Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 04.09.1975, Blaðsíða 22

Atuagagdliutit - 04.09.1975, Blaðsíða 22
KORT NYT — tamalåt — KORT NYT — tamalåt — KORT NYT — tamalåt — KORT NYT — tamalåt — KORT NYT — tamalåt Laksefiskeriet er i fuld gang. Her bliver en nyindhandlet skaellaks vejet og får bundet mærkeseddel med vægt- og kvalitetsbestem- melse om halen. Billedet er taget på andelsselskabet SipineKs fabrik i Holsteinsborg. — (Foto: Beth K. Thomsen). kapisilingnialerugtorput. auna kapisilik tunissax OgtorneKardlunilo agdlagartagsså ikunexartox oximåissusia pitsåussusialo agdlag- dlugit paperuanut xilerdlugo. åssilissauvox pigingnexatigigfiup Sipinex-up fabrikiane Sisimiune. — (åss.: Beth K. Thomsen). uliasiomermik påsissagssar- siordlutik angalassugssat tunlssutit akisut tadlimångornerme 22. august Po- lar Pax-ime nålagaussox, Niels Block, K'axortoK, misiligaluarpoK issertortumik imigagssanik kimig- tunik puiaussanik 17-inik cigaret- inigdlo kartoninik 12-inik K’axor- tumut erxussiniaraluardlune. ki- siåne angatdlat Narssamut tiking- mat politit piarérsimavfigerérpåt. Niels Block navsuiaivox ilaussu- minit tunissutisiaralugit. Narssa- me politit isumaxarput niorxutig- ssat pisiarinexarsimassut Nar- ssarssuarme niuvertarfingmit aki- lerårutitaKartitsingitsumit. politit angatdlåmut ikingmata nålagåta kufferte avåmut igipå — imigag- ssanik imalik, KaKinexarpordle. aperssoréramiko Niels Block iperarpåt. K’axortume politit Nar- ssame politinut nalunaersimåput Niels Block niorxutigssanik akile- rårutexångitsunik issertortumik erxusseriarnermut perngarniå- ngitsoK. Danmark nunasia- KarniaK nr. 1 portugalimiut nunasiarpagssuatik énaerérmatigik måna Danmark silarssuarme nunasiaxarnianit malungnaxissumik sårdlersångor- pox nunat nunasiaxarnikut pi- ssauniligtåinit. taima agdlagpox New York Times-ip oxausexau- lexartitagå, C. L. Sulzberger avi- serssuarme International Herald Tribune-me. Danmarkip Kalåtdlit-nunånut cxartugssaunerata tåssaulersipå silarssuarme ungasigsumine ang- nerpåmik nunasialik. xigsåku- lungnamissårunarpox silarssuar- me nunasiaxarnianit nr. 1-uler- dlune nunårånguamut Danmarki- sut mikitigissumut, politikikut i- sumanik sujuarsimaxissunik ma- lungnautexartumut, Sulzberger agdlagpox uparuardlugulo Dan- markip nunasiå piginiardlugo a- kisoxisscx. taimåitumik danskit suliarinialerpåt nangminerssorne- russumik ingerdlatsiviginexaler- nigsså, pilerssårutit maligdlugit atulersugssax 1979-ime. Sulzbergerip ersserxigsarpå Kalåtdlit-nunåta igdlersornigsså- kut NATO-mut USA-mutdlo pi- r.gårutexardluinarnera ersissuti- galugulo, ajornartorsiutit pilersi- naussut nangminerssornerulernex erxunexarpat, ilimanarsinaung- mat amerikamiut Kalåtdlit-nunå- ne såkutoxarfingmingnit ximagu- terxunexarnigssåt. kunge inagssagtajåtdlo Kalåtdlit-nunånut tikerårnerme nånerane kunge Margrethe Poli- tikenip issuainera maligdlugo ilå- tigut oxarpox: — ima isumavdluarajugtigau- nga pitsaunerutitdlugo tikerårtug- ssaunera pivdlugo xalipaissoxar- pat, xalipaissoxångitdluinarnera- nit — tåssalo tikitugssaunerput pivdlugo salissoxarpat, imågdlå- me salitagssat salingnexarput. kalåtdlinit ingassagtajårnianit ajoringningnermik takutitsinex? takussaxarsimångitdluinarpunga — nåmivik — ivdlime? å, sunauv- fa åma nåmik. imaxa tamarmik Københavnimikamik. Danmarki- mit autdlarama naluvdlugit sule naluvdiugit tikipunga. Ekstra Bladet imatut oxause- xarportaox: kalåtdlit inusugtut ingassagta- jårniat — tauvame tåssausimåså- put inusugtut tamåko ima sorxu- saitsigissut agdlåt aulajangéxa- tausinaunigssamik nunartik piv- dlugo piumassaxarniarssarissut ukiut untritigdlit nålagarsiorti- taorérdlutik. kungip tamåko na- luvai — soxutigineruvai kalåtdlit igdlue xalipagsimanersut avxu- sernitdlo saligsimanersut. åmame tupigissariaxångilax ka- låtdlit inusugtut inuiaxatimik nu- namigdlo sujunigssånik isuma- xarsinaussut kungip såvane taku- titsinigssamik kigsautexånging- mata. sorme åma taimailiusåpat? tåssame kunge kussanaxaox na- vianångexalune politikikutdlo tu- ngassumik soxutåungivigdlune. akitsorterinerme KGH-p åmit 30.000 tuniniarniarai puissit amé 30.000 akitsorterussi- sitsinerme tuniniarnexåsåput tat- dlimångornerme 26. september Glostrupime. åmit tamarmik ta- kuniarnexartarsinåuput 22. sep- temberimit tuniniailernigssax ti- kitdlugo. puissit aminit 30.000-nit amer- dlanerussut tåssåuput 27.800 nat- sit amé åma 2450 natserssuit amé. 400 natserssuarxat amerait. akitsorterussinex autdlartisaox nal. 10.00. Dyre gaver Fredag 22. august prøvede skip- peren på Polar Pax, Niels Block, Julianehåb, at smugle 17 stærke flasker spiritus og 12 kartoner cigaretter til Julianehåb. Men da båden anløb Narssax, var politiet parat til at tage imod ham. Niels Block forklarede, at det var gaver fra hans passagerer. Politiet i Narssax mener, at varerne var købt i den toldfrie butik i Nar- ssarssuax. Da politiet gik om bord på båden, smed skipperen en kuf- fert over bord — fyldt med spiri- tus. Den fik man halet op. Efter afhøringen blev Niels Block frigivet. Men politiet i Ju- lianehåb har overfor politiet i Narssax oplyst, at det ikke er første gang, Niels Block har prø- vet at smugle toldpligtige varer. Danmark - verdens imperialist nr. 1 Efter at det portugisiske koloni- rige er faldet fra hinanden, er Danmark rykket op på en mar- kant førsteplads som verdens fø- rende kolonimagt, skriver kom- mentatoren ved New York Times, C. L. Sulzberger i bladet Interna- tional Herald Tribune. Danmarks suverænitet over Grønland gør Danmark til det land i verden, der har de største oversøiske besiddelser. Det er en lidt pinlig situation at være ver- dens imperialist nr. 1 for et lille land som Danmark, der er præ- get af avancerede politiske ideer, skriver Sulzberger og gør op- mærksom på, at Danmarks impe- rium er dyrt at opretholde. Der- for er danskerne i færd med at udarbejde en selvstyreordning, som efter planen skal træde i kraft i 1979. Sulzberger understreger Grøn- lands vitale strategiske betydning for NATO og USA og frygter, at der kan opstå problemer, når selv- styret indføres, da amerikanerne muligvis bliver bedt om at for- lade deres baser i Grønland. 30.000 skind sælges på KGH-auktion 30.000 sælskind skal sælges på auktion fredag den 26. september i Glostrup. Samtlige skind kan besigtiges fra 22. september til auktionens begyndelse. De mere end 30.000 sælskind omfatter 27.800 grønlandske net- sider og 2.450 klapmyds. 400 af klapmydsskindene er blubacks. Auktionen starter kl. 10.00. Arbejderhøj- skolen funge- rer fra 1977 — Bygningen af arbejderhøjsko- len i Julianehåb påbegyndes i begyndelsen af 1976, oplyser for- bundsformand Odåx Olsen. — Vi regner med, at skolen fungerer fra nytåret 1977. Der er kommet tre ansøgninger til forstanderstillingen. Ansøgerne er alle grønlændere. Den kom- mende forstander ansættes pr. 1. januar 1977. Men stillingen skal opslås påny. — Vi har ellers formuleret op- slaget sådan, at kun en grønlæn- der kan blive forstander på ar- bejderhøjskolen. Men formanden for skolens bestyrelse, LO’s næst- formand Knud Kristensen, ville gerne have, at det også kan blive en dansker. Da dette jo i og for sig ikke er noget urimeligt krav, sætter vi en anden annonce op, slutter Odåx Olsen. Pdbe Dronningen og de rabiate Ved afslutningen af grønlands- rejsen sagde dronning Margrethe ifølge Politikens referat bl.a. — „Og jeg er så naiv at mene, at det er bedre, der bli’r malet, fordi jeg kommer, end slet ikke — og det som bli’r ryddet op rundt om i byerne, fordi vi kommer, ja, det er da så ryddet af vejen. Mishagsytringer fra rabiate, un- ge grønlændere? Jeg har over- hovedet intet observeret — intet — har De? nå, heller ikke. Måske er de allesammen nede i Køben- havn. Jeg ved ikke mere om dem, end da jeg drog hjemmefra. Og Ekstra Bladet kommenterer: De unge rabiate grønlændere — det må vel være den gruppe unge, som er så formastelige at kræve medbestemmelsesret for deres land efter århundreders dansk formynderi. Dronningen ved ikke noget om dem — hun interesserer sig mere for, om de grønlandske huse er malet og om gaderne er ryddelige. løvrigt er der intet mærkeligt i, at unge grønlændere, der har en mening om deres folks og lands fremtid, ikke ønsker at demon- strere foran dronningen. Hvorfor skulle de dog? Hun er jo så ny- delig, så ufarlig og så totalt lige- gyldig i politisk sammenhæng. landsrådip forretningsudvalgia kommunitdlo pexatigigfiånit aut- dlartitat pingasut arfiningorpat sapåtiugpatdlunit uliasiomermik påsissagssarsioriartordlutik Scot- landimut Shetlandsøer-inutdlo autdlartugssåuput. sujunertarine- xarpox takunigsså uliasiornerup inoxatigingne amerdlångitsune xanox suniutexartarsimanera. — landsrådip sujuligtaissuata tugdlia, Jonathan Motzfeldt lands- rådip inigssititerniardlune ataut- simlnerane kigsautigissamik sar- xumiussaxarpox påsissagssarsior- dlune angalanigssamik, taima na- lunaerpox landsrådip sujuligtai- ssua Lars Chemnitz. — sujuner- sutigå, angalanex akilernexåsa- ssox nunap ilåta åtartorneranut akiliutinit augtitagssarsiornigssa- mut akuerinexarsimassut akiliu- tåinit. åipagssånik auli- sarnlkut unior- KutitserKigtoK aulisariutip nålagå bornholmimio, Hans Hjort Hansen, 15. august uniorxutitsilerugtortox tigussari- nexarpox uniorxutitsivdlune auli- sartitdlune 0,7 sømilinik kigdle- xarfingme ilorpasingnerussume Kitdlit erxåne Siorxap avatåne. tåssa aulisartox tåunarpiauvox 1973-ime 2. oktober angatdlat tåu- na angatdlatigalugo — „Marianne Hjort" — 3,5 sømilinik kigdle- xarfingmit ilorpasingnerussume kujasingnerussume Tornårssup erxåne tigussausimangmat auli- påsissagssarsiordlune angala- nerme landsrådip kommunitdlo sivnissaisa saniatigut ilåuput GTO-p vicedirektøria Hans Øl- gård Kalåtdlit-nunåtalo ministe- riaxarfingme departementschefiu- ssox Erik Hesselbjerg åmalo mi- nisteriame sulexataussut ilåt a- tausex. påsissagssarsiordlune angala- nerme ilaussugssat uvdlume axa- gulo atortugssauvait angalanex piarérsardlugo påsissutigssat a- tautsimérutigalugit ministeriame. ongalanerme uvdlut mardluk a- tcrnexåsåput Shetlandsøerine u- ningavdlune, tåukunane misig- ssornexåsavdlutik inoxatigingne amerdlångitsune uliasiornerup su- niutai, tåssångalo Skotlandimu- kåsåput, pulaornexåsavdlutik u- liasiortunut pilersuivfit, taima o- xalugpalårpox landsrådip suju- ligtaissua. sartitdlune. taimanikututdlo oxar- nermisut måna åma oxarpox, xag- ssutine kigdlexarfiup avatåne ni- vingagausimassut, tigsukardlutig- dle ilungmukarsimavdlutik. „Marianne Hjort" såkutut ala- pernaerssutånit kutterimit tigu- ssarinexarpox Nungmutdlo inger- dlånexardlune. tåssångale ipera- gauvox sagdlunavérxusersinar- dlune 100.000 kr.-nik akilisitauv- dlunilo arsågåusagaluarune akig- ssaminik. tatdlimångornerme 5. september erxartussissutåusaox. Hans Hjort Hansen 1973-ime uniorxutitsivdlune aulisarnermi- nut erxartussauvox 45.000 kr.-nik akilissugssångortitauvdlune, er- xartussutdlo Østre Landsretimut suliarerxitagssångortitdlugo. -den- 22

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.