Atuagagdliutit - 04.09.1975, Blaðsíða 19

Kalåtdlit-nunåta
katerssugausivia

Isak Heilmann
sordlo amerdlaKissunit naluneKa-
runångitsoK Nungme katerssu-
gausiveKarpoK taineKartartumik,
Landsmuseet, inigssisimavdlune
nuname eridgsisitaussume alia-
naeKissume Herrnhutdalimik (te-
riangniauteKarfik) taineKartartu-
mik. Landsmuseet-kaierssugausi-
viup inigssisimaneranut suliånut-
dlo taima nalerKutigissumik pig-
ssaKarunångilaK igdlorssuartaKa-
rame KatångutigingniaKarfiup ig-
dlorssuarisimassånik (Ny-Herrn-
hushus) ukiunit 1730-kunérsumik.
katerssugausiviup pilersineKar-
neranut tunuieKutauvoK Kalåt-
dlit-nunåne kigsautigineKarmat
kulturikut erKåissutigssat aserut-
sailinigssait, sordlo taimatutaoK
Nationalmuseet suliniarsimassoK
akugtungitsunik misigssuisitsi-
ssarnerrmgut Kalåtdlit-nunåta
KangarssuaK oKalugtuarissaunera-
ta påsineKarnigsså anguniardlugo
åmalo erKåissutigssat igdlukutdlo
isumangnaitsumik pigineKarsi-
naorKuvdlugit erKigsisimatitsiler-
sarnertigut.
autdlartinera
1913-imile Kujatåne Landsråde
sujunersumik sarKumiussaKarér-
simavoK ingmikut kalåtdlit kater-
ssugausiveKalernigssånik. pigissat
iluamik pårineKarfiat takutitsi-
ssarneritdlo pilersitåuput utarKi-
saugatdlartumik katerssugausive-
Kalermat Ny Herrnhuthusime
1955-ime landskassip tapineragut
10.000 kr.-nik. "piåkånersumik na-
lunarungnaerpoK pissariaKartitsi-
neKardlunilo periarfigssaKartoK
taimåitumik kulturikut oKalug-
tuarissaunermut katerssugausive-
KarnigssaK. 1967-ime akuerssissu-
tigineKarpoK lokalmuseumitut ta-
pIssuteKarfigineKarsinaussungor-
dlugo (igdloKarfiup katerssugausi-
viatut) åmalo nåkutigineKalérdlu-
ne Statens Lokalmuseumstilsyn-
imit. 1. april 1972 landsdelsmu-
seumitut (nålagauvfiup nunatåta
ilåne katerssugausivigtut) naut-
sorssuneKalerpoK.
katerssugausivik
piumavfigineKaKaoK
landsdelsmuseum-iuvdlune Ka-
noK isumaKarame? avatånit inat-
sisiliornikut KanoK katerssugausi-
vik pissugssautitauva suliagssi-
tauvdlune inatsisitigut, perKUSsu-
titigut ingerdlåneKarnigssamigut-
dlo uvdluinarne maligtarissagssa-
migut il. il.?
landsdelsmuseumimut piuma-
ssat angnertoKaut. uvane pingår-
nerit sisamat tåisavåka agsut pi-
ssariaKartitat pingåruteKartut,
nåmagsineKarsimassariaKartut
nålagauvfiup landsdelsmuseum-
inut taplssutai pineKésagpata.
1) katerssugausivik katerssu-
gausivingnut teknikikut atorne-
Kartartukut agsut sujuarsimåsaoK.
— katerssugausiviup katerssugau-
tai tamarmik agdlagtorneKarsi-
mésåput. oKalugtuarineKarsimav-
dlutik aserutsailiugausimavdlu-
tigdlo. pigissat tamarmik ingmi-
kut oKalugtuarineråne OKautigi-
neKarsimåsaoK KanoK ilivdlune
pineKarsimanersoK åma — uvdloK
suna, pisoKåussusia, sumérsunera
atorneKartarneralo pigissat ag-
dlagtorneKarfiåne protokolime
ingmikutdlo kartotekime. kater-
ssugkat isumangnaitsume inigssi-
simåsåput. tamatuma saniatigut
nunamut katerssugausivik ukiu-
rnut nalunaerusiarissartagkami-
gut agdlauserissaKartarnikutdlo
Punap inuinut påsissagssaKartitsi-
ssåsaoK katerssugausiviup imai-
nik sulineranigdlo. OKalugiarnerit
takutitsissarneritdlo suliarisavai
atuarfitdlo ilitsersortardlugit Ka-
noK katerssugkat atuartitsinerme
iluaKutiginiarneKarsinaunersut.
2. katerssugausivik inugtaKå-
saoK suliamut iliniarsimassunik
uvdlordlo nåvdlugo sulissartunik.
sujulerssuissua angnertumik ili-
niarsimåsaoK åmalo agssagssorta-
rissatigut niaKorssortarissatigut-
dlo katerssugausivingme suliag-
ssatigut ilisimassaKartusavdlune.
3. katerssugausivik nåkutigdli-
ssusaoK nålagauvfingmit taperne-
Kardlutik nunap ilåne igdlOKar-
fingne katerssugausivingnut ka-
terssugausivingnitdlo taimåitunit
kigsauteKarneK maligdlugo kon-
sulenteKarnikut ikiutåsavdlune.
konsulentitut ikiunerup pivai su-
junersuissuneK katerssugausivit
atautsiåkåt sujulerssuissuinut a-
perKutinut katerssugausiveKarni-
kut teknikimut tungassutigut (tå-
ssunga ilångutdlugit agssaissarne-
rit), aningaussatigut uvdluinarnilo
ingerdlatsineK kisalo årKigssussi-
ssarneK inungnut Kåumarsainiar-
nikut suliniutinut.
4. katerssugausivik museums-
pædagogeKdsaoK (katerssugauti-
nut iliniartitsinermik iliniarsima-
ssok). museumspædagogip suliag-
ssarå katerssugausivingme suli-
ssut avdlat suleKatigivdluardlugit
katerssugautit påsissutigssångor-
tiniartarnigssait, ilåtigut atuar-
fingnut, ilåtigutdlo inungnut av-
dlanut atuissartunut. Kularutig-
ssaugunångilaK uvdluvtine kater-
ssugausiviup suliagssaisa pingår-
nerit ilagigåt pissariaKarnera nå-
pertordlugo atuarfit ikiusavdlugit
inuiait OKalugtuarissaunerånik
iliniartitsineråne åma orientering-
ime. nutånik åmalo iliniartitsiner-
mut nalerKUtunik iluarsåussissar-
nerit katerssugausiviup pigissai-
nik pingårutilerujugssuvoK atuar-
fit katerssugausivingnut suleKati-
gingningnigssånut.
ingassagissagsséungilaK
tauva aperKutigssaK KaneKaoK:
landsmuseet taimatut pissariaKa-
vigsunut piumassaussut nåmagsi-
simanerpai sujunertarissane ma-
ligdlugo ingerdlajumavdlune?
katerssugausiviup museumstek-
nikimut KanoK pitsautigissumik
pisinaunera angnertungilaK. ag-
dlagtuineK aserutsailiuinerdlo ka-
terssugautinik pigissanik åma ta-
kutitagssanik sarKumissoKartit-
siuarnerit pitsåussusiat nåmångi-
laK landsdelsmuseumitut iluamik
ingerdlatitåusagune. — inigssaile-
KineK agsut ajornartorsiutauvoK.
katerssugausiviup måna pigissane
katerssugkat amerdleKissut måna
igdlutimine inigssaerupai tåuna
kisiat igdlutigititdlugo, åmalo nå-
mångivigdlune erKåisagåine tor-
Korsivik ine, arkiv, film, åma ni-
pinut arkiv, atuagausivik, ine
atuartitsivik, aserutsailiuinermik
sulivfik, agdlagfik mingnerungit-
sumigdlo init sarKumersitsivit
piumassarineKartugaluit erKar-
sautigisagåine. taimåitumik be-
styrelse sulivoK Kalåtdlit-nunå-
nut ministeriaKarfik suleKatigalu-
go tapersersuissutut, Statens Lo-
kalmuseumip tilsynia National-
museet åma tapersersortigalugit
måna agdlisitsiniarneK isumagi-
niardlugo. bestyrelsip Nup kom-
munalbestyrelsianut sågfigingni-
ssut nagsiusimavå aperKutigalugo
igdlut avdlångutsailiugagssat, ku-
erssuatorKat ujarKanik Karmag-
dlit umiarssualivitorKamltut atu-
gagssångortitausinaunersut taku-
titsivigssatut LandsmuSeumimut
atornigssåinut.
pissutsit nåmaginångitsut
måna katerssugausivingmik su-
julerssuissoK nålagauvfittgme a-
torfiliuvoK avdlamigdlo uvdloK
nåvdlugo sulivfeKardlune. taimåi-
tumik piumavfigineKarsinåungi-
laK nåmagtumik katerssugausi-
vingmik pissusigssåtut isumaging-
nigtuarnigsså sujulerssornerane.
— katerssugausivingmut ajorna-
kusornarsisimavoK taima amer-
dlatigissunik suliagssaKardlune
periarfigssaKardlunilo tåssungåi-
navik sulialingmik sujulerssui-
ssoKångineK, piumassaussutdlo
ardlaligssuit nåmagsiniardlugit
nåmagtumik iliortoKarsimånging-
mat landsdelsmuseuminut pissa-
riaKartutut piumassaussugaluane
åma nåmaginångeKutauvoK. måna
pivfigssångorsimavoK sujulerssor-
neKarnerata ilusilersornera avdlå-
ngortitisavdlugo. taimatut ilio-
riarnigssamut aningaussat aper-
Kutåuput. kisiåne Kularingilara
katerssugausiviup aningaussag-
ssaKarnerata tamåna sapisångikå,
tapIssuteKarsinautitaussut tama-
vingmik iluamik iluaKutigineKa-
lerpata ukiune aggersune.
Kalåtdlit-nunåne
katerssugausivit suleKatigalugit
katerssugausiviup sujulerssui-
ssugssånik torKainiarnerme pissu-
sigssamisuginåsaoK pingårnerpau-
tisavdlugo piginauneK piumåssu-
serdlo suleKatigigsinaunermut å-
ma katerssugausivingme suliag-
ssanik sungiussisimaneK kisalo
katerssugausviup suliagssånik
iluagtitsisinauneK: sarKiimersitsi-
ssarnertigut Kåumarsainikutdlo
sulinikut kalåtdlit inuiait atåssu-
teKarfigilernigssait.
måna Kalåtdlit-nunåne avdla-
nik katerssugausiveKångilaK
Landsmuseumip saniatigut, tapi-
ssuteKarfigineKarsinaussungorsi-
massunik nålagauvfingmit akue-
rineKardlutik. kisiåne nalungilara
tamane tamåne igdloKarfingne
nålagauvfingmit akuerissåungika-
luanik katerssugausiveKartitiler-
sut, tåukualo kulturikut eriagi-
ssagssanik nikagissagssåungeKi-
ssunik peKartitilerérsut. isuma-
Karpunga tåuko angnertorujug-
ssuarmik pissariaKartitsissut ki-
magsagaunigssamik påsisimassa-
lingnitdlo ikiorserneKarnigssamik
sujulerssuissuisa iluaKutigssånik.
iluaKutaussumik suleKatigingne-
KalersinauvoK katerssugausivit
tamåko landsmuseumivdlo akor-
nåne. landsmuseumip sujulerssui-
ssuata tamåko konsulentitut pi-
ssariaKagåinik sujunersuissuvfigi-
sinauvai ikiordlugit. taimåitumik
Statens lokalmuseumstilsyn sule-
Katigalugo pilerssårutigåra sujug-
dlermik ukiap ingerdlanerane
sågfiginiardlugit Kalåtdlit-nunåne
kommunalbestyrelsit takussutig-
ssaKalerumavdluta nunaKarfiku-
erKumitsuliat
kalåtdlit erKumitsuliait kussanar-
tuliaitdlo pisiariumavavut. nag-
siutinåkit KanoK aké nalunaeru-
tigalugit. ernlnaK akilerneKartå-
såput.
Møbel- og Tæppehuset
Box 44 . 3900 Godthåb
tårtunik igdloKarfikutårtunigdlo
katerssugausivit sut pigineKarner-
sut åmalo tåuko sunik imaKar-
nersut.
museumspædagog
åmåtaoK amigautigineKaKaoK
katerssugausiviup ingmikut ilisi-
massarialigtåne sulissugssat av-
dlat: museumspædagog, atorfi-
ningnigsså nålagauvfiup lands-
delsmuseuminut piumassaringma-
go. nalungilara skoledirektøre a-
kuerssårumassoK iliniartitsissut
ilåt atuarfingme atuartitsivfinik
ikilisaivfiginigssånut, museums-
pædagogitut sulivfigisinauniå-
sangmagit. misilineK sujugdleK
bestyrelsip isumavdluarfigisima-
Kå, pissutigalugo påsinarmat su-
liniarnerit amerdlanerit autdlarti-
tariaKartut. kisiåne ilioriarneru-
galuaK iluagtingitsorpoK ilåtigut
pissuteKartumik suleKatigigsinåu-
nginermik.
katerssugausiviup Kåumarsaini-
kut sulinera museumspædagogip
suliagssaisa ilagåt. unalunlme er-
Kaiginardlugo Kalåtdlit-nunåne
inuit ikigtuinait kisimik kater-
ssugausivingmut ornigusmaussut,
agsut pingåruteKartugssauvoK ka-
terssugausiviup inungnut ornigu-
nigsså. angalaortitsivdlune sar-
Kumersitat pitsaussumik taimåi-
tugssåinarmigdlo suliagssamik nå-
magsingnigsinåuput. museumspæ-
dagogip årKigssusinauvai iliniu-
tigssauvdluartumik sarKumersi-
tat, ajornångitsumik karsinut
imiuneKarsinaussut ilaKartitauv-
dlutigdlo åssilivingmik åssilissa-
nik, titartagkanik, navsuiautau-
ssunik agdlagtugkanik åmalo a-
jornångigpat lydbåndinik (nipit
imiunere) filminigdlo. taima anga-
laortitdlugit sarKumersitat igdlo-
Karfingnut ingerdlassaKåtårsinåu-
put sineriak sinerdlugo. tamatuma
saniatigut atuarfik sunalunit pe-
Katigigfigdlunit piumassaKarsi-
nauvdlune „aulajangersimassu-
mik årKigssortagkamik“ (standard
udstilling) piniardlune sordlo OKa-
luserissaK aulajangersimassoK a-
tuartitsissutigineKartitdlugo stu-
diekredseKautautitdlugulunit.
neKerorut tigunago
sianitdliorneruvoK
nalungilara Nationalmuseet pia-
rérsimassoK sutigut tamatigut
Landsmuseum tapersersusavdlu-
go, taimatutdlo piumavdlune
Landsmuseumip katerssugautai
ilagssarsissarumavdlugit inigssi-
nermigut nangmineK kalåtdlinut
tungassunik katerssugauterpag-
ssuarme ilånik, piumassarineKar-
tut nåmagsineKariarpata: Lands-
museum tåussumingåinaK sulia-
Kartumik sujulerssuissoKalerpat
inigssaKartitsinerulerdlunilo sor-
dlo sarKumersitsivigssanik.
— inuiait avdlat nuånéKissut
erKartQssissarnerit avnutigalugit
agdlåt inuiaKatigingnermingne
eriagissagssautitik nunamingnut
utertiniartartitdlugit, uvagut ne-
KerorfigineKarpugut kulturikut
eriagissagssautivut tigornuvdlugit
uvagut Kinutigingikaluarivutdlu-
nit. taima ajungisårfigineKarneK
soKutigingitsussåginarnigsså, tai-
ma neKerorut nagdliusimatitdlu-
go, sianitsuliornerusaoK.
Isak Heilmann
Landsmuseumip bestyrelsiata
sujuligtaissua.
Hævet over enhver
sammenligning
Udsøgt
19