Atuagagdliutit - 20.03.1975, Blaðsíða 19

atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atu
taima KuleKutalingmik AG imåitumik tigussaKarsimavoK:
uliasiornigssamik
akuerssissutit
Kalåtdlit-nunånut ministeriap
landsrådivdlo autdlartitaisa nu-
navta avatåne uliasiorsinaunig-
ssamik akuerssissutigssat pivdlu-
git atautsimlnigssåt landsrådimut
mana Kinersingajalernerme Ki-
nerme KinerKUsårutitut atorne-
KarsimaKaoK.
ersserKigsartariaKarpoK aper-
Kut måna uitsatigineKaleKissoK
nutåjungitdluinarmat, ukiunile
kingugdlerne OKaluserineKartuar-
tarsimavdlune, mingnerungitsu-
mik landsrådime, nunavtine poli-
tikikut Kinigkatut akissugssaussa-
riaKartume nunavtine KanoK po-
litikeKarnigssamik aulajangersai-
nigssame.
landsrådilo — tåssane ilauvdlu-
tik politikimik nutåmik ingerdlat-
sissunik ingmingnut taigortut su-
jugtuisa ilait — tamatumane Ka-
noK OKauseKartarsimava.
1973-ime upernåkut atautsimi-
nerme kingornalo 1974-ime uper-
nåkut atautsimlnerme landsrådi-
mit akuerssårneKartarsimavoK
nunavta avatåne uliasiorsinau-
nigssamik akuerssissuteKarnig-
ssame piumassarissagssanik suju-
nersut, 1974-imilo ukiåkut ataut-
simlnerme kingugdlermérdlugo
landsrådip akuerssårnine aulaja-
ngiupå.
akuerssfssuteKarnigssame piu-
massarissagssanik sujunersutip
OKaluserineKartarnerane nautsor-
ssutigineKartuarsimavoK landsrå-
dip folketingivdlo akuerssissute-
Kartarnigssamut udvalgiata piu-
massaKautigssanik sujunersut a-
kuerssissutigerérpago aitsåt ulia-
siulernigssamik Ki'nuteKarKussi-
neKåsassoK.
månalo OKaloKatigingnigssane
taimågdlåt misigssorneKartug-
ssauvoK akuerssissuteKarnigssa-
mut isumaKatigissutigssatut mig-
ssiliusiat suliarineKarsimanersut
akuerssissuteKartarnigssame piu-
massarissagssanik sujunersusiau-
simassoK nåpertordlugo.
uliasiornigssamut akuerssissu-
teKartarnigssamik aperKutip
landsrådime OKaluserineKartarne-
rane piumassaKautigssanik poli-
tikimik nutåmik ingerdlatsinerar-
dlutik ingmingnut taigortut måna
uliasiornigssamik akuerssissute-
KartoKartinago piumassaKautiger-
Kuligåinik KanoK ilissukutdlunit
landsråde isumaKatiglssuteKarsi-
mångilaK. piumassaKautigssatut-
dlo landsrådip akuerssissutige-
rérsimassai tungavigalugit ulia-
siornigssamik KinuteKartut måna
isumaKatiginiarneKarnerata ki-
ngornatigut tamåkuninga piuma-
ssaKauteKarKingnigssaK politikip
tungåtigut silatusårnerussutut o-
KautigineKarsinåungilaK, taimai-
liornigssardlo uvanga landsrådi-
me inåssutigiumångilara.
taimåitordle inåssutigivdluina-
rumavara nunavta pisussutainut
tungassumik politikip ilusilersor-
nigssåne landsrådip sapingisamik
angnerpåmik OKausigssaKaKatau-
nigsså, åmalo uliamit augtitagssa-
nitdlo KaKugulunit isertitagssaKa-
lisagpat kalåtdlit inoKatigit sapi-
ngisamik angnerpåmik pissagssa-
Kartitaunigssåt.
Kularutigingitdluinarparalo ta-
mana danskit politkerisa tu-
ngånit påsineKardlune akuerssår-
neKångitsornaviångitsoK, taimåi-
tumigdlo pissutigssaKångitsoråra
tamatumane ministeriap måna-
mut sulissuteKarsimanerata pasi-
pilugtiniarneKalernigsså.
ersserKigsardlugo erKaisitsissu-
tigissariaKarpoK uliasiornigssa-
mut akuerineKarKuvdlutik Kinu-
teKartut OKaloKatigineKarneråne
landsrådip, tåssa imåipoK kalåt-
dlit, nunavtinutdlo ministereKar-
fiup akornåne soKutigissatigut a-
kerdlerissuteKartoKartarsimå-
ngingmat. soKutigissatigut aitsåt
imaKa akerdlerlssuteKartoKalersi-
nauvoK isertitat KanoK ilivdlugit
avguåuneKartarnigssåt isumaKa-
tigingniutigineKalerpat. apentume
tamatumane månamut landsrådip
tungånit sujunersutigigatdlarsi-
mavarput isertitat tamåkerdlutik
landskassemut nåkartineKartåsa-
ssut. aitsåtdlo danskit nålagauv-
fiånit nunavtinut uvdlume tapi-
ssutigineKartartut nalingat angu-
neKarpat aningaussat sivnerutug-
ssat nunavta Danmarkivdlo akor-
nåne avguåuneKartåsassut.
taimåtaoK isertitagssångoru-
mårtugssat avguåuneKartarnig-
ssåinik aperKumut tungatitdlugo
OKautigineKartariaKarpoK lands-
rådime isumaKatigissutigineKarsi-
mangmat avguåussissarnigssame
procentimik aulajangiussineKå-
ngikatdlåsassoK, tåssame uvdlume
sule naluvdluinaratdlarparput
ilumut isertitagssaKarumårner-
sok, isertitagssaKåsagpatdlo tåu-
ko KanoK agtigiumårnersut.
sujuline erKartorneKartut tu-
ngavigalugit kikut tamarmik på-
rejerniutigssat
nunaKarfingnutaoK
kilisautinut sanaortugagssaugalu-
anut taorsiutdlugit rejerniutitut
årKigssutat umiarssuårKat piler-
siortorneKalersut tusarparput. ta-
måna pivdlugo ima erKarsartar-
punga:
kilisautit atugaulermata igdlo-
Kartingne sulivfigssuaKarfiussune
agdlilerineKarpoK, ilåtigut nutåt,
atortorigsåKissut pilersineKardlu-
tik aningaussarpagssuit atordlu-
git. tamåko igdlOKarfit inuinut a-
merdlaKissunut aningaussarsior-
nikut agsut iluaKutåuput. kisiåne
tamatuma kingunerå nunaKarfit,
tugdliuneKalernerat. nunaKarfit
anginerussut erKarsautigalugit
uvdlumikut politike inuerusaissoK
unigtineKarsimalerpoK. taimaing-
mat nunaKarfit anginerussut i-
nugtusiartorput, nauk igdloKar-
fingnit kigåinerugaluaKissumik.
kisiåne påsinarsiartorpoK sulivfig-
ssaileKineK nunaKarfingnutaoK
suniukiartortoK. tamåna sujunig-
ssaK erearsautigalugo årdlerinå-
ngitsungilaK, angnertumigdlo su-
niutinago KanoK iliuseKartaria-
Karpoic. erKarsautigissariaKarpoK
misigssortariaKardlunilo rejerniu-
tigssat ilaisa nunaKarfingnut fa-
brikeKarérsunut tulåussisinau-
ssarnigssåt nunaKarfingmiut su-
liagssaKartineKarsinauniåsang-
mata.
neriugpunga erKarsaut tåuna
kisima erKarsautigisimåsångikiga.
kigsautiginarpoK nålagkersuissu-
nit OKartugssaunerussunitaoK so-
KutigineKåsassoK.
Efraim Olsen,
Kangåmiut.
sisinåusavåt landsråde issiging-
nårtuinaunerardlugo nukingipi-
lugtumigdlo aulajanginiarneKar-
nerardlugo OKalungneK sumik tu-
ngavigssaKångingmat. uliasiorneK
nukingiuniarssarineKarKuvdlugo
OKalungneK erKortungilaK, tåssa-
me Jonathan Motzfeldt uliasior-
nigssamut tungassut nukingiune-
KarnerorKUvdlugit 13. marts 1974-
ime sujunersuteKarsimagaluartoK
landsrådip aulajangiukumasi-
mangmago tamatumane inger-
dlatsineK tunuarsimårtumik, nu-
kingiussiniarane, sujunigssaK u-
ngasingnerussoK erKarsautigalugo
nåkutigivdluardlugulo ingerdlå-
niarneKåsassoK, oKartariaKarpu-
gutdlo uliasiornigssamik Kinute-
Kartut kigsautaisa OKaloKatigissu-
tigineKarneråne tunuarsimårniar-
neKarsimassoK, taimåitumigdlo
ilumungilaK OKåsavdlune uliasio-
Katigigfigssuit nunane avdlamiut
piumassaKautait ångåginarneKar-
simanerardlugit, tåssame erKai-
massariaKarpoK uliasiornigssamik
KinuteKartut isumaKatigingniute-
Departementchef Erik Hesselbjerg (t.v.) lytter til grønlandsminister Jør-
gen Peder Hansen’s argumentation i forbindelse med koncessionsfor-
handlingerne. — Departementchef Erik Hesselbjerg (såmerdleK) mi-
nisterivta Jørgen Peder Hansenip augtitagssarsiortitsislnaunermut isu-
maKatigigniarnerne tungavilersordlune oKalungneranut tusarnårtoK.
KartariaKarsimangmata akuerssi-
ssuteKartarnigssame piumassari-
neKartugssatut landsrådip akuer-
ssårérsimassai tungavigalugit.
ilångutdlugo taineKartariaKar-
Pok isumaKatigingniuteKarnerne
pissortaK tåssåungingmat depar-
tementschef Hesselbjerg, tåssauv-
dlunile nunavtinut ministere Jør-
gen Peder Hansen.
taimåitumik pissariaKarsori-
narpoK atuartartut mianerssorKU-
tupigusutigårput
tupigusutigivdluinarparput inuit
Kinersiviup avatånitut taimatut
Kinigagssångortiniartup sumik si-
anigissaKångitsup tamanut ang-
massunik agdlautigissaKarnermi-
kut pissariaKångivigsumik ajo-
Kusersinaungmåssuk.
pitsaunerpausimåsagaluarpoK i-
nuit agdlautigingnigtut suleKati-
gingnigssaK taima norKåissutigi-
guniko inugtå torKardlugo atåssu-
teKarfigerKårsimaguniko — pi-
ssusigssamisornerusagaluartoK
påsiniardlugo KanorpiaK iliuse-
KarniarnersoK. tamånale påser-
icåtdlånguarnago nuåningitdlui-
nartumik Atuagagdliutitigut ag-
dlautigissaKarput manitsormiuv-
dlune pakatsinartumik.
OKautigerusugparput Niels Car-
lo Heilmannip KNAPP avKutiga-
lugo landsrådimut ilaussortångor-
nermigut aulisartut pitsaoKissu-
mik sulissukai åmalo sule suju-
nigssame periautsine atuinåsagu-
niuk aulisartunut sivnissusavdlu-
ne piukunardluartussoK. åmalu-
me periarfigssaKardluarpoK må-
nåkutaoK 1975-ime KinerKusår-
nigssame KNAPP avKutigerKisa-
guniuk — taimailiomigssålume
kigsautiginaraluaKaoK.
måne uvagut Kinersissartussu-
gut avatånit akuliuvfigineKarnig-
ssarput tugdluartusoringilarput.
åmame kigsautigigaluaKigavtigo
mardlungnik landsrådimut sivni-
ssoKarnigssarput. neriutigisavar-
put manitsormiut avatånit suni-
gaunatik aprilip Kulingane nang-
mingneK piukunerussartik Kineri-
artorumåråt.
Thue Christiansenimik
k inigacjssdngortitsissut.
TomT
GULDKARAMELLER
De eneste rigtige karameller er Toms Guld Karameller
savdlugit nåmagtumik påsing-
ningnatik suniniardlutigdlo OKat-
dlitunut.
måssåkut någgårneK KanoK ki-
nguneKarsinauva?
tamåna kinguneKåsaoK autdlar-
tisinaunermik kinguartitsissaria-
Karnermik, sulilo ajornerussumik
kinguneKarsinauvdlune uliasior-
niat peKataujumajungnaernerå-
nik. erKaimassariaKarparpume
tåukununga isumaKatigingning-
niarnerput niuverniarnermut å-
ssersuneKarsinaungmat. piuma-
sarissavut silarssuarme sukanga-
nerpåt tåukunånga akuerssårne-
Karterérsimavavut. taimåitumik
suliap ingerdlaterKingnigssåne
tagpitsutut ingerdlanavérsårdlui-
nartariaKarpugut.
hjemmestyreKalernigssamut a-
tatitdlugo uliasiornerup augti-
tagssarsiorneruvdlo KanoK iluar-
sartussivfigineKarnigssåt suliari-
ssariaKarparput. tamånalo pitina-
go erKortusångilaK aperKut tamå-
na pivdlugo OKatdlineK taimatu-
taoK issigisångikuvtigo.
Lars Chemnitz.
Nautiske
instrumenter -
Yachtudstyr
iÉ jfg§ h
r * I m
Rekvirer vort fyldige katalog i ring-
bind A4 format. Pris 15 kr. plus porto
12 kr. Kan indbetales pr. check eller
giro 14 17 87.
I. STENGAARD MEYER
Kastrupvej 180
2300 København S
ITIf. (01) 58 30 45
19