Atuagagdliutit - 20.03.1975, Blaðsíða 12

K'aKortoK
1775-1975
7. april K’aKortoK 200-ngortorsi-
ordlune nagdliutorsiusaoK niuver-
toKarfingornerminit. sorpagssuar-
tigut malungnartiniarneKåsaoK.
lamåko saniatigut atuagkiaK ka-
låtdlisut icavdlunatutdlo naKiter-
neKåsaoK. K’aKortume katerssu-
gausivik ingmikut sarKumersitsi-
saoK.
K’aKortoK tungavilerneKarpoK
niuvertoKarfigtut, tåssa niuver-
neK pivdlugo. taimanikut åtavi-
gissagssarai inuit asimioKarfingne
75-ine siaruarsimassut.
K’aKortup sumivfigsså aulaja-
ngerneKarmat erKarsautigineKar-
simångikaluarpoK kingorna inug-
torssuångorumårtoK.
inigssineranut måko pissutigi-
neKarput:
1) umiarssualivigingnera
2) asimioKarfit akornåne Kiter-
pasigsumlpoK
3) imeicarfigingnera.
tugdline ersserkingnerussumik
OKalugtuarisavara ukiut 200 ma-
tuma sujornagut igdloKarfiup tu-
ngaviligaunera.
Anders Olsen K’aitortumik
tungavilivoK 1774/75
21. maj 1773 handelsdirektione
Anders Olsen-imut agdlagpoK,
taimanikut Manitsume niuvertu-
ssumut, misigssuiartordlune kujå-
mut angalåsassoK niuvertoKarfig-
tågssap inigssinigsså aulajanger-
niardlugo. KexertaK tlnartoK piu-
kunåsangatitauvoK.
1773 Anders Olsen Manitsumit
autdlarpoK. ingerdlanermine
Nungme uningarKåratdlarpoK.
1973/74 ukiunerane Anders Ol-
sen PåmiunlpoK, upernåkutdlo
1774 kujåmut autdlarKigpoK. 1.
julip nalåne Igalikup kangerdlua-
ta pånut pivoK tåssanilo niuver-
toKarfiliagssatut piukunarsorissa-
ne nanivdlugo.
kinauna Anders Olsen?
Anders Olsen (ilåne taineKartar-
toK Anders Nordlænder) inungor-
simavoK 1718-ip migssåne Senjen-
ime Lofoteninitune Norge-me.
Nungmut pivoK 1740 kingornalo
niuvertugssauningordlune. 1755-
ime Manitsumut niuvertungorpoK,
1765 Sisimiune arfangniarnermut
sujulerssuissungordlune 1767-imi-
lo kingumut Manitsumut niuver-
tungorKigdlune K’aKortup tunga-
vilerneranit 1780 tikitdlugo tåssa-
ne niuvertuvoK.
Anders Olsen-ip ukiune kingug-
dlit Igalikume nerssussuautiligtut
atorpai. tåssane toKuvoK 1786. Ku-
jatåne ilaKutarlssuit Egede-kut
tåussuminga sujuaissaKarput.
Anders Olsen 1752-ime Nungme
nuliarpoK kalåtdlimik, Tuperna,
1728-me Hans Egede-mit kuisi-
tausimassumik.
niuvertoKarfigtåK piviussu-
ngorpoK 7. april 1775
18. juli 1774 Anders Olsen Han-
delsdirektionimut agdlagpoK niu-
vertoKarfigtågssaK sumivfigssar-
sigine. Påmiut avKutigalugit ag-
dlagkat Københavnimut nagsiu-
neicarput.
aussap sivnerane 1774 Anders
Olsen-ip niuvertoKarfigtågssap
erxåta misigssorneranut atorpå.
ukiunerane AgdluitsumipoK, tai-
manikut ajoKersuissunit mar-
dlungnit najornenalerdlune nuna-
KarfiulersimassoK Katångutiging-
niat, Gottfried Grillich åma Jo-
hannes Sørensen.
Så stor var Julianehåb i de første 125 år — boplads for præst og køb-
mand, ikke for eskimoiske fangere. (Julianehåb tegnet ca. 1850 af pastor
Janssen). — ukiune sujugdleme 125-ne taima K’aKortoK angitigaoK —
palasip niuvertuvdlo nunaKarféråt, kalåtdlit piniartut najungilåt. (titar-
tagausimassoK 1850 migssåne palasimit Janssen-imit).
Indtil nyeste tid har man holdt køer ved Julianehåb. Billedet her er fra
1906. — KaniktoK tikitdlugo K’aKortume nerssussuauteKartoKarpoK.
åssiliaK 1906-imérsuvoK.
IM
■i—iWIMIKil
Den østlige del af Julianehåb ca. 1835. I midten ses kolonibestyrerens hus. Bagved er der folde til køer og
geder. — 1835 migss. K’aKortup kangiatungå. KerKane niuvertup igdlua. tunuane ungalussat nersussuarnut
savaussanutdlo.
aprilime 1775 umiarssuaK „Is-
land" Københavnimit Kalåtdlit-
nunåliarpoK niuvertoKarfigtågssa-
mut niorkutigssanik igdluliagssa-
nigdlo nagsardlune. åma agdlag-
kanik nagsataKarpoK handelsdi-
rektionimérsunik — uvdlulersi-
massut 7. april 1775.
1774-ime aussaunerane agdlag-
kagkut pingasutigut nuånårutige-
Kissavtinik påsisimavarput erne-
rit angutitdlo avdlat mardluk ila-
galugit kujåmut misigssuiartorne-
rit iluagtitdluarsimagit. påsisi-
nauvarput nunap Uå sujunertari-
neKartoK angusimagit, 20—28 mi-
linik Påmiunit kujasingnerussoK.
nuånårutigårput navssårisima-
gagko KeKertaussap Tunugdliar-
fiup nalikåniane umiarssualivigig-
sumik navssårsimagavit niuverto-
KarfiliagssarKigsumik. ajunge-
KaortaoK Kujatåne kalålerpagssu-
aKarmat taimailivdlune niuver-
dluarnigssaK pisinauvdlune.
nalunaerutitit tungavigalugit
aulajangersimavugut ukiOK måna
niuvertoKarférångualiornigssa-
mut atortugssat pissariaKarnerpåt
niorKutigssåluitdlo nagsiukumav-
dlugit. umiarssuaK „Island" ag-
ssartutigisavarput, nålagaralugo
Mogens Samsing Alling.
neriugpugut niuvertoKarfik sa-
pingisamik kujasigsumlsasson,
misigssuerKigsårérdlutitdlo Kular-
naersimagit Kinigkat niuverdluar-
fiusinaussoK, pitsaussumik isu-
mangnaitsumik umiarssualiveKar-
dlune, åmalo avdlatigut pitsau-
nerssauvdlune.
juni autdlartitoK 1775 „Island"-
ip Kap Farvel anguvå, kisiåne si-
korssuit pissutigalugit nunalisi-
naunane. aitsåt K’eKertarssuatsi-
ait erKågut sikut igpikarpai. Kåi-
nanik ilisimassortalerdlutik nuna
sinerKigsårdlugo orningniagka-
mingnut apuput. tuavinavigssuaK
igdlo inuit najugagssåt sananeKar-
poK umiarssuaK Københavnimut
autdlartinago. inuitdlo Kimatau-
ssut tamatuma kingornagut av-
dlanik torKorsivigssanik igdlulior-
put.
niuvertoKarfigtåK Julianes-
haab-imik atserneKarpoK
niuvertoKarfigtåK atserneKarpoK
Julianeshaab kungip arnå Juliana
Maria atsiutdlugo. kunge Frede-
rik V uvigisimavå, Påmiutdlo
Frederikshåbimik tåuna ateKauti-
gåt.
ilisimaneKångilaK atigsså An-
ders Olsen-imit sujunersutigine-
KarsimanersoK (agdlagaisa ilait
tåmarsimagamik), imalunit Kø-
benhavnime atorfigdlit atsiussari-
neråt.
18. april 1776 agdlagkatigut di-
rektionip Kgl. grønlandske Han-
delingordlåp atea Julianeshaab
akuerssissutigå.
agdlagkagkut mardlugtigut uv-
dlulersimassut 5. juli åma 23. au-
gust 1775 nuånårutigalugo påsi-
varput umiarssualivigssaK pitsau-
nerpåa ainersimagit pulariarig-
sok kisarsimavfigigsordlo.
ivdlit niuvertoKarfigtåK kujat-
dlea tungaviligkat uvdlumimit a-
teKalisaoK Julianes-Haab, aularu-
tigingilarputdlo taima niuverto-
KarfiliorneK nuånårutigssauju-
mårtoK neriusårinigtutdlo niuver-
fiuvdluarumårtoK.
nuånårutigeKårput igdlo inuit
inigssåt sujorna aussamile nåpar-
neaardlune najugagssaulersi-
mangmat umiarssup nålagå Alling
umiarssuarmiuilo ikiortigalugit.
aitsåt 1800 autdlartilårtut atea
Julianehaab kisime atugaulerpoK.
ukiune sujugdlerne aulajangersu-
mik agdlariauseKångilaK. taimåi-
tumik agdlangneKartarsimavoK:
Julianes Haab, Julianæ Haab åma
Julianeshaab. Anders Olsen-ip ki-
ngugdlea atortarpå.
arKa K'aKortoK agsut nalorni-
narpoK niuvertoKarfigpiaup ateri-
vigsimanerå. Anders Olsen-ip ag-
dlagkamine mardlugsoriardlune
ateK atortarsimavå Kokkertok, i-
måinerugunarpordle pisimagai
Hvalsøp OKalugfiata eraå imalu-
nit kangerdluk tåssanitoK. imae-
ratarsinauvoK KeKertaussaK ta-
marme taima ateKartoK. taima-
tutdlo ilisimaneKardluångilaK ni-
uvertoKarfigtåme eskimut naju-
gaKartoKarsimanersut aulajanger-
simassumik K’aKortup niuverto-
Karfiane sananeKartume. Kularnå-
ngilardle Kanigtume kalåleKarsi-
massoK.
Anders Olsen-ip ukiue
kingugdlit
Anders Olsen K’aKortume niuver-
tutut soraerningorpoK 1780. ukiut
mardlugsuit Upernaviarssungmé-
rérdlune Itivdlermut Igalikup ka-
ngerdluata Kinguanitumut nugpoK
(måna nunaKarfik Igaliko) Kav-
dlunåtsiaitdlo inussutigssarsiuti-
toKåt ingerdlaterKilerdlugo. oKa-
lugfissårssuatorKap Karmakuisa
Kanigtuåne nersussuautiligtut i-
nulerpoK.
1783-ime Anders Olsen sångit-
dlileréraluardlune Kap Farvel-ip
kangianut avangnånut misigssui-
artordlune angalavoK Kavdlunåt-
siainut påsingnissutigssanik ujar-
dlerdlune iluagtitdlugulo augti-
tagssanik aumarssuarnigdlo ujar-
dlitigalune.
niuvertoKarfik inukitsoK
K’aKortup OKalugtuagssartaine u-
kiune sujugdlerne 125-ne K’aKor-
toK inukitsunguvoK. palasikor-
miut niuvernermilo atorfigdlit
danskiussut najugaKarput. iki-
ngitsut kalåtdlinik nuliartiterput,
icitornaitdlo K’aKortume asimio-
Karfingnilunit najugaKartardlutik.
kalåtdlit piniartut tåssane na-
jugaKångitdlat. tåssa piniagagssat
pivdlugit avigsårtordlutik naju-
gaKartariaicaramik.
aitsåt 1900-kune aulisarneK i-
nussutigssarsiutaulermat inugtu-
siartulerpoK, tåssalo sukagtika-
lugtuinartumik igdloKarfik avdlå-
ngoriartulerdlune.
sordlo naluneKångitsoK uvdlu-
me K’aKortoK inugtujårssuvoK.
taima agdlauserissaKardlunga
igdloKarfik K’aKortoK inuilo nag-
dliutorsiorneråne pivdluarKuvåka
neriutigivdluardlugo sujunigssa-
rigsårumårtut.
Ove Bak.
Sælflænsning på torvet i Julianehåb ca. 1900. — K’aKortume pilagtut
1900 erKåne.
12