Atuagagdliutit - 21.06.1973, Blaðsíða 16

-den ser ikke
blot større ud
-den er det
anginerussussågi-
nångilak
- taimaivigporme
24 Family er familiens båd — familien
på fem. Så god plads er der nemlig
i denne komfortable Botved-båd —
med ton separate kahytter, stort cock-
pit og direkte kontakt mellem inde-
og udeplads. Der er også gode stuve-
rum til grejet — og selvfølgelig kan
pladsen udnyttes effektivt og hensigts-
mæssigt til transport af enhver art.
Det er en god båd helt igennem — til
alle formål.
24 Family erKardleringnut angatdlatig-
ssiauvoK — erKardleringnut tatdlima-
nut. taimatume Botved-bådime tåussu-
mane inuvdluarnartume inigssaKarti-
gaoK — mardlungnik initalingme, a-
ngisumik aKugtarfilingme åmalo ilua-
nTtunut Kåvanitunutdlo ingmingnut åta-
veKatigigfiuminartume. åmåtaoK nag-
satanut atortunutdlo inigssaKardluar-
poK — sordlikiardlume inigssaK ator-
dluarneKarsinauvoK agssartugagssanut
sugaluartunutdIOnit. angatdlatitsiala-
vigssuarmiuna — sunut tamanut.
MARINE AFD
AARHUS MOTOR
COMRAGNI A/S
Sølystgården, 8250 Egå
Telefon (06) 22 08 33
Motorinstallation:
Volvo Penta Aquamatic
— eller MerCruiser
motoriuslnaussut:
Volvo Penta Aquamatic
— imalunit MerCruiser

44 CORONET YACHT • 33 HOUSEBOAT • 32 OCEANFARER • 32 DEEP SEA • 27 SEAFARER ■ 24 FAMILY ■ 24 CABIN • 24 MIDI ■ 21 DAYCRUISER ■ 17 RUNABOUT
ukaleKBKalunilo amaroKaKaoK
tugtorpagssuaKardlunilo. inuit i-
sumaKarpunga umassut nerssutit
tamåko Keitertane inuneK ajortut
tåssunga ingerdlåneKarsimatina-
tik. taimåitumik nunavigssuamit-
dle avdlanit nangmingneK inger-
dlacrsimassut. åma nanoKarpoK
nuname tåssane. KaKortuput isu-
maKartoKarpordlo tåssane uma-
ssussut, tåssa orpigpagssuame na-
nussunit avdlauvdluinarmata. ta-
måko nerissagssamigtut pissari-
ssarpait hestit, nerssussuit uma-
ssutitdlo avdlat, kisiånile nanoK
Kalåtalit-nunåmio imame uma-
ssuneruvoK, sikorssuarne pissari-
ssardlugitdlo puissit arferitdlo, ta-
måkulo inussutigalugit. puissitut
arfertutdlo natdlorigtigiput.
aperKutigigavkule nuna siko-
KarnersoK sikOKånginersordlunit
imalunit imartamisut sikunik
KagdlersimanersoK, tauva ilisima-
tisinauvavkit nuna sikortaKéngit-
sok (sermerssuaKångitsoK) angni-
kitsuinaussoK, sivnerale Kagdler-
simanersoK naluvåt nunalo angi-
sorssunersOK taiméinginersordlo
ilisimaneKångilaK, tåssa KåKat ta-
marmik Koruilo sermerssuarmit
matusimangmata, taimåitumigdlo
kiavdlunit angmanerit takusimå-
Netsideunge, der småblunder i museumsleder Jens Kreutzmanns have.
natsiaK katerssugausiviup pissortåta Jens Kreutzmannip nautsiviane sf-
ngussartoK.
ngingmagit. inuit misiligtarsima-
våt tivfarterdlutik Kåicanut por-
tunernut KaKivdlutik, takuniar-
dlugo avdlanik sikumik Kagdler-
simångitsumik nunaKarnersoK, ki-
siånile takussaKarsinausimanatik,
mana nunagineKartut angnikitsu-
inait saniatigut nunaitarane sine-
rissame nunap saniatigut. nuna-
me najugarineKartume marmore-
KaKaoK åssigingitsunik Kalipauti-
lingnik, augpalugtut tungujortut-
dlo Korsuitdlo. nuname tåssane
kigssaviarssoKaKaoK, nunane av-
dlane akisunårdlugit pigineKar-
tugssaugaluit tåssa kigssaviarssuit
KaKortungmata, nunavdle inuisa
atornigssait naluvåt.
erneK: sujornagut OKautsivne
taivat nuname tåssane igfiugag-
ssanik naussOKångitsoK, taimåitu-
mik aperKutigiumavara inuit su-
nik inussuteKarnersut, imalunit
inuit KanoK amerdlatiginersut,
sunik nerissagssauteKartamersut,
kristumiungorsimanersut taimåi-
nginersutdlunit.
atåtaa: nunap inue ikigtungu-
put, tåssa angnikitsuinaK serme-
Kångingmat najorneKaisinaussoK,
kisiånile inue kristumiuput pala-
seKardlutik OKalugfeKardlutigdlo,
nunanutdlo avdlanut Kaningajag-
tugunik biskorpeKarfiup pingaso-
rarterutiginåsagaluarpai. taimåi-
toK nangminerissamingnik biskor-
peKarput, tåssame avdlatut ajor-
naKingmat inungnut avdlanut u-
ngasissuserssuartik pissutigalugo.
kisiåne kigsautigigagko inuit
tåssanimiut sunik inussuteKamer-
sut karrinik nautitsisinåunging-
mata, tauva akisavagit inup timi-
ussåinait inussutigingingmago, o-
KalugtuarineKartarpoK Kalåtdlit-
nunåne ivigaKarfeKardluartoK pit-
saussunik, naussorigsaissutdlo ig-
dlorssuaKartut umassuteKarfiu-
ssunik, tåssa tåssane inuit nerssu-
ssuauteKaKaut savauteitardlutig-
dlo taimailivdlune puneK imug-
ssuardlo sananeKartardlutik. ta-
måko angnertumik inuit inussu-
tigait åmalo neait piniarnikutdlo
pissaussartut avdlarpagssuit sor-
dlo tugtut neKait, arferit nånut-
dlo. tåssa tamåkuninga inuit tå-
ssanimiut inussuteKarput.------“
„nunap silåinå Kanoic inersoK
cKaravit påsisinaunago sok nunap
taimåitup silåinå pitsaugineKartoK
OKalugtutisavavkit nunap pissusi-
anik. silardlugtarnera nunat av-
dlat silardlugtarnerånit såkortu-
neroKaoK, anorit såkcrtussusisi-
gut issimik persumitdlo, kisiåne
taima silardlugtarnera sivikitsui-
naussarpoK, sivisumigdlo silancig-
kajugdlune, måssa nuna issigka-
luartoK. tamåna iluliarssuit pissu-
f iånik pissuteiorpoK tåssa silåi-
narmik nigdlertisimaiitsiuaramik
nuissat pérsitardlugit seKinersui-
nångordlugo. kisiånile ci Kåmiuisa
tamåna ajoKUtigissarpåt, tåssa si-
lardluit såkortut tåssånga pissa-
ramikit.
dlo påsisinaugunarit sunalunit tå-
ssunga ingerdlåniagaK akisoKing-
mat, tåssa nunap tåussuma unga-
sigpatdlårnerssua pissutauvdlune,
inuitdlo KaKutigut tagpavunga i-
ngerdlaniartarput, atortugssatig-
dle iluaKutigssat tagpavane atu-
gagssatik nunane avdlane pisiari-
ssariaKartarpail, sordlo savimer-
nit Kissuitdlo igdluliornigssamut
atugagssatik. tåssångånit niorKu-
tiginiagkalik nagsardlugit uter-
tarput sordlo måko: nerssutit amé,
nerssussuit amé, puissit amé, ag-
dlunaussiatdlo CKautigerigkavut,
aulisagkanit taineKartartunit aor-
fit aminit suliarineKartartut, tai-
neKartardlutigdlo agdlunaussiat
Kajangnaitsut, kisalo tåuko tugå-
ve.
OKautigissat tagpavane igfiu-
gagssait nausinaunersut taimåi-
nginersordlo, isumaKarpunga ang-
nikitsuinarme nunap inue tamå-
kuninga inussutigssaKartut. kisiå-
nile angutit pikoringnerpauvdlu-
tigdlo pissauneKarnerpåt, taima-
tut misiliniartartut siaruarteri-
nermik, erKåisångikåine tagpava-
ne igfiaK naluvåt.
saunermit savingmut ipuliaK. sumit
pinersoK ilisimaneKardluångilaK.
Igdlorpait Kanigtuane navssåK. sule
iluamik påsineKångitsut navssåri-
neKarajugtarput.
Knivskaft af ben. Usikker oprindel-
se. Fundet nær bopladsen Igdlor-
pait. Ofte findes ting, som endnu
er meget vanskelige at bestemme.
toic, sujuligtuineKartitdlugulo tu-
sarnåKatausimångitsoK.
ernlnaK sila kiangnerulerpoK,
upernarmatdlo tamåna malung-
narsivdlune sordlo Torb.iørg oKar-
simassoK. Torbjørgip umiarssu-
ane piaréramiuk angalanine i-
ngerdlaterKigsinångorpå Brattalid
tikitserdlugo. Eriup ilagsivdluar-
på OKardlunilo, ajungeicissoK tiki-
simassoK. Torbjørgip umiarssu-
tåssanipoK ilaKUtane ilagalugit, u-
miarssuvdlo inugtai igdlorssuar-
nut avdlanut inigssineKarput. u-
pernåkut Eriup Torbjørn nunag-
ssånik tunivå Stokkenæs-ime, tå-
ssanilo angisorssuarmik igdlor-
ssualiorpoK, kingornamut najulig-
kaminik. (åmalo tåuna tåssanipoK
Eriksfjordime akileralugo Bratta-
lid).
aussame 1973 ernera Hans ila-
galugo misigssuinermik suliåka
nangipåka 1972-ime unigtivfinit.
neriugpunga Sermilingme avang-
nardlei me inersinåusavdlunga tai-
matutdlo Tunugdliarfingme ki-
nguane tauvalo nangitdlunga Ke-
Kertane Bredefjordip påvanltune.
atåssuteKarfigåka kujatåne
kommunit tåuko pingasut lands-
rådilo, tåuko aningaussatigut ta-
persissarput — ikiuinex agsut ku-
jamasutigissara. nioi'Kutigdlit
KETNET MARINE motorimik a-
tugkisimavoK.
neriuligåråtaoK ukiOK måna å-
ma nuna pivdlugo imaKalo igdlu-
kunik inuit tamåne najugaaartut
nalunaerfigissarumårånga.
Ove Bak.
kungip tarrarssutånit
middelalderip (ukiut akugdlit) i-
ngerdlaneråne Europap avang-
nåne nunane ajorpatdlångitsumik
Kalåtdlit-nunånut ilisimassaKar-
tOKarpoK, måssa åma tamatuma
tungågul avdlarpagssuartut påsi-
nerdluissoKartarsimagaluartoK
ugperissapalånigdlo erKarsautit a-
korneKartarsimagaluartut. sordlo
åssersutigalugo „Enhjørningit" (a-
tautsimik Kåmikut nagssugdlit
nerssutit nagssuilo Kipissuvdlutik)
tåssa Kilalugkap kigutå. — ima-
lunit imame umassorujugssuaKar-
tOK OKatdlisigineKartardlune —
sordlo margyger" åmalo „hav-
stranber11, umiartortunik nerissar-
tut umiarssuarnigdlo inugtåinit-
dlo aserorterissartunik.
avangnåne atuagkiatoiraK „Kon-
gespejlet" (kungip tarrarssutå) u-
V. NIELSEN’s
STENHUGGERI
ujaragtagssiortarfik
Vestre Kirkegårdsalle 28 -
Kbhvn. SV. — Danmark.
kiut akugdlit KerKåne atuagkiau-
ssok ilaKarpoK atåtap erneratalo
nunat pivdlugit OKaloKatigingne-
rånik Kalåtdlit-nunåt „silarssup
isua“ pivdlugo. oKautigissaussut
erKOrput, måssa atausiåkånik på-
sinerdluinertaKaraluardlutik.
angutå: nuname tåssane suna
ujarneKartOK, imalunit sok taima
navianartoKartigigaluamut inuit
ingerdlaniartartut, aperautigigav-
ko, pissuteKartarput inuit pissu-
sinik pingasunik pileritsagtitau-
nermik. atauseK tåssa avdlanit pi-
koringniuniarneK Kångerniutdlu-
ne åmalo tusåmassångorusung-
neK, tåssame inuit pissusiat i-
maingmat navianartulingmut a-
ngalanigssanut kajumigtardlutik,
tamatumuna tusåmassångorumav-
dlutik. åipå tåssa ilisimassaKaru-
sungneK, tåssa inup pissusianing-
mat misigssuerusungneK nalussa-
nut sujornagut tusarsimassanut
erKortunerånigdlo ei'Kortungine-
rånigdlunit ugpernarsisitsiuma-
neK. pingajoi-åt aningaussarseru-
sungneK, tåssame inuit pisungu-
tigssat ujartuarmatigik sumilunit
navianartorsiornaraluaKissune i-
luanåriatårnigssaK nautsorssutigi-
neKarsinaoriartOK. kisiåne Kalåt-
dlit-nunåt pivdlugo imåipoK, sor-
16