Atuagagdliutit - 24.07.1980, Blaðsíða 22

AG
atuartartut agdlagait. læserne skriver
atuagkanik sarKumersitsineK. Kalåtdlit-nunSne atuagauteKarfingme atorniartarfiussume NungmTtume Kalåtdlit-nunSne na-
KiterneKarsimassunik pisoKaunerpånik sarKumersitsineK angmarneKarsimavoK — seminariap naKiteriviane kujatånilo nåla-
gaussup naKiteriviane naKitigausimassunik, tåukualo saniatigut takussagssauvdlutik Samuel Kleinschmidtip naKiteralune
suliarisimassai, atuagkanik atorniartarfiup pissortå Hans Westermann AG-imut oKarpoK. sarKumersitanut 3ma ilauvoK atua-
gaK »nutåK« Isåp åssilialiai — titartagkat Kalipautigdlit taimanernitsat ukiut untritigdlit kingugdlit nikfnerisa nalåne sandt sa-
vanik pårssissumit Isåmit Igdlorpangmiumit. tamåko saniatigut sarKumersitanut iléuput måntanut atuagagssatut agdlagaK
titartagalersugaK Gerhard Kleistimit sananeKarsimassoK, Smalo takussagsauvdlutik Samuel Kleinschmidtip nunap åssiliai
agssangmik titartagkat agssangminigdlo Kalipausersugai. julivdlo 1-iénit Sma takussagssåuput agdlagkat agssangmik agdla-
gaussut atuagkanik atorniartarfiup 1968-ime ikuatdlangneranit tupingnåinartumik ånåuneKarsimassut, nauk taimane avdlar-
pagssuit ingnermit imermitdIOnit aserorneKaraluartut, Hans Westermann OKarpoK. agssangmik agdlagkat tåuko — ilåtigut
Samuel Kleinschmidtimit Sma Peder Kraghimit agdlagaussut — Danmarkime atuagkanik atorniartarfigssuarmit atuagausi-
viussumitdlo iluarsåuneKarsimåput, ilarpagssuilo Sma migdliseKalugit åssilineKarsimavdlutik. atuagkanik atorniartarfingme
SkibshavnsvejimTtume sarKumersitsinerme Sma ingmikbrtOKarpoK, tåssane malungnartlneKardlune palase Otto Fabriciusip
»Fauna Groenlandica«mik naKiterisitsineranit ukiut 200-ngornerat. pingasungornerme junip 30-åne Hanne Sma Vagn Dysse-
lip sarKumersitsineK takuniarpåt. Hanne Dyssel Otto Fabriciusimit ernutarKerKerKiutauvoK, atuagkanigdlo atorniartarfingme
åtantendutine tåussumalo KalStdlit-nunSne sulinera oKalugtuarai, sbrdlo »Fauna Groenlandica«mut atortugssanik katerssui-
niarsimanera. åssime takuneKarsinåuput Vagn Sma Hanne Dyssel, Otto Fabriciusimut atuagkiånutdlo »Fauna Groenlandi-
ca«mut ingmlkdrtoKarfiup såtungåne.
BOGUDSTILLING: På Grønlands Landsbibliotek i Nuuk er åbnet en udstilling af de ældste grønlandske tryk — fra Seminari-
ets trykkeri og Inspektørens Bogtrykkeri, og desuden er der prøver på Samuel Kleinschmidts bogtrykkunst, oplyser lands-
bibliotekar Hans Westermann til AG. På udstillingen vises også en »ny« Isaks Billedbog — originale farvelagte tegninger ud-
ført omkring århundredeskiftet af gedehyrden Isak fra Igdlorpait. Desuden rummer udstillingen et illustreret manuskript til en
læsebog for børn udført af Gerhard Kleist, og der er eksemplarer af Samuel Kleinschmidts håndtegnede og hårdkolorerede
landkort. Og fra den 1. juli har der været lejlighed til at se de håndskrifter, som på næsten mirakuløs vis blev reddet ved
landsbibliotekets brand i 1968, hvor ellers så godt som alt andet blev ødelagt af ild eller vand, siger Hans Westermann.
Håndskrifterne — der er manuskripter af blandt andet Samuel Kleinschmidt og Peter Kragh — er blevet restaureret på Det
kgl. Bibliotek, og desuden er samtlige manuskripter blevet mikrofotograferet. Udstillingen på landsbiblioteket på Skibs-
havnsvej har også en afdeling, som rparkerer 200-året for udgivelsen af pastor Otto Fabricius' »Fauna Groenlandica«. Ons-
dag den 30. juni besøgte Hanne og Vagn Dyssel udstillingen. Hanne Dyssel er tipoldebarn af Otto Fabricius og hun fortalte
på landsbiblioteket om sin tipoldefar og dennes arbejde i Grønland blandt andet med indsamlingen af materiale til »Fauna
Groenlandica«. På billedet ses Vagn og Hanne Dyssel foran afsnittet med Otto Fabricius og hans »Fauna Groenlandica«.
' -urt.
mana Ausiangne kukulugtorto-
KarsimåsaoK. — ilumut, takuvat
kukulugtornen erssemingårmat
navsueratånguarput. pissusig-
ssamisOsaoK najugkame KGH-
mit bilitérniarsimassumitdlQnit
umiarssbp autdlalernerane sågfi-
geriatågagssamik najfltoKartå-
sagpat. tåssa kbkunerit ersser-
nigsut ilåt. kisalo uvdlume atisu-
teKautit ima pitsautiglput ernl-
naK påsineK ajornåsanane igdlo-
Karfingme avdlame imalflnit
KGH-p KUtdlersaKarfiane umiar-
ssuarmut ilaussugssat Kanon
amerdlatiginersut. kiame angala-
niartup ikitineKåsanerdlune na-
luvdlugo aternigssane nuånåruti-
gisavå?
pissutsit taimaiginåsagpata u-
miarssuaK tiklnavigson sujugdli-
uniutut igssorartalisåput.
uvdloK 10. juli åssersOtitut o-
Kautigisimavara méssa nalunago
tamåna sujomutilårdlugo Disko-
mut ilauniat Sma taimaingajak
ajornartorsiortineKartut. umiar-
ssuaK autdlåinartoK sågfigingni-
ssut atsiortiterneritdlo nagsiune-
Karsimåput — såruname kingu-
singnerussiikut udvalgime sulia-
rineKarumårput.
umiarssuarme inerssuit isersi-
mårtarfit pujortartarfingnigdlo
taineKartartut cafeterialo nalingi-
naK sinigfigerKussauneK ajorput.
taimåitumik ilaussut ilarpagssue
Kåginåne angalassutut taineKar-
tartut niarKumingnut igarfigssa-
Karatigdlflnit angalassarput. ta-
måna nåmaginarungnaeralugtui-
narpoK pingårtumik akitsuiga-
lugtuinarneK sanigdliutisagåine.
agdlagara påsinångikaluartoK a-
ngalatitsissunut pissdjumångit-
sunut angalassartunutdlo atugar-
dliOteKartartunut tuniupara.
angalaordluarise.
Ove Brandt, Ausiait.
KGH pissujumångilaK-åsit
Ausiangne forbrugerudvalge (a-
tuissartut atautsimititaliåt) siv-
nerdlugo 11. juli radioavisimut
tusagagssiortorput avKUtigalugo
OKauseKauteKarpunga aussap
Kåumataine imåtigut ilaussunik
angatdlåssinerup Kéumatine au-
lajangersimassune angnertusisi-
neKartarnigsså sujunigssame isu-
maliutigissariaKalinginersoK.
tåssame Kåumatine tainenar-
tune angalaniat ima amerdlatigi-
lersarput agdlåt sujusigsorujug-
ssuåkut inigssanik inimingnisi-
magaluit ajornartorsiortineKar-
tardlutik inigssaKartineKaratig-
dlflnit. sujugdlermik erssemig-
sardlara forbrugerudvalge kater-
ssortisinausimånginavko suliag-
ssan pineKartoK pivdlugo. uva-
ngale sujuligtaissutut akissug-
ssauvfigerusugdlugo issornartor-
siorneKåsagpat OKauseKarfigine-
KåsagpatdlOnit. taimåitordle tu-
sagagssiarinera ilåinakbngårmat
påsineKarsimagunångilaK Kanor-
pian isumaKarnersoK. imalo ag-
dlagpunga:
malungnarsigalugtuinartumik
ukiune kingugdlerne nunavtine
angatdlåneK agsut angnertusiar-
torpoK, pingårtumik malungnar-
dluartardlune aussardlualernera-
ne, tåssa juni, juli augustilo a-
ngatdlavfiuvdluartardlutik. må-
ssa silåinåkut angatdlatit ator-
dluarneKaraluaKissut pitsångori-
artuinaraluartutdlo sinerssortau-
tit imåkårtut angnertusarneKar-
nigssåt pissariaKardluinarpoK,
tåssa aussarigsinerane. inugpag-
ssuanarpoK aulajangersimavdlui-
pissartångomiunane
kisiåne ajugauniuneK
sujulerssuavungåK imåiput: su-
mik ardlånik nuåningitsumik pi-
ssonarångat, sbrdlo: singanen pi-
ssutauvdlune tonutsissoKarsi-
magpat, avdlatutdlOnit tauva a-
kiniussissugssaK pissagsarnena-
lersarpoK, kamagsårdlugo nuki-
ligssuångortiniardlugo suna ta-
måt sungiusartitdlugo inuit av-
dlat sianigingisånik, taimatutdlu-
gbK perorsagan pissarssuångor-
tarpoK tamatigårtorssuångordlu-
ne inuinånguanit pissagssaujung-
naerdlune, kisiåne nukigssuane
avdlanut nivtarsåunagit nangmi-
nen ilantitanilo kisimik pigalugit.
SmalugbK silap pissaunerinut a-
kiåtdluarsinaulernigssaK sungiu-
tagssaisa pingårnerpåt ilagissar-
påt.
taimatut åssersåtiminera ilåi-
nakågaluaKissoK neriugpunga tu-
nga vigissavnut sanigdUuneKarsi-
nåusassoK, tåssame uparuarnia-
gara unaungmat, uvdluvtine ti-
merssornermik unangmissoKar-
titdlugo onauseK tungaviussutut
atorneKartorujugssuångortoK tå-
ssaungmat: »pissartångorniu-
tut«. isumaga maligdlugo OKau-
seK tåuna timerssornermut naler-
KutingilaK, tåssame timerssor-
nen åssiglngitsorpagssuarnut av-
gorsimangmat inuitdlo sonuti-
gingnigtut kikutdlQnit atoruma-
ssarmåssuk, sbrdlo amarpagssuit
mématdlo. ilame mérånguaK ku-
linik arKaneK-mardlungnigdlfinit
ukiulik sisorautinik avdlamigdlQ-
nit pikorigfeKardlune angussisi-
massoK pissarssuartut issigisi-
naunerparput? tåssame pissar-
ssuit nukiligssbngmata inuinå-
nguanitdlo ersigineKartarsimav-
dlutik. taimaingmat unangmer-
ssuarnerme mesteringortumik o-
Karusungikuvta OKåinarniarta
»unangmerssuarnerme ajugau-
vok<€ imalGnit pissugssat OKauti-
giniaruvtigik ima onarta: »nunar-
put tamåkerdlugo måkuninga u-
nangmerssuardlutik ajugauniuti-
såput«. sordlOna pissartångorniu-
nermit onauseK tåuna nalerKune-
russoK, tåssame Kangånitdle ti-
merssornermut tungatitdlugo o-
Kausen »ajugauvoK« atornenar-
tarmat. kisalo naggatågut onaut-
sivut pivdlugit penatigigfik suju-
nersorumavara ajornångigpat o-
nautsit atorfigssaringisåinut a-
tornenartut akuliuvfigilårtarnuv-
dlugit.
inåvdluamussivdlunga.
agdlagtoh Gerth Lyberth,
Ole Petersensvej B 359
3912 ManitsoK.
nartumik pivfigssamingnut orni-
gagssamingnut ingerdlaniartar-
tunik. taimåikaluartordle ilau-
ssugssaugaluit ilarpagssue bilite-
naréraluartut sujusigsumilo ini-
mingnérérsimagaluartut sok ute-
rartinenartåsåpat?
tamåna kussanångenaoK, pi-
ngårtumik ilauniardlutik aterér-
sunut. soruname sinerissap sivne-
rane pissutsit nalugaluarpavut,
kisiånile angatdlavfiunerpaussu-
me inigssisimassbssugut tamåna
malugivdluartarparput. umiar-
ssuit sinerssortautit atortorigså-
ruterpagssuanaraluartut isu-
mangnaitdlisagaugaluaKissutdlo
tornigsisimanångilaK avdlatut
ajornartumik ilaussorisinaussait
sivnenalugit ilaussoKartinenar-
tarmata. tamåna kussanångilaK
umiarssuarme inugtaussut ilau-
ssutdlo ereigsisimanigssåt piv-
dlugo.
taimaingmat aussarigsinerane
imåkut angatdlåssinerup angner-
tusisinenartarnigsså sujunigssa-
me nangminerssorneruvdlutik o-
Kartugssanut, KGH-mut forbru-
gerrådimutdlo isumaliutigemu-
naraluanaoK.
ernlnardle KGH-p OKausenar-
tartuata nalunaerutigå ilaussug-
ssat sivnerdlugit ilautinenarneK
ajortut. taimåitoKåsagpatdle i-
Atuagagdliutit kigsautigåt atuartartut
agdlagarissait amerdlasflt sapåtit aku-
ncre tamaisa sarKumiutarumavdlugit.
taimåitumik idnutigårput naitsukut-
dlangnik agdlagtarKuvdlugit. ilångu-
tagssiat oicautsit 200 sivnersimagpati-
git amerdlanertigut åricigssuissoKar-
fiup nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneic ajorpavut, kisiå-
nile ingmlkut pissutigssaKarsimagpat
atermut taorsiutdlugo ingmlkut ilisar-
nausln arsi naussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk Qnga: Atuagagdliutit, post-
box 39, 3900 Godthåb.
nunaKarfingne
avingarusimassune
imigagssaK matule
nunanarfingnut avingarusimane-
russunut imigagssap erKunenar-
tarnera nuånersdngilaK, månalo
nunaraatigingnut avångusbtau-
ginalerdlune.
taimåitumik Anders Andreas-
sen erearsauteKalårsinåunginer-
dlune nunanarfit avingarusima-
ssut imigagssap ajornartorsiu-
taunerata tungåtigut ikiorserne-
Karnigssåinik. nunanarfit agdli-
samåriardlugit aitsåt imigagssa-
mik emussivigissariaKaraluar-
put.
nunanarfik mikeningmat pu-
tornassut issigingnågåuput mér-
GRØNLANDSPOSTEN
er bladet, hvori Deres
annonce virker
bedst og hurtigst
nanit, infisugtunit utomarnitdlo.
ilåne sila minguitsoK alianaitsor-
dlo anérsuatårfigigaluardlugo ta-
måna nuånitdlisautaussarpoK.
åma iluéngOaK isertitsivingmik
parnaenlssivéraKångingmat imi-
gagssartorsimassoK kamagtit-
dlugo atorsinaussumik.
åma onautigisavara kommune-
fog:ede ukioK måna angnertbmik
suliaKarmat, suliagssatdlflnit ila-
it nåmagsisinaussarnagit. måna
OKåinartariaKarpoK: imigagssaK
atugautitdlugo isertitsiveKångi-
nen ilumut kipilugtunartbvoK.
Kinutiginiarpara nunanarfing-
ne avingarusimanerussune imi-
gagssap pérneKaratdlarnigsså-
nik.
imigagssamik atuissartut ilagi-
simassåt,
Nikolaj Maratse, SermiligåK.
(nailisagauvoK, åmigss.).
22