Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 12.09.1974, Blaðsíða 5

Atuagagdliutit - 12.09.1974, Blaðsíða 5
KavdlunåtsiaKarfiup akugdliup OKalugfia navssåK sujugdleK agdl., åssil.: hans janussen Kavdlunåtsiait nalåne OKalugfiu- massup mikissungusimassup siv- Kue KavdlunåtsiaKarfiusimassu- e akugdlermitut Nungme kater- ugausiviup pissortånit Jens r°utzmannimit Danmarkimilo aterssugausivit angnerssane pi- 0rtamit, ilisimatumit P. V. j. 0'-'irnit, ungasingitsukut Kangi- nguane tikerårtunit, navssårine- g.arsimåput. KavdlunåtsiaKarfiu- 'massume akugdlerme OKalugfiu- rnassup sivnikuinik aitsåt nav- SsartoKarpoK. , Kalåtdlit-nunåne såkutoKar- ^ ut Kutdlersap, kontreadmiral Prause-p, Kavdlunåtsiait es- ^-uiotdlo najugarisimassait Ka- ^Silinguit erKånltut ardlagdlit u- kaVt*nut takutiortorpai. Arsup Ugerdluata Kingungajåne Kav- unåtut nånup Koruanik taine- 1 rtartume navssåvta ilagåt OKa- griusimassup sivnere. oKalug- Vat- PiiveKarfigtaKarsimassup a_ ata Karmarisimassånut encai- lumik navssåravta misigssue- riaravta ungalussausimassup Ker- Kane OKalugfiusimassup sivnere navssårågut. oKalugfikoK igdluku- nut KanigtuarassuvoK, Jens Kreutzmann ama P. V. Glob OKar- put. — KavdlunåtsiaKarfiusimassu- me akugdlerme Kavdlunåtsiait ig- dlukuinik agssaissoKåsava? — KavdlunåtsiaKarfiusimassu- me akugdlerme agssaissoKåsaner- sok sule aulajangissoKångilaK. å- ma igdlukunik tamånltunik må- namut sule agssaissoKarsimångi- laK. — ama K’aKortumlpuse kater- ssugausivik takuniardlugo kisalo Narssame Nungmilo katerssugau- sivingnik pilersitsiniartut påsini- aivfigåse. — Narssamxput KGH-ip igdlu- titoKai KavdlunåtsiaKarfiusima- ssunit savauteKarfingnitdlo pissu- nik katerssugausiviliorfigisavdlu- git piukunauteKardluartut. kater- ssugausivit tåuko Kalåtdlit-nu- navta katerssugausiviata ingmi- kortortåtut ingerdlåneKarsinåu- put, Jens Kreutzmann OKarpoK. — Finlandime. Sverieeme. Norge- me, Tslandime Savalingmiunilo katerssugausivingne sulissut ki- nuvigigssamårpavut Narssame katerssugausiviliagssat Kanoic ilu- silersorneKarnigssåinik sujuner- suteKarKuvdlugit Kanordlo ilior- nigssavtinik isumersorKuvdluta. sujunersutit Narssap komVnunal- bestyrelsianut ilaussortat akuer- ssissutigissagssarisavait, igdloKar- fingme katerssugausivit ingerdlå- neKarnigssåt akissugssauvfigi- ssagssarigamiko. — ukiune måkunane aussaune- rane takornariat 150-t migssilior- dlugit amerdlåssusigdlit sapåtip akunerata atautsip ingerdlanera- ne Narssamut tikitarput. NarssaK tåssaungmat takornariat Kalåt- dlit-nunåta avatånérsut Kujatåne tikitagåt igdloKarfik sujugdleK katerssugausivit Narssamitut tå- ssaulersinåuput Kalåtdlit-nunåne KavdlunåtsiaKaratdlarnerata na- låne pissutsinik pitsaunerussumik påsissaitarnigssamut ilapigtutig- ssat pitsaviussut. — nautsorssutigårput nunane avangnardlermiut penatigigdlutik KavdlunåtsiaKarfiusimassune ag- hjem: Træt af champagneliv ham. Han er ai Jakobshavn.« I morgen fly rie med Icelan land tilbage t Endnu et pigee mon Spies’ liv tre dage Siden Weile tilbage ti efter et halvt Hun var engang trukne. Ane-Marie vi Simon Spies i h bopæl i Sverige le«. Lommepeng svenske kroner Simon Spies: var blevet ked hos os, og dert naturligt at søi des hjemtransp Helt i overf med de aftale truffet med hen Ane-Marie h: champagnitordlune inåneK Katsutivigpara, Ane-Marie Amossen BT- OKarpoK ... — Jeg er bossen til BT... træt af champagnelivet, siger Ane-Marie Ane-Marie Spies- imit KimåsimavoK ka C ampaSniatutorssuit Katsup. Uga rJUnavt'n-Ut angerdlamiarpi lil^ ’ taima OKarpoK 18-inik ukii tp; ne“Marie Amossen, ilulia Maj.’- avisiraut B. T.-mut. An Spiele Amossen, formand Simc aVa]^lp aussaK nunavtinukaran (s6r(f1Upa „tåmajuitsugssatu tå;-. Urne formande nangmin« g a °KarsimassoK). Ane-Tvr~me 0KaluSPalarineKarP< SsalTl- ar*e 18-nik ukioKalerni; tm lnu' uvdlut mardluinångo KlmåsimassoK Simon Spies igdlorssuarssuanit. kruninik tu- sintiligpagssuarnik kaussarfing- miugssineKarsimavoK arsissorssu- itdlo akornåne inuneK misiligsi- mavdlugo. — Danmarkimukarsimavunga uvdluinarne inuneK avdlångulåru- sungnermit, OKarpoK. uvdlumi- kutdle påsivara taima nuånatåru- ssårneK kingunigssaKångitsoK. i- kingutiga maKaissivara, månalo uterfiginiarpara. tåuna Ilulissane sulissartuvoK. Ane-Marie er flygtet fra Spies — Jeg er træt af champagnelivet. Jeg vil hjem til Grønland, siger den 18-årige Ane-Marie Amossen, Jakobshavn, til dagbladet BT. Det var Ane-Marie Amossen, som for- mand Simon Spies på sin grøn- landsrejse i juli tog med til Dan- mark som „souvenir" (forman- dens eget udtryk). BT fortæller, at Ane-Marie flygtede fra Simon Spies’ kæmpe- store villa et par dage før sin 18 års fødselsdag. Hun havde fået i tusindvis af kroner i lomme- penge og havde prøvet at leve et liv i sus og dus. — Jeg tog til Danmark af eventyrlyst, siger hun. Men i dag har jeg fået øjnene op for, at det var en glansbilledtilværelse. Jeg savner min ven. Nu rejser jeg tilbage til ham. Han er arbejds- mand i Jakobshavn. Fødselstallet daler kraftigt Grønland er måske det land i ver- den, som i 60’erne har oplevet det procentvise stærkeste fald i fød- selstallene. Det viser i hvert fald en undersøgelse, som er udført ved det medicinske center ved George Washington-centret Wa- shington og offentliggjort i en rap- port om udviklingen i fødselsra- terne i verden. Undersøgelsen viser, at fødsels- raten for Grønlands vedkommen- de fra 1960 til 1972 faldt fra 48,6 pr. tusinde til 24,3 pr. tusinde. Mange andre lande og landområ- der bar lavere fødselstal, men ingen andre har ifølge denne rap- port et lignende pludseligt fald som i dette tilfælde på 50 pct. Rapporten siger ikke noget om årsagen til det, men indførelsen af spiralen har uden tvivl sin store andel i en halvvering af fødselstallet i Grønland på 12 år. Julut Museet i Julianehåb. — K’aKortume katerssugausivik ssainermingne navssåve amerdla- nerpait Narssame katerssugausi- viulersugssanitineKåsassut. eria- gissagssanik inatsisitåK maligdlu- go Kanganitsat navssait amerdla- nerit Kalåtdlit-nunavtiniginar- tugssåuput. nunavta OKalugtuari- ssauneranut tungåssuteKartut må- na katerssulingikuvtigik imaera- tarsinauvoK ilarparujugssue tå- måinåsassut, Jens Kreutzmann o- KarpoK. — KGH-ip igdlutitoKai Nup så- vanltut (umiarssualivitorKamitut) Kimerdlorpavut. isumaKarpugut tåuko ilåt Kalåtdlit-nunåta umi- artorfigineKarneranut tungåssute- Kartunut katerssugausivigtut a- torneKardluarsinaussoK. Kalåt- dlit-nunåta umiartorfigineKarne- rane atortunik tåmatsailiueicatigit taimatut angussaKarniarnerine i- kiorusugpavut, ilisimatoK P. V. Glob OKarpoK. ilisimatoK P. V. Glob katerssu- gausivinginilo pissortaK Jens Kreutzmann Nungmit Kanger- dlugssuarmukarput KoroK lgdlu- korpagssualik takuniarniåsavdlu- go. igdlukut erKånlpoK tingmissar- tunut mikissunut mitarfik, igdlu- koKarfigdlo ateKarpoK EKalung- miut. inuit amerdlaicissut Kanger- dlugssuarmérsut tåssunga eKa- lungniartarmata igdlukut avdlå- ngutsailissariaKarnersut påsiniar- niåsagaluarparput. kungme eKa- lungniartarneK akerdliuvfigingi- larput, igdlukutdle Kal.-nunåta o- xalugtuarissauneranut pingårute- Karpata igdlukusiortungitsur.it agtorneKånginiåsagaluarput, ka- terssugausivingne sulivfigdlit er- KartorneKartut mardluk OKarput. — ama K”eKertarssup tunua- nitugssauniaraluarpugut. ajoralu- aKaordle måna tagpavungnarneK saperavta. SarKaK, K’eKertat åma Ikorfat tikitagssarigavtigik piv- figssaKardluardluta angalaortari- aKarpugut. Ikorfane takussag- ssavta ilaginiaraluarpåt ujararu- jugssuaK ujarKat erdlingnartut i- lånut jademut erKainartoK. ujarak tåuna kåutardlugo sågtunguåku- tårdlugo avigtardlugo avingnere eskimut Karssumingnut narKori- ssarsimavait. K’eKertarssup tunu- anut pisaguvta tikitagssavta ila- gisavåitaoK Atå Påkitsordlo. Danmarkime katerssugausivit angnerssane pisSortap OKaloKati- gingneK iina naggaserpå: — måna pingårnerpåK tåssa Kalåtdlit-nu- nåta katerssugausiviata katerssu- gausiveKarnermut inatsit r.ajor- Kutaralugo tapivfigineKarsinau- ■ssutut akuerineKarnera. ICaKor- tume katerssugausivik taimatut pineKarKuvdlugo inåssutigineKar- poK, N’arssamilo katerssugausivi- liariniagkat atorneKarnialeriarpa- ta tapivfigineKartalerKuvdlugit i- nåssutigineKåsåput autdlartiniar- nerine suliat taima pitsautigerér- mata. atuarérpiuk? Qaagit-takukkit 1 Kahtfdiii-»nnii;«- F) OK: GHOM.A.\))SKi. I«>R1.A< I ■ . _ _ _ akia 18,00 pisiniarfingme pisiaruk - imalunit agdlagit unga \ Kalåtdlit - nun ane naK-iterisitsissarfiU: fn:l DET (illØM WDSkE FORLAG wJ B O X 609 . 3900 GODTHÅB . 6 RØN LA N O 5

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.