Atuagagdliutit - 13.12.1979, Blaðsíða 31

utorKait sllarssuåne
Jonathan
»utomarssuit eraarsautigissarsi-
magavse, månåkut nunavta ineri-
artornerujugssuane miningneaar-
simassutut misigisimatitaravse,
erKarsautigissarsimassåka malig-
dlugit ima jutdlime pivdluarau-
ssuteKarfigåvse«.
atorfigssaKångilatit, sulisinåu-
ngilatit, taimåitumik uvanga aa-
noK ilioraluaruma oaausigssaaå-
ngilatit. unulersume nipaitsume
taima navérserpaluk inigissavta
agfardliane tusarnårpara.
Kanga sulisimanerujugssuar-
mik nisuka gigterssuarmik åner-
nartualermata kommunit noraai-
vigisimavåka inigssiarssuarnut
nugkumavdlunga. tamånalume a-
kuerssårneKarsimangmat manå-
kut nugsimalerpunga. arrå, utor-
Karmut oKautsikalunit påtsivéru-
put. åp, tåssauna sanilika ilaauta-
rit nulia nåparsimalernerme ki-
ngornagut inigissaminilunit suli-
sinaujungnaersimassoa nåkigi-
ssariga. ilame Kitornaisa angutit
inersimassåssut mardluk navér-
tuartaråt tusåssaravkit. aitornai-
same påsisinåungilåt anånartik o-
aalukaluaråinilunit OKautsinik i-
luamik påsisinaujungnaersima-
ssok navértuarmåssuk. uvanga-
me KaKugo taimailinguakasigka-
luaruma neriugtarpunga piårtu-
mik tOKumik kinguneaarnigsså-
nik.
Kanga pivdluardluta inugaluat-
dlarmigavta, åsitdlime måssåkut
ajorssalerpugut. månåkume påpi-
alanut atarcingningnerssuaK ki-
simiulerpoK. inuit manåkut ikio-
Katigisagunik kisiåniuna påpia-
rat sunaugaluarnersut agdlagtor-
dlugingéa, aitsåt pissortanit iki-
orneKarsinåuput. ilumume inu-
nerme avdlångornerssuaKarpoK.
isumakasiga ajordluinatdlå-
raoK inuit OKalutut tusålerångav-
kit mérånguit uvdlumikut pivdlu-
arnerardlugit, ila tåssaKa! uva-
nga isumaKartarama mérånguit
pivdluardlutik agdliartusagunik
sapingisamik nunånguavta tuniu-
sinaussainik pemårdlutik suleaa-
tauvdlutigdlo inéaatåusassut. a-
joraluartumigdle uvdlumikut nu-
nånguavta nangminiussup ase-
rortigaunera avatangisseralugo
agdliartorput. atautsimume o-
nautigalugo uvdlumikut uvagut
kalåtdlit umassusivigssup iluani-
tututdle pineaarpugut nunarput
aserortigaussoK sumigdle uvagut
OKariarsinaunata.
kigdloK utoraarssuvdlune er-
Karsautigissarsimassaisa pingå-
ruteKardluinåssusé.
utoraarme tåuna pulaugara 88-
inik ukioaarpoa, taimåikamilo
misigissaKartarsimaKaoK, nangi-
pordlo:
manåkut utoraarssuvunga nu-
navtinut iluaautigssaujungnaer-
simassoK, taimåitordle eraarsau-
tinik åmalo isumanik pingårute-
aardluinartunik peaarsorivunga.
uvatsiaa eraaissara arnaa sa-
nilera nåparsimalernerme kingor-
nagut igdluminilunit sulisinau-
jungnaersimassoa aangaussug-
pat inunera kiperérsimåsagaluar-
poa. uvagume kalåtdlit aangau-
nerussoa inuit iluaautausinåu-
ngitsorissavut avdlatut ajornar-
tumik nunamut inoaångitsumut
airfiåinartariaaarivut imalunit i-
nuit tåukua nangmingnea påsigå-
ngamiko nunamingnut iluaautau-
sinaujungnaerdlutik avdlatut a-
jornartumik toao nalinginaussu-
tut issigissarput aininarsinau-
ssarpåt.
månåkutdle tåssa atausiarna-
nga tusåjuartarpara arnånguåku-
luk aitornaminit aanoa agpiu-
ssorneaartuartigissartoa. uvdlu-
mikume nunavtine atortorigsår-
nerssuaa eraarsautigisagåine i-
nuit tamåko nagdlingnartorpag-
ssuit katerssorneaåinalerput. må-
ssåkume inuit eraarsartausiat nå-
pertordlugo inuit sulisinajung-
naersimagaluitdlunit peraigsutut
iliorfigineaartarput.
taima utoraaa isumaminik o-
aalugtitdlugo issigingnårpara. er-
aigsisimavoa, kinå saimassoa tu-
pingnartumik inusugpoa, utor-
aauvorme ataraissarialik. agssait
atornikusimaaissut pårdlagsimå-
put, taimåitordle pårivdluagaor-
pasigput. unitsiariardlune timik
kuissivoa, uvangalo titorfiga nu-
nguneaångitsoa ulivkåruserdlu-
go.
tåssane titorniardlune eraailer-
på ånånguane.
eraaimassariga ånånguara arnå-
nguaa mikissoa niaaua aaaortui-
naa. silagtuleraårpunga ukiume
sila issigtorssuvdlune tårtorssu-
aa. suna tamarme nipaitdlerug-
tortoa ånånguara oaalungusiar-
dlune agpikångame. sule tåssane
oaalugtuniaråtigut sinilersima-
ssaraugut. uvdlakut iternialisau-
gut igdlerup-una aånut ingitdlu-
ne merssorujortoa. taima pingi-
kune åmit suliarerujorai. isuma-
aartaraluarpunga ånånguara si-
ningnea ajortoa, tåssale singna-
kerugtormat.
ånånguarauna ileraungnåaar-
toa amernik pågtugssamålerå-
ngame erinarssutinguaa pingasu-
nik taigdlalik uteaåtårujortardlu-
go. atagule tusasavat ima atortå-
nguatsiarpå:
silånguatséa
Katsorit, aatsorit
aminguatiga meraulinguatiga
pågtusagavko.
silånguatséa
silånguatséa
issigdlutit anorssålerit
atorfigssaaartikavkit.
silånguatséa
aatsorit, aatsorit
pågtusagavko.
taima utoraaa erinarssorujor-
titdlugo misigilerpunga sinigfiv-
niuna nalavdlunga, tauva uvdlu-
ngordlune radiume tugsialeratåt-
dlartut.
ingmikortut åipåt
»motorit nunarput
sinertaleKåt«
sila nivtaitdlune perdlukujugta-
raluartoa utoraait åiparit inger-
dlarussårput. nalunångitdlat ig-
dlumut avdlamut aaerauneaarsi-
mavdlutik ornigutut.
takåna iserdluse, aåtiguse nuli-
ama nivingåsavai. igdlup itua ku-
ssarnartunik atissalersorsima-
ssoa isertunut oaarpoa.
igdlo iserfigissåt aåaångup i-
terssamanertagdlip iluanut ilinar-
simassututdlusoa itoa, angisuju-
voa. nalunarane ilaautarit pigig-
sårtut igdlugisagåt. ilumorpor-
me, igdlume tåssane najugaaar-
put åiparit utoraalissut. uvia uki-
orpagssuarne KGH-me sanassu-
tut atorfeaarsimassoa Pertulu-
mik taineaartarpoa. kinåta tåu-
tua saimassoa, taimåitordle timå-
ta iluså takuinardlugo nalunångi-
laa gigteaaaissoa. matuvme tu-
ngånut ingerdlanermine ajåupi-
ssamik ikiorsertariaaarsimanera-
ta tamåna takuterérpå.
nuliaussoa ukiorpagssuarne ta-
pertauvdluartarsimassoa, arnau-
voa sumik auianartugssamik a-
jorssalersinåungitsoa. sapånga-
nutdlume pikorigdluinartugame
méraat atuarfiåne ukiorpagssuå-
ngulerpai iliniartitsissardlune.
»alupåtdlume sukariåsanatik«,
aungujorérdlune isertune agpiu-
pai: takåna inimut iserniaritse.
tåssalo Mitikut uvinilo Ijalik ini-
mut agpakåuput. iserfitigdlo ag-
ssaisigut eaitariardlugit igsiavig-
ssuarnut ingitdlutik.
uvangåsit sumik isumaaångit-
sunga Martinåsit ajornardluinar-
mat nalungisavtinik isertitsilår-
niardlune akuerssårdluinaravko.
»nålagarssuarnik« atorfeaarniv-
ne ukiut 37-ngoravkit Arnaute u-
vatsiardle iserame, amalo ernuta-
ra aavdlunåt nunånit tikerårdlu-
ne avaguvtinlkame. atago allku-
sersorniarumårpugut, takåna.
ilaautaka utoraarssuit aavdlu-
nåt nunånit tikerårfigissåka, tai-
ma nagdliutorsiortitdlugit ilagå-
ka. månåkut iliortarnertut nerri-
nerssuaaångilaa. ininguamile ali-
anaitsume ingmingnut sågdlutik
kavfisuterujorput, pissusilersor-
nerat tuluit fjernsunikut autdla-
kåtitagssiarisimassånut takuni-
kåsimassavnut ateaartingisav-
nutdle eraainarpoa. pissusilersor-
nea aanganisarpalårtoa. uvdlup
pisimassuinik eraartuerujutiga-
lune saniatigut vinimik kimikit-
sumik akutdlagtårdlugo. »misi-
gaunga utoraait ivkua pivdluar-
neråtut agtigissumik misigissa-
aarsimångisåinardlunga«.
utoraarssuångordlune uvdluv-
tine ineriartornermut taima suka-
tigissumut malingnauniarnea ilu-
ngersunångitsungilaa, Pertulut
perssuarane oaarpoa. ilumordlui-
narputit, Arnautip akivå. uvdlå-
kut perainguatuardlunga iterå-
ngama aangånitdle ileraorigavko
sila umerortardlugo. nunaaarfiga
månåkut igdloaarfingorsimassoa
igdluvtinit åmut aimerdluserå-
ngavko sordlo sumik ipiångunar-
tumik sakissavkut naaineaarsi-
mavdlunga. takordlulertarpara o-
aalugfinguarput kussanartoa
augpalårtumik aalipautilik. må-
nåkutdle bilit ingerdlavdluarau-
nermik aserortinarsimassoa, sa-
nigdliutingitsorsinåungilara taor-
tigisså aernertorssuarmik aali-
pautilik, avdlaneaångilaa båliar-
ssuaa pusingassoa.
ilumårputit, uvanga avdlamut
åssersunea ajorpara sordlo auer-
ssuaa, Martinåp taperserpå. ima-
aamiuna »Nålagkavta auerssua«.
ilumutdle Såmualikasiup takuga-
luaruniuk imaaa ugpernérutdlune
kamasagaluarpoa, Pertulup aki-
vai, tåssalo igdlamut sågdlutik.
tamatuma kinguningua igdlup
ningiua nikuikame igavfingmut a-
nivoa. uvdlumiungmatdle kalåli-
mernit piarérsimassane inårsaler-
dlugit.
sivisumik oaauseaarsimångi-
name nalornissuleraluardlunga a-
peråka, suna pivdlugo pissutsimi-
kut taima eraigsisimatigissut, i-
lame pivdluarpungåravsilunit.
tåssame, sujugdlermik nuånå-
rutigårput Pertulukut iseriartor-
ausimangmatigut, Ijalik akivoa,
nangigdlunilo. uvdlumikut inuit
aangamut naleraiutdlugit eraig-
sisimånginerunerat isumaaarti-
tarpara nunavta atortorigsåruti-
tigut sukavatdlåmik ineriartorti-
taunera pisséaatåungitsungit-
soa. tamånale avdlångortisinau-
gunångilarput. uvagutdle tama-
tuminga sujugdliuvdluta inusi-
massugut sujulivta eraigsisima-
ssumik inunerat nangisinausima-
varput. tupingnartumingme suju-
livut ingmingnut ataraeaatigig-
dluinardlutik inusimåput.
oaartoaartarpoK Gutimik na-
lussussut. taimåisorinerdle ajor-
para. tornårssungme ugperisima-
våt, sordlo månåkut uvagut Guti-
mik ugperissaaartugut. uvdlune
någdliungnartume åmalo nuna-
aarfingmingne nalornissulerner-
mingne sågfigissarsimavåt. nu-
nartik imarssuartigdlo åtavigiv-
dluinarsimavåt pigssaaarfigiga-
mikit. ajoraluartumigdle uvdlu-
mikut »nunarput motérit sinerta-
leaåt«.
nipangermat oaartoaångiler-
soa Martina inimut anitdlagkame
nerissagssat piarérnerardlugit ne-
riartoraussivoa.
panertortutdlutalo neaimik ae-
rissortupugut. Martinap imiugå-
nik sivisumik uningasimassumik
iggiserdluta.
silaterput anordlilersimaaaoa.
tamånale imarssuaa isumaliutigi-
neaångilaa, taxanik isumavdlute-
aaravta.
kingornagut inimut isersimaor-
figissavtinut iseraigpugut. atau-
singuartorsimaleriarama igtérne-
ra aångiukiartulersoa malugigav-
ko oaaloaatigingnerat a. åssigi-
ngitsunik oaaloaatigåka ilåtigut-
dlo aavdlunåt nunånit misigissar-
simassavnik oaalugtuarfigissar-
dlugit.
tamatumane Arnaute kisime tu-
nuarsimårsimassoa oaalulerpoa.
— ila uvanga ernutånguavnitdlu-
nit igdloaateaarnigssara kigsau-
tigissaraluardlugo ilaautåka o-
aarfigisavdlugit kalugtugissa-
ravkit. åmalo ikiortigssaisuassar-
Svendsen
dlunga oaaraluaruma utoraait ig-
dluånut nugtineaarnigssara suli-
ssutigineaalitdlarasugalugo er-
aarsautigissaravko, nipanginar-
tarama.
uvagume åma taima kigsaute-
aaraluardluta oaauseaånginar-
tarpugut. unånguaa ernutarput
aavdlunåt nunånit tikerårdluta
tikingmatdle sordlo igdlunguar-
paut kajungernarnerulersoa, Per-
tulut aasorpalugtumik nipeaar-
dlune akivoa. taimåiporme anger-
dlarsimavfik utoraalissunik inu-
lik inusugtunik pisatserugtorsi-
massunik igdlersorneaardlune
najorneaardlunilo ingerdlaraing-
niartugssaugaluarpoa, Ijalip nu-
liata taperserpå. taimale ingerdla-
nea ajornarsivoa, uggornaaaoa.
isersimaortut aasulersut ma-
lungnarsivoa. Arnautilume ani-
savdlune piarérsalerérsimangmat
Ijalikut ingerdlaaatiginiåsavdlu-
go pikerssalerput.
taxanik sujarnupåka, kinguni-
ngualo tåkungmata aujavdlutig-
dlo sinigdluarausseriardlutik aut-
dlarput.
taimalo matup eraåne nikor-
favdlunga persumut åungaiva-
vut.
erinå: Santa Lucia,
nunaga apivoa
perdlugtalerpoa
jutdle aanigdlissoa
malungnarsivoa.
isserssua ilå
såkortungårpoa
tåssauvdlunilume
ilisarnåuput.
Kor: tåunauvoa jutdlerput
nunavta jutdlia
inuiait ataraissåt
pingårtitåtdlo.
ungasingårtutit
nuna inungorfik
ataraissarpagit
ukiorångat
maaaississarpagit
jutdlerångat
ima oaardlunga
eraaimalavkit.
Kor: tåunauvoa jutdlerput
nunavta jutdlia
inuiait ataraissåt
pingårtitåtdlo.
jutdlime pivdluaritse!
Jonathan Svendsen.
sanilerse aperisral
Philip TV Kalipautilik sok Kinersimanera
akissutdlo unauvoK
tåssa pitsaunerpaK
(kalatdlisut mana ilitsersGtitaKalerpoK)