Atuagagdliutit - 13.12.1979, Blaðsíða 24

AG
»©©©©©©©©©S4©©©©©©©©©©©©©©©©©©©©©©©©©«©©©©©©©©©©©©©©©©©©©©«©©©©*
KuåniatorKap jutdllsiorKåmera
ukiariartulersoK uvdlut ilane nu-
naaarférånguamut Ndngmut nu-
nipugut nunap-isuata timånltu-
mut.
Kånarssuit ingigigsut autår-
dldssutdlo senernup aingorfige-
rugtorsimavai, Kilagdlo atdlår-
KigssuaK kangerdlup imartånut
tungujuårtumik tarrarssortar-
pOK anorångup imaa aassajångu-
artilerångago. tingmissat suka-
Kalutik sapiserdlutik nunguit
aarssutarpait imåinarssuarme
neriniartarfingmingnukarasuar-
niardlutik.
aussap silaraigssua, atorssau-
nerssuaK piniariarfigssaraigsor-
dlo!
nunaKarfiup kangerdluarartå-
nguane KatsungavdluinarpoK.
naujat kågtuåinartut nujuarissa-
naratik aulisagkat Kaersune pa-
nersiat mivfigalugit nererssuatår-
figissarpait. isumaaarunartut-u-
ko uvdlumikut piniagagssat ta-
marmik erKigsisimatitaussut!
taimåipordlume!
nunaKarfiup inunguisa tamar-
mik katerssuvfigisimavåtigut
ilagsiortorujugssdvdlutalo:mér-
Katdlo nuånårtut atissaaångi-
ngajagtutdlo nisuvut putorauav-
dlugit alapernaiserpåtigut.
seainarigssuarme tåssångåi-
naK tordlulaorpatdlangnerup
unigtipåtigut. tåssauna nunaaar-
fingme utomaunerssap, Kuåniap
utomaup, aaeraugånga! ilåka
nagdlidtorsiornigssamut piarér-
sariartordlutik ajoaimukalerma-
ta ikingutitoKara majuarfigåra.
ukiorpagssuit matuma sujor-
natigut Kuånia uvangalo ilisari-
lersimavugut ukiat ardlåne Myli-
us-Erichsinikut Tunup kujasigsu-
ane tuperme tangmårsimaaatigi-
titdlugit. taimane nalerauterug-
torpoK, ilaKutarit ituat takumi-
nartorssuaK, piniartorssuaa nali-
sigssåungingajagtoK, sila aanoa
©©©©©©©©©CUP«
agdl.:
Knud Rasmussen
titart.:
Jens Rosing
Knud Rasmussenip inu-
ngorneranit ukiut 100-ngor-
nerat ukioK måna nagdliu-
ssineKarpoK. Kununguan
oKalugtuatdlarKigsorujug-
ssuvok, månilo atuarnenar-
sinauvoK ikingume tunumi-
up Kuanjap jutdlisiornårne-
ranik oKalugpalåva Ole
Brandtip kalåtdlisungorti-
tå.
««©©©©©©©©©©
ikaluarångat aåinåkut saperfeaå-
ngitsoK, asulume aimassorssuga-
me nunaraatine taimaisa kimisi-
mavdlugit.
månale ilisarinea ajornanga-
jagpoK. kinå erssarigson tåssau-
galuarpoK Katingassumik ainga-
lik, silatorpasigsunik issilik piu-
måssusermigdlo malungnauti-
lingmik aanilik. timåle utoraar-
ssup timigilersimavå. niue nuke-
Kångingajagput. sapingisatuå tå-
ssaulersimavoK igdlorujunguami-
nit paormordlune aniartornea ig-
dluvdlo aåne ivigarssuarnut i-
ngeriardlune seafnissårnea.
taimåitordle timip pujussup
aajangnarsisimassup nungut-
dlarsimassuvdlo iluane Kuånia
sule avdlångorsimångilaa. oaa-
lungnerata ingnera sule taimåi-
poa, issigernane nipånilo nåla-
gåussuseaarpoa akerdlilernea
ajornartumik anersåva nålagkap
anersårå peraussigångame, utor-
aarssuardlo tupigusutigåra s6r-
dlo taimane nalerauterugtormat
tupiguutigisimagiga.
»sunauvfåsit-una sule imarssu-
arne angalaortutit!« taima oaarfi-
gånga.
tauva nipangersimatsiarpoa a-
ngalassarnerpagssuane kisig-
ssåungitsut eraaileramigit, aue-
Går De glip af et godt
TV-program i aften?
Sluk bare for Deres farve-TV
og hyg om gæsterne. Så op-
tager den programmet på en
kassette imens. Og så kan
Dejose det senere!
TV-béndoptager N 1702
Long Play med over 2 timera
uafbrudt spilletid.
-def
behøver
De ikke med
Philips TV-båndoptager!
En gros tor Grønland RADIOGROS . 9270 KLARUP
PHILIPS
DET GRØNLANDSKE
OLIEAKTIESELSKAB
kalåtdlit uliamik
pigingneKatigtgfiat
levarer olieprodukter fra centrslanlagget POLAROIL I Færin-
gehavn med tankskibet M/S IRLA LUPE (tldl. M/S IRLAND) til
grønlandske byer, der har havnetankanlaeg for forsyning med
kysttanksskib.
dliagssat POLAROiL-ime Kangerdluarssorulsimilumit agssartuf
M'S IRLA LUPE (tidl. M/S IRLANO) atordlugo kalåtdlit igdlo-
KarflnukåussorneKartarpoK, sinerssortautinit imigagssanik perku-
mausivilingnut.
rasåratdlartariaaarpordlo aia-
sungumernine issertorniardlugu-
lusda — sivikitsuinarmigdle. tau-
va aavdlune eaipai, nålagkissar-
tutoraatutdlo nipineraigdlune ig-
dlume kigdlingane ivigarigsoa ti-
kuarpå, tåssungalo ingerauvånga
oaausigssane tusarnårauvdlugit.
nipangeraigkatdlarpugut. ma-
lugisinauvara ilumine akiugaaar-
toa, ajunginerutikaluarålo akiug-
kane tåuna nunuguniuk. oaalor-
aileramilo nålagkatut nipigissar-
tagkane atorungnaerdluinarsima-
vå. månalo tåssaulerpoa angut
utoaaa saimassoa misigissartdr-
dlo inunermine iliniagkaminik tu-
sardliussissoa.
»tugdligssåne Nungmut pigu-
vit toaorérsimåsaunga. taimåitu-
mik erinitsajuitdlutit ilingnut
oaauserissagssåka mana tusar-
nårtariaaarpatit, kingugdlermik
nåpisimagavta Tunume inuner-
put pivdlugo eraaimassavnik ta-
manik oaalugtusimavavkit pini-
artarnivut — nuånersue pisanga-
nertuilo taimaisa ilångutdlugit —
ilingnut ersseraigsarniartarsima-
våka. oaalugpalåjutivut ilingnut
oaalugtuarisimavåka, ivngeruti-
nigdlo erinarssorfigisimavavkit.
manalo oaalugtukasugpagit
suna pivdlugo Tuno nunaaarfi-
toraavutdlo nuånarissavut ta-
maisa aimåtariaaarsimagika må-
ne nunagssikumavdlunga kuisit-
dlungalo.
nalugaluarpara suna pivdlugo
taimailiorniartunga, kisiåniuna
oaalugtuartariaraardlunga misi-
gissunga, misigisimavungalo er-
aigsinaviarnanga oaalugtuångi-
kuma — eraarsarsinaulårnivne.
nalungilat nukagpiaraugatdla-
rama avanerssuaa Umivingme
najugaaarsimassunga. tåssane
uvaguinauvdluta inuvugut aa-
aortunik amilingnik ilaaarata,
s&rdlo sujuaissavut åma taima
inåsimassut. eraarsautaisa åsser-
dluinainik eraarsartarpugut, pini-
arnerput ingerdlatdlutigo ilerau-
vutdlo maleruardlugit. ilanile Ki-
tånut pisiniariartortarpugut aut-
dlaisinik, tupanik, sånatinik pe-
autigssanigdlo. aussat ardlane
ilautitdlunga umiat pisiniariar-
tortut inugtait nåpålassorujug-
ssuångorput. aåinat umiatdlo a-
ngatdlatigåvut, eraaimavaralo
umiat sisamat Angmagssaling-
mit autdlartut, kisiåne atausea
kisime ornigkaminut aputoa. av-
dlat tamarmik nåpåumik toau-
put.
pisiniarfigssavtinut aputdluta-
lo malugåra åma uvanga nåpåu-
ssuaa atulerdlugo. uvdlut tamai-
sa nukigdlåriartuinarpunga. tai-
mane nukagpiaråinauvunga a-
ngajoraåaangitsoa eraardleaå-
ngitsordlo, nalungilaralo anger-
dlardluta nukigdlårdluinaruma
inoaångitsut ardlånut aimåne-
aarumårdlunga kisimitdlunga to-
aussugssångordlunga, tåssame
nagguveaativta inatsisait taimåi-
put. taimåitumik unuit ilåne i-
ssertuardlunga nunamut niuvu-
nga nunaaarfiuvdlo eraåne aåru-
sungmut toraordlunga.
uvdlut ardlagdlit toraorsimav-
fivne aiaaalungalo kågsimaaa-
lunga paormordlunga kisame
anitdlagkama nåpautiga ima
ajorsisimatigaoa, peraardluinar-
dlunga nunaaarfingmut paormu-
palårdlunga takutitdlungalo. er-
aaimavara inugpagssuit kater-
ssåvfigigånga: suaortartoaardlu-
nilo nipiliortoaarpoa, tauvalo ili-
simajungnaerpunga. ilisimaleriat-
dlartunga igdlorujugssuarme ki-
simitdlunga! atissåka uvinigalo
sujornatigut taima ipeaångitsigi-
ngisåinarsimåput, kisiåne sångin-
gårama sivitsutdlartoa aitsåt ta-
måko nuånårutigisinångorpåka.
puåka ajoauteaalersimåput, uv-
dlunilo sujugdlerne ilisimarpiar-
nea ajorpunga.
sunauvfauna jumup utoraaup
nåparsimavingme najugaaartup
paorautarigånga! indnivne taima
agtigissumik ajungisårfigineaar-
simångisåinarpunga. ilånilo ta-
måna tupigusdtigissarpara, tå-
ssame nunaaarfingme atautsi-
migdlunit eraardleaånginama.
jumda uvigdlarneruvoa angumig-
dlo piniussissoaarnane: taimåi-
tordle tamatigut nangminea uva-
ngalo nerissagssaaartituarpåti-
gut. tamåna ama eraaarsautigi-
gajugtarpara, uvavtinime taimåi-
toaarnea ajormat. ilåne aperi-
ssarpara tamåko tamaisa sumit
pissarnerai, sunalo pivdlugo tai-
ma ajungisårfigineaartigissunga-
aperigaluarångavnilo igdlåinar-
tarpoa tupingnartusoringina-
miuk kuisimångitsuaraap tamå-
ko påsisinåungigpagit. tauva
mardluvdluta igdlåinartarpugut:
kisiåne aanoa isumaaarnersoa
sunalo igdlautiginerigput påsinea
ajuvigpåka. nunaaarferujugssu-
armut pisimavunga. isumaaarsi-
magaluarpunga nunaaarfingme
atautsime inuit taima amerdlati-
gisinåungitsut. anissaleramale ta-
kussartagkåka uvavnut nutau-
ssut nuånårutigissarpåka. kisiå-
ne ukiordluinalersoa aitsåt ani-
ssalerpunga, peraigsiniaussårne-
ra taima sivisutigaoa.
måna nuna aputeaardlualerér-
simavoa. sikorssuit sinerissap
avatåtunginguanlput, seainerdlo
aåaat aarssutdlugit nueraarta-
lersimavoa. tauvalo inuit eraar-
tuissalerput jutdlimik taissagka-
mingnik igdlumut sumutdlunit
iseruma oaausea tåuna tusarta-
råra. eraartulerångamikulo kfkut
tamarmik nuånårtutut issikoaa-
lersarput: taimaingmatdlo takor-
dlulerpara tåssausimassoa nuå-
nersorujugssuarmik imaaartoa.
ilalo ulåputoaarpoa! uvdlut ta-
maisa ulapinea sukagtikalugtui-
narpoa. inuit tamarmik atissar-
tårtugssåuput. sdt tamarmik ing-
mingnut tunissuteaartugssåuput
sdt tamarmik piarérsautigineaar-
put nuånersugssarssuarmut, u-
kiup taimaisinerane uvagut nu-
na vtine »tårserugtorfianik« tai-
ssartagkavtine, uvagutdlo nu-
navtine tamatuma nalå tåssau-
ssarpoa pitsdvfiup, piniagag-
ssardliorfiup ukiumutdlo ernu-
mavfiup nalå.
unuit ilåne arnarsiara påsiniai-
vigigaluarpara, ileraorput malig'
dlugo taissalersimagavko: ånå-
nguara.
»ånång^iara, jdtdle sunauna?«
aperivunga.
»jdtdle tåssa Jesusip inungor-
fia«, akivånga.
24