Atuagagdliutit - 04.07.1974, Qupperneq 2
GRØNLANDSPOSTEN
Postbox 39, 3900 Godthåb — Telf. 2 10 83 — Postgiro 6 85 70
akissugss. årKigss. Ansvarshavende: Jørgen Fleischer. Køben-
havns-red.: Torben Lodberg, Ved Sønderport 1, 2300 Kbhvn. S.
Annonceafdeling i Danmark: Bladforlagene, Dr. Tværgade 30, 1302
Kbhvn K. Telf. (01) 13 86 66. Telegr. adr.: HARFENCO. Annoncechef
Henry Jessen, reklamekonsulent Børge Briiel. Annonceafdeling
for lokalannoncer i Grønland: Postbox 39, 3900 Godthåb. Telf.
2 10 83. Annoncekonsulent Alfred Toft, box 77, tlf. 210 34, 3900
Godthåb, kingusingnerpåmik tuniussivigssaK mardlungorneK sarKu-
merfigssap sujuliane. Indleveringsfrist for lokalannoncer: Senest
tirsdag ugen før udgivelse.
ICNAF någgårpoK
J. B. soruname AG kingusTnåkut
silatuniarnerarneKarsinaugaluar-
poK, sujorna kapisilingniarnerup
kingusinårtumik unigtitausimanera
pivdlugo måna agdlauserissaKartu-
aravta. taimåikaluartoK kingumut
OKatdlisaulerKigtariaKarpoK.
ICNAF-ime isumaKatigingniarne-
rit nikatdlatdlangnartumik inerput,
tåssa Kalåtdlit-nunåt kapisiligtag-
ssamigut amerdlisaivigineKånging-
mat. imaKa mardloriåumik pissag-
ssaKartitausinaugaluarpugut. kisiå-
ne tåssa 1191 tons — pissagssatua-
råvut!
nunat avdlat Atlantikup avangnå-
nTtut taima aulajaitsigissumik aku-
erssiumånginerat danskit/kalåtdlit-
dlo pissarisinaussamingnik amer-
dlisitsiniarnerånut, soruname tamå-
na atavoK kigsautigineKarmat kapi-
sigdlit nungutsailiorniardlugit. kisi-
åne åmåtaoK pissuteKarpoK 1973-
me pissarerKussaussut danskit tu-
ngånit KångerneKarnerat nalungika-
luardlugo iluarTnagaungmat.
nalunångeKaoK danskit/kalåtdlit
autdlartitait i sumaKatiging ni arnerne
nukigdlångassårtorujugssussug-
ssaussut isumaKatigTssutit soKuti-
gingerérsimagamikik taima kalåt-
dlit aulisartue ICNAF-imut issiko-
Karunarmata.
nangminerssornerulernigssamut
oKatdlinermut atatitdlugo kapisi-
lingniarnerup unigtitaunera avdlatut
soKutiginauteKarpoK. tåssame ilait
isumaKarmata nangminerssorneru-
lernigssaK piårtumik erKutariaKar-
toK, tåssa nangminerssornerulerni-
kut aitsåt inuiaxatigit nangminérsi-
naunerat ineriartortitausinaungmat
aitsåt.
taimatut issigalugo kingusinårtu-
mik kapisilingniarnerup unigtitaune-
ra nalilerneKarniardle issigalugo
kalåtdlit kukunerisa ilagigåt, suju-
nigssame nangminerssornerulernig-
ssame erKaimassagssat ilagissag-
ssåt. kalålex Kalåtdlit-nunånut mi-
nisteriussoK akuerssisimavoK inui-
ait tamat isumaxatigTssutånut uni-
orKutitsinigssamut.
ICNAF-ip isumaKatiginiarnerane
måna påsivarput taimailiorneK ing-
minut akilersinåungitsoK. nunat av-
dlat isumaKatigTssutexarfigisima-
gåine, tauva erKortitsissariaKarpox.
taimåi ngig pat nautsorssutigissau-
nex nukigdlårsagaussarpoK tugdlia-
nilo méraussiaussugssångordlune.
ICNAF-NEJ
J.B. Selvfølgelig kan man skælde
AG ud for at være bagklog, når
vi gang på gang taler om sidste
års forsinkede laksestop. Ikke desto
mindre er det igen blevet aktuelt.
Forhandlingerne i ICNAF gav
det sørgelige resultat, at Grøn-
land ikke får øget sin laksekvota.
Vi kunne måske fiske dobbelt så
meget. Men 1191 tons — det er,
hvad vi må!
Når de øvrige nordatlantiske fi-
skerinationer stiller sig så kate-
gorisk afvisende overfor det dansk/
grønlandske ønske om en forhø-
jelse af fangstkvotaen, så hænger
det naturligvis sammen med, at
man ønsker at bevare laksen. Men
det hænger bestemt også sammen
med, at man fra dansk side bevidst
overtrådte kvotaen for 1973.
Det er indlysende, at den dansk/
grønlandske delegation er prisgivet
ved forhandlingerne, når de grøn-
landske fiskere — set fra ICNAF-
medlemmernes synsvinkel — bare
blæser på aftaler.
I forhold til hjemmestyredebatten
er situationen med laksestoppet
aktuelt på en anden måde. Her
mener nogle jo, at hjemmestyre bør
indføres hurtigt, fordi netop hjem-
mestyre er den eneste måde, at
samfund kan modnes til hjemme-
styre på.
Og sådan betragtet må man hå-
be, det forsinkede laksestop bliver
vurderet som et af de mange
grønlandske fejltrin, som fremtidens
hjemmestyre skal bygge på. En
grønladsk grønlandsminister gav til-
ladelse til at overtræde en inter-
national fiskeriaftale.
Efter ICNAF-forhandlingerne ved
vi nu, at det ikke kan betale sig.
Når man indgår en aftale med an-
dre lande, så skal den overholdes.
Ellers svækkes den med sin posi-
tion og bliver lillebror næste gang.
agdlagfingme pissortaK
Nungme KNAPP-ip agdlagfeKarfiane 1. september 1974 iku-
tugssamik pigssarriorpugut. sapingisamik kalåtdlisut xavdlu-
nåtutdlo pisinaussumik, åmalo nautsorssusioriautsinik ilisi-
massaKartumik.
piumassut unga nalunaerdlit.
KN APP-sekrctariatet
Postbox 324 . 3900 Godthåb.
LYKKELIGE VINDERE. Her er den svenske popgruppe Abba, der har vundet årets grand prix i den
engelske badeby Brighton. — ajugaugamik tugdldsi mårtut. svenskit nutålianik erinarssordlutigdlo n i pi -
lerssortartut Abba ukiox måna tuluit igdloxarfisa ilåne aussaunerane nalunguariartarfingme Brighton-
ime unangminerme ajugaussut.
igdloKarfit Kulit pi-
lerssårusiorKigtut
suliagssat nangmagagssatdlo avdlångornerat peKa-
tigalugo pivoK.
Kalåtdlit igdloKarfisa Kulit piler-
ssårusiornerat — Nanortalingmit
Ilulissat tikitdlugit — misigssor-
KingneKardlutigdlo pissaritdlisar-
neKåsåput, autdlarKausiutigssatut
kalåtdlit kommunisa 1. januar
1975 periarfigssaKalcrnerånut ig-
dloKarfit pilerssårusiornerat aki-
ssugssauvfigilernigssåt.
misigssuinoK måna ingerdlatile-
rérpoK GTO-me, igdloKarfit piler-
ssårusiortarfiåne pissortaK, afde-
lingsarkitekt Vagn Laage, oKar-
poK sujunertarineKartOK inersi-
måsavdlutik, kommunalbestyrel-
sit nangmingneK akissugssauler-
nigssamut piarérdlutik nalunaer-
nigssåinut.
misigssuivdlune iluarsåussine-
rup ilåtigut tunulerå nangmagag-
ssat suliagssatdlo avdlaussumik
åridgssunerata kommunime tek-
nikikut ingerdlatsineK igdloxar-
fitdlo pilerssårusiornerat kalåtdlit
kommunalbestyrelsinut tuniune-
Kartugssaungmata kommunime
teknikerexalernikut, ilåtigutdlo
igdloKarfit pilerssårusiornere ima
pisoKalissorsimatigingmata iluar-
såunigsså pissariaKalerdlune. pi-
soKaunerssåt, Nup pilerssårusior-
nera ukiunik KulinguerérsimavoK.
iluarsåussinerup mardluk suju-
nertarivai:
sujugdlermik kommunalbesty-
relsit kommunimilo teknikeri-
ngortugssat inerérsimassunik na-
lerKutungorsagkanigdlo najorxu-
tagssaKarérKuvdlugit, ingerdlatsi-
neK tiguguniko sapingisamik pit-
saunerpåmik ingerdlatilerérsi-
naoi'Kuvdlugo, åipagssånigdlo ig-
dloKarfit pilerssårusiornerat sapi-
ngisamik piaritdlisarniardlugo, su-
junigssame igdloKarfingne pi-
ssortat pilerssårutit ingerdlånerå-
ne periarfigssaKarnerorKuvdlugit
KanoK ilioriarsinaunermut aulaja-
ngerlarnigssamut.
GTO-me iluarsåussineK kalåt-
dlit kommunalbestyrelsé sulexati-
givdluardlugit ingerdlåneKåsaoK,
Vagn Laage oKarpoK.
Kalåtdlit-nunåne igdloKarfit
Kulinait iluamik pilerssårusiorne-
Karsimåput. sujunigssame åma ig-
dloKarfit avdlat nunaKarfitdlo sa-
naortorfigineKarnerat aKuneKar-
sinaorKuvdlugit, pilerssårusiorne-
xarpoK igdloKarfit pilerssårusior-
tarnerat inatsisiliuniardlugo nuna
tamåkerdlugo atortugssamik, må-
na tåuna ministeriame suliarine-
KarpoK, neriutigineKarpordlo
1975-ip nålernerane atortulisa-
SSOK.
dyr og mennesker, sættes igang
om et års tid, oplyser professor
Jørgen Clausen, Odense, til RB.
— Vi har formodning om, at gift-
stoffer i stor målestok føres med
Golfstrømmen til de grønlandske
farvande.
Kuånerssuarne
misigssuinerit
aningaussanut akuerssissartut ne-
riorssuisimåput atugagssångorti-
tåusassut 840.000 kr. Kuånerssu-
arne misigssuinerme atugagssa-
nut.
atominik misiligaissarfingme
Risø-me uranip atominut atortug-
ssatut ineriartortitauneranut suli-
nerane pissariaKartitausimåput
550.000 kroner, ineriartortitsiner-
mut sulineK ingerdlåneKarpoK u-
ranigssap Kuånerssuarnit pissup
Risø-mut ingerdlatap misigssor-
neranut. peKatigititdlugo Kalåt-
dlit-nunånut ministeriaKarfik
290.000 kr. pigssarsivoK augtitag-
ssarsiornerme teknikikut misig-
ssuerKigsårnernut Kingornerit er-
ssfngitsut radioaktiviussut Kuå-
nerssuarne misigssorKigsårnerinut
atugagssanik, tåssane uran 5.600
tons Kularnaikulugtumik Kivdleri-
nertigut påsineKarsimåput pigine-
Kartut. -ro.
KORT NYT — tamalåt
Fra 4. juli til 7. august foretager
seks mand fra Dansk Ornitholo-
gisk Forening en ekspedition på
den grønlandske vestkyst, hvor de
skal fortsætte undersøgelserne af
havørnebestanden. Undersøgelsen
sker i samarbejde med Verdens-
naturfonden og med støtte fra
Carlsbergfondet. Det danske fly-
vevåben flyver ekspeditionen til
og fra NarssarssuaK.
På generalforsamlingen i Det
Grønlandske Selskab ønskede kun
to af bestyrelsesmedlemmerne at
blive genvalgt, nemlig vicedirek-
tør Jens Fynbo og formanden,
højskolelærer Mads Lidegaard,
Nyvalgt blev fru Suso Heinrich,
sygeplejerske Margarida Hermann
og vicedirektør Hans Ølgaard.
Suppleanter: Kontorchef Chr.
Jensen, MfG, og lærer AKigssiaK
Møller.
Grønlands Tekniske Organisation
har bestilt 24 sende- og modtage-
anlæg til helekopterlandingsplad-
ser i Grønland hos firmaet Inmen-
tec A/Si Silkeborg. Firmaet har
tidligere leveret otte lignende an-
læg til GTO, som har installeret
dette VHF-udstyr i Jakobshavn,
Godhavn, Egedesminde, og Chri-
stianshåb. De 24 nye anlæg ko-
ster ca. 1 miil. kr.
Fællesmarkedets Miljøfond har
bevilget 300.000 kr. til undersø-
gelse af forureningen i Grønland.
— Undersøgelsen, som omfatter
Miljøundersø-
gelser
A/G København:
Finansudvalget har bevilget, at
der ved Grønlands Fiskeriunder-
søgelse oprettes en stilling som
videnskabelig assistent. Denne as-
sistent skal specielt tage sig af de
miljømæssige undersøgelser i
Grønland.
De miljømæssige opgaver er
vokset betydeligt i omfang på
grund af den stigende tekniske
aktivitet, der udfoldes i forbindel-
se med olie og mineralefterforsk-
ning den allerede påbegyndte
minedrift, og det har iøvrigt væ-
ret et krav fra politisk side i
Grønland, at konsekvenserne blev
klarlagt i fuldt omfang.
2