til Grønland i 1950 som dykker for et udsendt firma. Hans første dykkerbåd, „Special", kom til Grønland i 1964. Søsterskibet „Viking" kom i 1966, og i 1968 kom slæbebåden „Weber". 42.300 TIMER UNDER VANDET — Firmaets opgaver gennem de 10 år i Grønland har været me- get vidtspændende. Vi har udført entreprenør- og dykkerarbejder i 21 byer og bygder fra Upernivik i nord til Julianehåb i syd og i Angmagssalik i øst. Vores dykke- re har i løbet af disse ti år i Grønland tilbragt i alt 42.300 re- gistrerede timer under vandet. I Jakobshavn udførte vi en stål- spunskaj på 100 meters længde udelukkende for fiskekuttere — i øvrigt den største kutterkaj, der hidtil er opført i Grønland. På grund af Jakobshavn havns spe- cielle fænomen — den såkaldte „Kanelen" — blev forankringerne til kajfronten dobbelt så kraftige som de normale forankringer af kajfronterne i Grønland, som er på to en halv tomme. Anlægget kostede 1,7 mili. kr. Vi fik meget kort tid til at udføre arbejdet, blot fire måneder. Til kajens bag- areal medgik der 10.000 kubik- meter sand, der i alt vejede ca. 20.000 tons. Kajens bagareal er på godt 2000 kvadratmeter. HAVARIARBEJDER PÅ SKIBE Af havariarbejder er der udført 334 opgaver i løbet af de ti år, vi har virket i Grønland. Ca. halv- delen af disse arbejder blev ud- ført på udenlandske trawlere- Servicearbejderne om bord Pa udenlandske trawlere har været spændende og sjove. En tysk hæk- trawler på mellem 3000 og 4000 tons anmodede os en gang assistance for en svær beskadi- gelse af et af skruebladene. Traw- leren blev slæbt fra fiskebanker- ne ved Newfoundland til Godt- håb af en anden trawler fra sam- me rederi. Det ene af fire skrue- blade var blevet kappet i midten, da skibet fik trawlskovlen i skruen. Skaden resulterede i, at skibet rystede så voldsomt under sejlads, at det ikke kunne fort- sætte for egen kraft. Hvis vi ikke kunne udbedre skaden, skulle trawleren blive liggende ved Rypeøen i ca. tre måneder, før der kunne gives til- ladelse til at bugsere den til en europæisk havn. Året før sank en anden tysk trawler under bug- sering ved Kap Farvel. Da vi havde undersøgt skaden, foreslog vi at halvere det mod- stående skrueblad. Vi måtte pr- fly rekvirere specielt skæreværk- tøj, der kan smelte bronce, som skruen var fremstillet af, undei vandet. Efter reparationen blev der fo- retaget 12 timers prøvesejlads ved Godthåb, og det blev konsta- teret, at hverken vibrationer elleI farten var til hinder for, at ski- bet ved egen kraft kunne søge en europæisk havn for udskiftning af skruen. Trawleren nåede vel- beholden hjem. Denne trawler gav os en sa stor publicity, at vi siden modtog mange henvendelser fra uden- landske fiskefartøjer, som ønske de dykkerassistance. For øjeblikket udfører firmae omfattende arbejder for det grøn- landske olieselskab under ledelse af Carl Poulsen, der har vaeie ansat i Møllers Dykker Entrepri- se som arbejdsleder ved vand- bygningsopgaver i Grønland i en årrække. Opgaverne i Grønland har væ ret mangeartede og ikke altid li- ge let gennemførlige. Her findel jeg anledning til at takke fiskere og havnemyndigheder for den fo1' ståelse og medhjælp, vi altid ha1 mødt i byer. hvor vi har udfoi vandbygningsarbejder. De har bi- draget til, at vort firma altid hai løst opgaverne rettidigt. 4

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.