Atuagagdliutit - 12.05.1977, Blaðsíða 19

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
uvdlume aulisarnfkut
sumut kigdligpugut?
sumlneK påsivdluångikåine su-
mut sågdlune ingerdlanungnig-
ssaK nalorninartaKaoK. isumaKar-
punga aperKUt taimåitoK iluamik
unigfigineKarneK ajortOK, nålag-
kersuissuvut ilame inutigssarsiu-
tinik taorsigagssarsissarfituanga-
jak CKartuartarpoK aulisarneK i-
luamik ingerdlåsagpat aulisariutit
angisut avatåsiutausinaussut pi-
gineKartariaKartut. Kanordle iliv-
dlune? ukiune 25-ne pujortulérå-
nguamit kutterimut angisumut
kisimitdlune ingerdlaniarsimagåi-
ne ilumortumik OKåinartariaKar-
poK ingminut angisumik piumav-
figingikåine kisimitdlune anguju-
minaeKaoK.
ukiunik 35-nik uteriardluta Ki-
viaruvta aulisarneK KanoK itoK
takoriatårsinauvarput, ipuinanga-
jagdlune ingerdlåneKarpoK, e-
ngatdlatit mikssunguit umiatsiait-
siaitdlo kiserdluinangajangmik o-
Kautigissarianardlutik, atausiåkå-
nguit pigingneKatigigdlutik pu-
jortuléragdlit erKåisångikuvtigit.
taima OKardluta uneriatåruvta
erKarsautigilårdlugulo pigingne-
Katigigdlune angatdlatitårtarneK,
taimanile avKutigssaussoK taku-
neKarérsimavoK atorneKartarsi-
mavdlunilo pingårtumik Katångu-
tigit ilaKutaritdlunit ardlaKångit-
sut atcrérsimangmåssuk.
uvdlumime? uvdlume KanoK a-
torneKartigå? inuiait avdlarpag-
ssuit ingerdlasinaussarsimåsångi-
kaluarput ikioKatigingneK, pi-
gingneKatigingneK atortarsimå-
ngikaluaruniko, miserratigisångi-
larput sujuariartorneKarsimang-
mat, Kangale misigisimassara i-
ngerdlaterKigtuartarsimavara tå-
ssa aulisarnikut sujunersorteKå-
nginavta sule, nalungikaluarpara
sulissutigissarput tåuna ungasi-
ngitsukut timitalerneKarumårtoK.
nåmagpale? nalungilara Kangale
aulisarneK sujunigssaKartoK påsi-
narsingmatdle angatdlatitårtor-
nerdlo autdlartitdlualermat peKa-
tigalugo sujunersortimik pilersit-
sissoKarsimassariaKaraluartoK,
Kularnångivigporme angnertumik
soKutigigtåineK
Kåumatine kingugdlerne agdlag-
kerissarfingne tamane aningau-
ssanut nagsitsinerme atorneKar-
tartoK — postanvisning — atuler-
KåmerpoK. kiavdlunit kalåtdlisut
agdlangnermik påsisimassaKalår-
tup ernlnaK takusinauvå kalåtdli-
sornera KancK kukuneKartigissoK.
agdlagtauseK nutåK pigaluartit-
dlugo sulilo pisoKaK noKigtuångu-
ardlugo kisa tåssa påtsivéruneK
pilerérpoK.
kalåtdlisut agdlagtausitorKamik
atuilårsinaussunut postanvisning-
ip kalåtdlisut nugternerata ag-
dlangnera kångunartutut issigåra
kalåtdlitdlo oKausinik sule soku-
tigingnigtunut susupagingning-
nertut issigalugo.
nålagauvfiup tamåko naKiterti-
tarpai ordbogitdlo åssigingitsut i-
nuit nalornigunik KanoK agdlang-
nigssamut atugagssait naKiterne-
Kartitardlugit.
taimåitumik påsiuminaikulug-
pcK ordbogitik sumut torKorsima-
nerait.
tamavta kukussarpugut kisiåne
inungnut tamanut atugagssat tai-
ma amerdlatigissunik kukuneKå-
sagpata akuerssuinarneK ajorna-
KaoK.
ikingutingnersumik inuvdluar-
Kussivdlunga
K. K. Lennerth,
Ausiait.
iluaKutausimåsagaluartoK uvdlu-
me aulisarnerup issikuanit av-
dlaunerussumik.
KuleKutaK akiniåsavdlugo mer-
sernarpoK iluamik akiniåsavdlu-
go kisitsisit åma atortariaKarma-
ta, åmale CKautsit atordlugit aki-
niarneKarsinauvoK. aningaussap
nalérukiartornera pissutauvdlune
angatdlatit akisorssuångorput tu-
nissat aké iluamik malingnauneK
sapermata. pissutsit avdlångorsi-
massut nalungilavut aulisagar-
pagssuit sinerissap Kanigtuanit
tåmarsimangmata. aulisariautsip
avdlångornera arripatdlåmik sa-
ngujartorfigineKarpoK, pissutauv-
dlune angatdlatit piniutitdlo na-
lerKUtut akisuvatdlårmata. pi-
ssutausorissamale pingårnerssåt
sujornagut unigfigitsiagara tiker-
Kigparput, tåssalc pigingneKati-
gigdlune ingerdlataKarneK. kalåt-
dlit uvagut sule påsineK saper-
nerparput? imalunit tåssuna Kåu-
lr.arsarneKarnerput Karssupine-
KarpatdlåKacK, inutigssarsiutit pi-
ngårnerssåine sujumut issiginiar-
tarsimanerme Karssupitat ilåt.
nalungivigparput sunalunit ataut-
sip saperpago mardluk pingasut-
dlunit saperneK ajormåssuk. inui-
ait uvaguvtinit sujuarsimaneru-
ssut sujuarsimanerussutigåt tai-
mailiortaramik, sorme uvagut å-
ma sapisavarput? uvdlume kig-
dligfigårput ikioKatigingipatdlår-
uvangauna inuit påsingnigkumår-
nertut ilagigika. taimåipungåtaoK
nunavtine nålagkersuinikut kå-
tuvfiulersup åipånut Atåssut-mut.
påsinarnerutisimåsagalunara-
luarpara 1930-ikune 40-ikunilunit
imalunit OKåinardlanga 1953-ip
sujornatigut taima-itumik piler-
sitsissoKarsimagaluarpat. taimane
Danmarkimut „atagatdlaravta"
nunasiauvdluta mérKatutdlo på-
rineKardluta oKauserpagssuarnik
tuniorarneKartarpugut nuna tåu-
na KujagerKuvdlugo, avdlamingoK
låussumatut nunasiaKatdlai'Kigti-
gissumik åtavigssaKånginavta. ta-
månalo KancK ilumortigissoK ang-
nermik uvagut nunasiaunerup na-
låne uilersimassugut nalungilar-
put. taimåitordle ataneK (nunasi-
auneK) tamåna KujanartortaKara-
luaKalune nunavta inuisalo suju-
nigssånut isumangnaitdlisitsissu-
ngingmat KångertariaKardlunilo
kalåleKativta silatut ilåt 1952-ime
landsrådip atautsiminerane imåi-
tunik OKauseKarpoK: „ukiune
231-ne Kalåtdlit-nunåt Dan-
markilo nunasiatut åtavigissatut
ataKatigigsimåput, ukiunilo tåu-
kunane amerdlaKissune Kalåtdlit-
nunåne sujuariartorneKarsima-
vok. atåssutaussut amerdlaKissut
nunat tåuko mardluk ingmingnut
Kilerssorsimavait, måna ima Ka-
jangnajtsigilersimassut Kanigdli-
artorneK tamåna nåmagissaria-
Kardlune nunarput Danmarkimut
ilångutivigdlugo". — åipåguanilo
inatsisitårfingme 5. juni 1953:
.. kungip atarKinartorssup uv-
dlume grundlcvertåK atsiorsima-
vå. taisinerup aulajanginera må-
na piviussungorsimavoK. måna
Kalåtdlit-nunåt Danmarkip ilagi-
livigpå. ukiune 200-ne nunasiau-
neK måna KångiupoK, pisinåu-
ngitsutut pårissaunerup nalå må-
neK, ilame ima ersserKigtigaoK,
KatångutigigpagssuaKarpoK ta-
marmik ingmikut angatdlateKaru-
massunik taimåitordle ingerdlat-
siniarnermingne OKimaitsorsioKi-
ssunik, inugtagssanik pitsaussu-
nik nåmagtunik ajornartorsior-
neK aulisarnermik kigdlilissaKi-
ssok. nutarterinigssamut akigssai-
leKineK, avdlarpagssuitdlc taigor-
dluarsinaussaraluavut. påserér-
parput avaterput rejet erKarsauti-
galugit sujunigssaKardluarmat,
avdlat takuterérpåt, malingnau-
nerpugutdle?
avatåne aningaussaKartoK na-
luneKångingmat avdlat aulisartu-
ngikaluartut pigingneKatigigdlune
nalerKutumik avatåsiutausinau-
ssumik pisårtornialersut amerdli-
artupatdlalerput. tamåna agssu-
arnartoKångilaK, aperKutdle auli-
sartunut nunavtinitunut såtikuv-
tigo erninavik eKunganeKalerér-
poK aulisartut nangmingneK na-
lerKutumik avatåsiumik peKaler-
nigssartik amerdlanerpåt anguni-
artutut ingingmåssuk, imalunit
iamåssuma tungånut Kåumarsar-
neKarnerat sujunersorneKarnerat-
dlc nåmångeKingmat. nålagauv-
fingmit aningaussarpagssuit ator-
neKartarput inungmit atautsimit.
akunermiliutoKångilaK, ajornar-
torsiorneKalerpat KanoK iliornig-
ssamut sujunersueriatårtugssaKå-
ngilaK. inunguåkuluk kisimitdlu-
na KångiupoK, månamit nunar-
put Danmarkip ilainut avdlanut
naligitineKalerpoK11.
inatsisit tungaviussut aulaja-
nginerat tamåna avarKutdlugo o-
Kåsagåine ataneK tåssautitaria-
KarpoK nunasiauneK atåssutitdlo
sugaluarnersut tåssauvdlutik nu-
nasiaunerme pissutsinut tunga-
ssut. kalålerparujugssuvdluta ta-
ligivdluinarparput ukiut 20-t
sivnerdlugit matuma sujornagut-
dle nunavta Danmarkivdlo inatsi-
sitigut atausingortineKarsimane-
rat, agdlåme isumaKarpugut Dan-
markimut atanermik erKartueru-
jortuarnigssaK ilungersuteKarnig-
ssardlo pissariaKångitsut tamåko
nunasiaunerup nalånile nåmag-
torssuarmik pineKartarérsimang-
mata taimanikornitsanutdlo na-
leiKuneruvdlutik. nålagauvfeKa-
tigingneruvme iluane månåkut
inulersimavugut, inatsisitdlo tati-
gisimångikåine aitsåt atåssuteKar-
nigssamik norKaissariaKarpoK pi-
soi'Kat nalånisut. taimåitumik u-
vanga Atåssut-miunut taperser-
suissungilanga, politikikut angu-
niagait Kangarssuardle tusartarig-
kavtinit avdlåussuteKangånging-
mata taigutåtdlo tusarneraluartoK
erKainartoKartikavko ukiunut
„Danmarkivdle nunautigå“-nik
erinarssortaratdlarfivtinut.
nålagauvfeKatigingnerup iluane
sulissugssaK tamanut sangmissu-
nik avaleKuterpagssualik atausi-
nauvoK tåssalo Siumut. tåuna Siu-
mut suleKatigigfiginiartigo, ilavut
avdlatulårtunik OKauseKardlutig-
dlo titartaisinaussut Danmarki-
mut avingniartusoralugit pasig-
dleKåtåsanagit. — isumaKarpu-
ngalo Kavdlunårpagssuit nunavti-
nitut tamåna åma påsissariaKaråt.
Karl Møller.
»Atåssut KanoK
påsissariaKarpa?
ne nålagauvfik igdluatungeriler-
sarpå, tåussumångalo iluarinéni-
kune ånagfigssaKångingajagpoK.
avdlausimåsagaluarKOKaoK ardla-
liusimagåine, tåssaningmat nukik
atautsip sapigå.
ajornartorsiuterpagssuit taigor-
dlugit pissussunik tikuartuisinau-
galuarpugut imalunit pissutitsini-
arsinaugaluarpugut. pissutsitdle
ajunginerusagpata pissussutip ilå
åma nangmineK aulisartunipoK,
tåssalo peKatigigsinauneK iluvti-
ne sulissutigineKartariaKarmat pi-
ssugssaussunik ikiorteKardlune.
aulisartungikaluardlutik piging-
neKatigingnikut avatåsiutinik au-
lisariutitårtuinalisagpata aulisar-
tut atdlingussaussugssåuput. ta-
kcrdlorniarsinauvarput inugtau-
ssartut ajunginerussumik pig-
ssarsinarnerussumigdlo ingerdla-
ssut sorunalime kajungerineru-
lertugssauvait, tamatuma kingu-
nerisinauvå sule uvdlumikornit
angnerussumik inugtagssat pit-
saussut ajornartorsiutaunerat.
ajungilaK Kinersinerit nalåne
tamaviårujugssuartarneK Suju-
mumut Atåssumutdlunit ataniar-
neK pinardlugo. tåukua ardlåinå-
taltinit kisimitdlutik aulisarnikut
ajornartorsiutit anigortisinåungi-
lait aulisartut måna kigdligfigtik
takuvdiugo sujunigssartik tåssa-
nilo KanoK itoKåsanersoK nautsor-
ssornialingigpåssuk. kigsa’itigi-
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilångunen ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausTnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
ngeKåra sujunigssame kalåleii au-
lisartoK aulisartungitsut aulariu-
tåine kivfåinångusassoK. piging-
neKatigigdlune ingerdlasinauneK
sujulivta atugåt nigdlortinago nu-
tångorsartariaKarpoK. pivfigssar-
dlo måna atugarput nalencutdlui-
narpoK.
inuvdluaritse. U. Rosing.
2 ledige stillinger
i Julianehåb
Stedfortræderstillingen 14 lønramme, løn for hjemmehørende
udgør 4.691,87 kr. som begyndelsesløn, ikke hjemmehørende
5.305,98 kr. som begyndelsesløn + ulempetillæg.
1 assistentstilling 11. lønramme, begyndelsesløn for hjem-
mehørende 4.364,36 kr., ikke-hjemmehørende begyndelsesløn
4.930,46 kr. + ulempetillæg.
Stillingerne er ledige fra 1. juni 1977. Røde Kors Børne-
hjemmet er normeret til 24 børn fra 3 til 15 år, opdelt i 3
grupper. Vi vil gerne have dobbeltsproget og mindst 1 mand-
lig-
Ansættelsen sker i henhold til aftale mellem D. S. L. og
Ministeriet for Grønland af 12/9-1973, om løn og ansættelses-
vilkår for pædagogisk personale ved døgninstitutioner for
børn og unge.
For ikke-hjemmehørende ydes fri oprejse og hjemrejse efter
2 års tjeneste, samt udrustningsgodtgørelse på 400,00 kr.
Bolig stilles til rådighed efter gældende regler.
Ansøgningen bilagt alle oplysninger vedr. uddannelse og
tidl. beskæftigelse sendes til Tilsynsrådet for Røde Kors
Børnehjemmet 3920 Julianehåb.
SKANDINAVISK TOBAKSKOMPAGNI
Advokat cerut nyder De som
en god cigar.
ADVOKAT cerut
cigåtordlu-
åinåsavat.
i
19