Atuagagdliutit - 04.11.1976, Side 20

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
nåpautipalåt aningaussatdlo
Kristian Poulsenip GOF-imut i-
ssornartorsiutiginguatsiagånut o-
KauseKautimernit, tåssa AG nr.
37-me GOF-ime agdlagfeKarfing-
me pissortaK tunuartOK Ole Berg-
lund kingorårtålo Guldborg
Chemnitz oKaloKatigigamigit ima
KuleKutserdlugo: „GOF-ime nu-
tångortoKångilaK11.
ilame GOF-ime ajordluinarto-
KarunartoK-una. Kalåtdlit-nunå-
nime sivisuatsiåkasingmik inusso-
KarsinauvoK GOF avisitigut tai-
mågdlåt malugissardlugo agdlau-
serineKarångat fcrretningsudvalge
atautsimisimassoK, nutåmik ag-
dlagfenarfik pissortaKalersima-
ssok åssigissaitdlo. kisiånile Kåu-
marsaivdlune suliniarnerpiaK tåu-
na sunauva? Kanordlo ingerdlav-
dluarneKartigå?
tåssaluna Kristian Poulsenip
agdlauserisså issornartorsiutitut
tigusimagiga isumaKarama GOF-
ime nutarterisavdlune pissaria-
KardluinalersimassoK.
GOF-ip ingmikortortaisa naut-
scrssutait misigssoråine takussa-
riaKarpoK mingnerpåmik Kalåt-
dlit-nunåta kitåne igdloKarfik a-
tauseK peKatigigfiup ingerdlanig-
ssåinavianut akigssaiauteKarsima-
ssck, koruninguardlunit Kåumar-
saivdlune suliniarnermut atorne-
Karsimanane.
GOF-ivdlo suliniuterujugssua
kingugdlen sunausimava? — tå-
ssauginarsimavoK nåpautipalåt
pivdlugit påsisitsiniardlune suli-
niarneK. påsisitsiniarneK tamåna
sukauterivigdlugo autdlartineKar-
poK radioavisikut aperssuinerit
il. il. atordlugit — kisiånile ilu-
mordlune OKåsagåine Nugssup a-
vangnåne tamatuma tungåtigut
avdlamik pissoKarKigsimagunå-
ngilaK. tamånime taimatut påsi-
sitsiniarneK ujartcrneKarsimaga-
luarpoic — kisiånile måna tikit-
dlugo Kano« pissoKarsimångilaK.
åmalo Kuntingilanga oKåsavdlu-
nga taimatut påsisitsiniarneK kig-
sautiginenartutut angussaKarfiu-
naviångitsoK.
tåssame kalåtdlit inoKatigit si-
larssuarmioKatinut avdlanut na-
lerKiutdlugit nåpautipiloKarfiu-
nerpåuput taimaingmatdlo inui-
angnut avdlanut nalerKiutdlugo
Kalåtdlit-nunåne nåpautipiluit i-
lisimaneKarnerujugssusavdlutik.
Kalåtdlit-nunåne tamangajang-
mik nalungilåt gonorrhoe sunau-
ssok — åmalo amerdlanerit ilisi-
majungnarsivåt syfilis Kanon tå-
kutartoK. ingassagtajårinerunavi-
éngilaK OKåsavdlune kalåtdlit
Kavdlunåt nunåmiunit nåpautipi-
lungnik ilisimassaKarnerujugssu-
ssut — taimåikaluartordle måne
nåpautipalåt atugaunerujugssuju-
arput.
taimaingmat kialunit takusi-
naorérunarpåt nåpautit tamåko
pivdlugit KåumarsaerKingnikut
nåpautipiloKartarneK migdlisine-
KarnaviångitsoK taimaingmatdlo
KåumarsainiutigerKingnigsså pi-
ssariaKartungitsoK. nåpautipiluit
taimat atugautiginerat avdlanik
tungaveKarpoK ilisimassaKångine-
rungitsumik. tamåna GOF-ip ta-
kusinausimassariaKaraluarpå tai-
malo nukigssailenerpasigtigalune
nukituånguarigunagkane tåssunga
atorniarpatdlårsimåsångikaluar-
dlugit.
GOF iliniartarnernik kajumig-
sårivdlune suniniartåsagaluarpoK
åmalo perKingnartunik sungiv-
fingme sangmissaKartarnigssamik.
kisalo nangminerssornerulernig-
ssamik nangminerssornigssamig-
dlo oKatdliseKarneK tungavigalu-
go GOF nålagkersuinikut tunga-
ssunik påsisitsiniåissåsagaluarpoK,
soruname ardlåinanigdlunit ig-
dlersuiniarane, uvangalo pingår-
tumik erKarsautigåra aningaussat
pivdlugit ilisimassaKarnerup ang-
nertusarneKarnigsså — ajussår-
nartaKingmåme inuit ajungitsu-
mik sujunertaKaraluit tusåvdlugo
nangminerssornerulernigssaK
nangminerssornigssardlo crKarto-
råt aningaussanut tungassortai
sianigissaKarfigingivigdlugit, nauk
aningaussanut tungassut tarnatu-
mane pingårdluinartugaluartut.
nangminerssulivingnigssamik ilu-
ngersutigingningniarssarissut a-
merdlavatdlårtut ilisimångilåt ta-
matuma, tåssa nangminerssuli-
vingnerup nålagauvfiup aningau-
ssatigut ingerdlatsinigssåtigut ki-
ngunerissagssai — imanalo inuit
tamåko nukitik tungaveKarncru-
ssumik atorsinaugaluarpait ang-
nikitsumigdlunit aningaussanut
tungassut ilisimagaluarunikik.
kisiånile inuit Kalåtdlit-nunåne
:>:mit iliniarsimåsagamiko ani-
ngaussanut tungassut matumane
nålagauvfiup ingerdlaneranut tu-
ngassortai erKartorncKartut?
Danmarkimilunit mérKat atuarfi-
une realskolimilo aningaussat ta-
måkununga tungasortai atuartit-
sissutigineKartångitdlat, agdlåme
ila sule iliniarnertungortoKarsi-
naugunarpou tamåkununga pi-
ngårdluinartunut tungassunik ili-
niartitausimanane. nauk aningau-
ssat nålagkersuinermut tunga-
ssertait uvdluvtine nålagkersuini-
kut oKaldlinerme pingåruteKar-
Sisimiune
Sømandshjeme
Indenlandsk Sømandsmission,
Kalåtdlit-nunåne sømandshjemi-
nik ingerdlatsissussoK, aulaja-
ngersimavoK Sisimiune somands-
hjeme 3 miil. kr-nut agdlilerni-
ardlugo. erhvervsstøttip 1.5 mili.
kr-nut taorsigagssarsiagssat aku-
erssissutigisimavai.
ilaKutaringnut sitdlfmasineK
tamavta nalåuneKarsinauvugut najugarput aserorneKartoK
sordlo ikuatdlangnikut, tigdlingniarnikut imalunit kiagsau-
tip kissarssutåta pujortorujugssuarneranik.
uvagut nangmineK akissugssautitausinauvugut aningaussa-
nik akilérKussauvdluta avdlat ajoKusersimaguvtigik.
ilåtigut taimatut ilimagingisanik pissonartitdlugo akig-
ssaiautigissariaKagkanik sitdlimasertoKarsinauvoK KGL.
BRAND-ip ilaKutaringnut sitdlimasissutåtigut.
KGL. BRAND-ip nunaitarfingne sulissuata OKalugtusinau-
våtit angnertunerussumik ajoKusernerit sut sitdlimasigausi-
naussut åmalo sitdlimasissutip akia, ivdlit pissariaKartitang-
nut nalerKutoK.
KGL. BRAND
nerpaugaluartut. OKartoKarajug-
tarpoK inuit politikerit OKalung-
nere påsineK ajorait, tamånalume
ilumorpoK. patsiseKångilardle po-
litikerit inuit påsisinåungisåinik
OKalugfiginiarssarissarmatigik, ki-
siéniliuna inuit aningaussanut tu-
ngassunik ilåtigut påsisimassaKå-
ngipatdlårnerat patsisaussartoK.
ungasingitsukut Kalåtdlit-nu-
nånisaoK aulajangissarnerit ani-
ngaussat tungavigalugit pissaler-
sugssåuput. taimaingmat nåper-
tututut misingnarpoK GOF tug-
dlianik påsisitsiniåisassoK ani-
ngaussat nålagauvfiup ingerdlati-
tauneranut tungassortait pivdlu-
git. ilångutdlugo GOF kajumigså-
rumavara igdloKarfingne nuna-
Karfingnilo inungnik eKérsimår-
tunik inugtagssarsiorKuvdlugo —
taimailiortoKångigpat påsisitsi-
niarneK pingåruteKarnaviångilaK
taimågdlåtdlo nautsorssutine Ka-
noK naleKarsimanera takuneKar-
sinåusavdlune.
Lars-Erik Rybro,
■OménaK.
sapåtip akunera migssiliordlugo
matuma sujornatigut kapisilig-
tagssarititaussut ingmikut akuer-
ssissutigdlit piniagagssarigalue a-
kuerssissuteKartunut tamanut
angmåuneKarput. tåuko 160 tons
migssiliordlugit amerdlåssuseKar-
put.
ingmikut akuerssissuteKartut
piniagagssait ukioK måna 291
tonsiuput, kisiånile sapåtip aku-
nera atauseK matuma sujorna ti-
kitdlugo 130 tons migssiliuinar-
dlugit pissarineKarsimåput. tai-
maingmat KNAPP landsrådilo i-
sumaKatiginiarérdlugit aulaja-
ngerneKarsimavcK pissagssat siv-
nere akuerssissumik peKartunut
tamanut angmåuniardlugit.
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilångutagssiat oKautsit 20«
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissOKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mangitsut ilanguncK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisamauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
nangminerssornerunigssaK
pivdlugo inumaup
erKarsauterssutai
ukiune kingugdlerpåne uvdluvti-
ne politikerivta åmalo tusagagssi-
orfigtigut uvdlut tamardluinaisa
erKartuligåt tåssauvoK nangmi-
nerssornerulerneK (hjemmestyre),
agdlåt inuinaussup siutånut tuså-
ngunarsivdlune.
inuinångugaluardlunga uvdlut
tamardluinaisa — pingårtumik
landsrådip atautsiminere radiukut
tv-kutdlo maligtaralugit — suna-
lunit OKaluserissaK atautsiminer-
mingne OKaluseriguniko naggasiu-
tigisavåt nangminerssorneruler-
nigssaK, taimåitOKalerpat suliag-
ssaK inerneKarsinåusassoK imalu-
nit nangminerssornerulernigssa-
mut utarKitariaKåsassoK.
uvanga nangmineK erKarsar-
tautsivkut åmåsit anguniagagssaK
tåuna utorKarpatdlangnerdlunga
isumavkut tusarnaringivigkavko,
isumaliorpunga uvdlumikut poli-
tikerivut taima angnertutigissu-
mik angussaKarérsimanersut pi-
lersitagssartigdlo aningaussagssa-
Kartineråt.
tamavta angerdlarsimavfeKar-
tugut nalungilarput ilaKUtariussu-
serdlo ingerdlåniåsaguvtigo torer-
sumik aningaussat uvavtinut Ka-
noK pingåruteKartigissut anger-
dlarsimavfik ajungitsumik inger-
dlåniåsaguvtigo. uvdluvtine OKat-
dlisaussut pingårnerssarilerpåt
åma nunavta nunatå kikunit pigi-
neKåsanersoK, nunamit åtavigi-
ssavtinit imalunit nunap nangmi-
neK inuinit pigineKarnersoK. nu-
navta pisussutai issertugaujuartut
sarKumersineKåsagpata nangmi-
nerssornerulerniat isumavdlutigi-
nerpait? nuna åtavigissarput
Danmark tamåkuninga sarKumer-
siterinigssamut aningaussagssaKå-
ngilaK — nuna nangmineK tamå-
kuninga augtitagssarsiornermik
uliasiornermigdlunit nålagauvfig-
tut ataniutigssaKånginame, imåi-
poK nunatå erKarsautigalugo nå-
lagauvfigssuarnutdlo avdlanut
nalerKiutdlugo inutigssarsiutimi-
gut pingårnerssaussukut napaniu-
tigssaKånginame. nunavtine aug-
titagssarsiornikut uliasiornikutdlo
nunavtine autdlarniniarune kisiå-
niuna nunat avdlamiut sågfiger-
Kågagssarai.
nangminerssornerunigssamut
kommissionime suleKataussut Ka-
nigtukut måne Nungme atautsi-
mititsingmata påsissutigssanik
sarKumersiteralutik tusarnårtu-
nut ilauvunga. taimalo atautsimi-
titsinerme tåssane aperKutit sar-
KumiussorneKartut ilagåt nang-
minerssornerunigssaK pilersine-
Kåsagpat aningaussagssaKartitau-
nersoK aperKutigineKardlune. tåu-
kualo ilaisa amerdlanerussut ani-
ngaussat tungaisigut årdlererKU-
ngeKåtigut Danmark nuna åtavi-
gissarput aningaussanik ikiuiu-
mavdlune neriorssuteKarsimang-
mat. tamåna tusardlugo siutivti-
nut tusarneraluaKaoK, uvdluvti-
nile nalungilarput nuna åtavigi-
ssarput Kanos aningaussat tu-
ngaisigut ajornartorsiuteKartigi-
ssok, inugtane amerdlanissut su-
livfigssarsissusinaunagit aningau-
ssat pissutauvdlutik.
taimåitumik uvanga nangmi-
nerpiaK isumaga maligdlugo
nangminerssornerulisaguvta nuna
åtavigissarput aningaussat tu-
ngaisigut Kinulorfigiuardlugo
nangminerssornerulernigssarput
Deres stene
slibes, poleres og monteres i guld eller sølv, som vedhæng
eller i ringe.
Vi modtager gerne Deres gamle guld til forarbejdning.
Reparationer og omfotandringer udføres på eget værksted,
derfor hurtig levering til billigste pris uden moms.
Guldsmed SVEND PEDERSEN
Under Buen overfor Hovedbanegården
Vester Farimagsgade 1, 1606 København V.
ingerdlåsinåusanerparput? tai-
mailivdlutalo nangminerssorneru-
lernigssaraluarput agfåinarmig-
dlusoK imaKalunit mikinerussu-
mik ingerdlåtugssauvdlugo, sule
nunasiatut pissuseKardluta anå-
nagissavtinut aningaussånguanik
norKailortuåsavdluta nunavta
ingerdlåneKarnigsså aningaussat
tungaisigut amikisåruteKartuar-
tugssåusangmat.
tupigusutigissarpara nalivtine
politikererissavta suliniarner-
mingne suliagssartik tuaviussiuåi-
nardlutik ingerdlåniartalermå-
ssuk. politikeritut sulineK taima-
tut ingerdlåneKartugssaunerame?
sordlo kingunermingnit malerssu-
gaussutut pissuseKartut, una su-
liagssaK nåmagsingikuvtigo ki-
ngunivtinitut tigussarisavåtigut
tuaviordluta nåmagsiniapatdlang-
niartigo. inuiaKatigit sujumut
ingerdlaniarunik aningaussaK pi-
ginago ingerdlasinåungitdlat. tai-
malo nuna inungorfigissaK nang-
minerssorneruvdlune aKuniaråine
aningaussat pigerértariaKåsåput
isumangnaitsumik ingerdlåniaråi-
ne. isumaliorata munap åtavigi-
ssavta — Danmarkip — ukiune
260-ingulersune ikiorérsimangma-
tigut, atamåna nangminerssorne-
ruleruvta ikiorumalisagåtigut na-
lunginamisigut nangminerssor-
dluinardluta nunarput aKusinåu-
ngikigput. politikerivut nalivtine
isumaliortipåka kinguligssavtinut
nersorKunermit taimatut nukingi-
narssuaK suliniartut erKarsauti-
givdluagkamik sulisimagamik ka-
lålingorsaivdlutik sujunigssame
isumangnångitsumik inusinaor-
Kuvdlugit.
angerdlarsimavfiup avatånit
ikiorneKartuarnigssaK isumavdlu-
tigiuånguardlugo angerdlarsimav-
fik isassorsinauvoK pigissaminig-
dlo arsårneKarsinauvdlune Kinu-
lårtuinångortitauvdlune. nangmi-
nerssornerulerneK taimåitugssau-
va?
isumavdluångitsut ilåt
Stephen Petersen.
En annonce
i Grønlandsposten
koster 1,75 kr. pr. mm
20