Atuagagdliutit - 03.02.1982, Blaðsíða 13

ilagit Kupernerat / Kirkesiden
Grønlandske kirke-
sagip 75-ilineranit
^tnatuminga nagdliutorsiutigingnigdlune
P benhavnip oKalugfissårssuane biskop Ole
erthelsenip oKaluså, 1. februar 1981
Sapåt kungit 3 uvdluata kingulisa 4-at.
naJorK u tag s suk: Mathæus 8, 23-27.
'nisaratip tasiatigut umiatsiar-
UL pilerdlåjungitsunukua. auli-
^fnermik inussutigssarsiuteKar-
tåuko årdlerilerångata ilumut
rdlerinartarpoK. silap KanoK-ine-
umiatsiauvdlo anorerssuarmit
®aPerssisitåungisinaunera naliler-
arpait. månalo atuligartik ajor-
amik kinguneKartugssauvoK. ta-
a,la Kularutigingilåt.
S°K nangiarpise? Jisuse aperi-
V°K sinigdluarnerminit itersar-
ane- nangiarneK — agdlagsima-
WluarpoK: KunutuneK. sok Kunu-
UV'iSe? Nålagarput Jisuse, anori-
malingnutdlo nålagaussoK
KerdlilerneK ajornarpoK. Kunu-
Urnk taingmagit tåssa taimåitu-
®irnåput. kisiåne sok? takuvat,
assa aperKut, apemut Kunutu-
ssusermik nautsorssutigissaKa-
rersutut itoK åmale peKataussu-
piviussusermit avdlauvdlui-
J'artumit pilersoK. piviussuseK
°KuP, Såtanip ånilånganerup
aJ°rtivtalo tamarmik sujungnaer-
IPsimassåt. tamatumauna piviu-
Ssutsip Gutimit pissup tuping-
artup ajoKersugkat Kunutussu-
siat erKumiginartungortikå: silap
Kail°K-issusianit Jisuse tupagti-
eKångikaluardlune — taimaili-
Silarme nauk uko inussutigssar-
SiUtigalUgo aulisartut emarsarsi-
Ilagunaraluartut ajoKersuissup
skjuneKåssusia kigdleKarneranik
~~ silavdle KanoK-issusianit Jisu-
tupagtineKångikaluardlune
p°Kersugkatdle Kunutussusiånit
PagtineKarpoK. tamåna ulissu-
^å, sulilo tamatuminga ulissute-
ppOK. nalunaerut tåuna nalunå-
Skdluinartumik OKalugtuarine-
KarsimavoK ilagingne atugaussut
assiliartalerniardlugit: Kunutu-
^sUserme ånilånganermilo, Nålag-
aitiit issorineKardlune åmalo
pausisa kimeKåssusiånik misigi-
'PeKardlune. Kunutussuserput
^Ptivdlo OKausisa kimeKåssusi-
C’ tåssa pissarsiir.assune pingår-
prtaussut, Israilip ilagitdlo OKa-
pgtuagssartåine. OKalugfigput u-
a I’horvaldsenimut katerssugau-
SlviungilaK åmame kimutdlunit
aydlamut katerssugaussiviunane.
assauvoK Gutip inugtaisa kater-
s°rtarfiat, najugaK Kristusip
^anigtuvfigisså, najugaK tåssu-
ga ornisinauvfigput, Kunutussu-
. ‘rPul pivdlugo såkortumik tuså-
agaluaruvtalunit. Gutip OKausé
°Kautsit avdlanit suneiorsi-
aunatik nanoK issusé misiling-
ekarsinåungitsut, ukungitsut
kalutsimut imalunit bibilime ag-
lagsimavfingmut aulajangersi-
massumut atautsimut atassut,
uvagutdle suliavtigut uvagutdlo
nalunaiainivtigut Anersåp Iluar-
tup nangmineK OKaluserissai —
tåuko Gutip onausé tupigusuti-
gerKarpatdlåKåvut. taimåitumik
kukunerit aliatsautigissarpavut.
taimåitumik uvagut nangmineK
ånilånganivtinit sångissutsivti-
nitdlo ipititaussarpugut ajortit
isumåkérneKarnerat tupåtdlauti-
gissariaKaraluardlutigo. ilå åsse-
KångilaK! uvaguvtinut isumaKar-
nivtinuldlo isumagineruvugut
NålagaK Jisuse ilumutdlo uvavti-
nik isumagingningnera pingine-
ruvdlutigik. anersåkut OKautiga-
lugo nunåkut paorngorpugut Gu-
tip piviussusia åmalo ugperner-
mineiput Kularutigiungnaeruma-
galuardlutigik, puiortardlugule
ugpernerup nuånårdlune Kularu-
teKångineranut puilassussorpiau-
ssok: Gutip erne iluatigisimångi-
namiuk tamavtale pivdluta tuni-
utdlugo, tauva åma tåussumuna
tamanik tuniumavåtigut. tåunar-
piaussoK-una puiortuagarput.
magdlit anorerssuardlo uvavti-
nik ajunårtitsemajåssut issigi-
guvtigik Gutivdlo OKausiata pi-
sinåungitsussårnera pivdlugo
nautsorssutiginigsså puiordluti-
go, ilagutlnalersututdle agtumå-
ssuteKångitsututdlo sinigtutut
pilerdluta taimalo sunit tamanit
sunersimaneKångitsutut ilivdlu-
ta, tauva ånilånganeK ugperner-
mut ajugåusavoK tauvalo Kunu-
tussuseK ajugausimåsavoK. ta-
mavtalume taimåipugut. ugper-
neK ugperissarssornermit issiga-
lugo uvavtinut Kaningnerpaug-
pat Anersåp Iluartup ugperinig-
sså pissariaKångitdluinartug-
ssauvoK. tåussumarpiauvdliuna
Anersåp Iluartup Jisuse sinigtoK
uvavtinut Nålangnarsitikå, er-
Kigsisainera OKausisalo pissaune-
rat tikuartordlugo. ivangkiliup
akerai ajugaussutut iput. angat-
dlat kingusassutut ipoK Jisuse
Kristuse nangmineK ilaugaluar-
tordlunit. taimåisangatinarpoK,
åp, kisiånile tåssa imåipoK: oKau-
seK akemavtinit tamanit nakune-
russoK KristusimlpoK.
pisimassoK una imarsiornerme
tupingnartuliatut OKalugtuåungi-
laK. taimåikaluarpat miserratigi-
sångilara nålagiarnigssaK nag-
dliussinermilunit pivfigssaiautau-
ginåsassoK. kisiåne taimåingilaK,
nalunaemut uvavtinut OKalussi-
ssutigineKarpoK tupingnartunik
takugssaussonartinago aulajaer-
Kuvdluta. uvavtinutdlo OKalussi-
ssutigineKardlune aulajåinigssa-
mut pissutigssaKaravta.
tomigsisimavfik Jisusip atåta-
me agssainlnine pivdlugo inuvfi-
gisså, agssak tåunarpiaK »nåla-
gaussoK imarssuarmut Kununar-
tumut«, sordlo Dåvip tugsiautai-
ne agdlagsimassoK, torKigsisima-
neK erKigsinerdlo tåuna anorer-
ssuarmit sumitdlunit sujoratine-
Karsinåungitdlat. uvavtinume so-
KutaussugssåungilaK uvavtinut
erKigsissutigssaunera ilumortu-
ngigpat. erKigsinerminik piuma-
våtigut. Gutip umatånut avKU-
tigssiorsimavoK Gutivdlo umatå-
nit uvavtinut. tamåna tupingnåi-
nauvoK. Gutip pigissariaKarpåti-
gut Kristusime Nålagkavtine pi-
gineKaravta. Gutimik emigseKa-
tigingningneK piviussuvoK tusa-
garput. emigsinerme tåuna uva-
gut pigingilarput, atorsinauniåsa-
gavtigo avdlanutdlo sanigdliussi-
ssutiginiåsagavtigo imaKalo
nautsorssutigalugo uvagut Gutip
erKigsineranik peKartugut av-
dlatdle peKaratik. tamåna Guti-
mik mitagdlerneruvoK. Jisusip er-
Kigsinera isumaKarpoK Gute atå-
taK Kristusimik najuissoK tåu-
ssumingalo pigingnigtoK, tama-
tumunåkutdlo åma pigissariler-
dlugo erKigsivérunermine tåussu-
mmgåinaK neriutigssaKalersima-
ssok. ugperneK tåssauvoK Gutip
erKigsineranik anorerssuarne ta-
mane aserusångitsumik nautsor-
ssutigingningneK, ugpernerdlo
tåuna pakatsisineKåsångilaK.
anorerssup kingornatigut Katsor-
mat ivangkiliup tamåna nipitu-
mik ersserKigsumigdlo OKautigå.
Kunutussuserputdlo pakatsi-
ssutigalugulo tupåtdlautigå, ku-
nussutdle ikiorpai. tamåna uvdlu-
me åma OKariartutauvoK pivdlu-
arnartoK. KanoK-iliusaugut
ivangkilio Kunussunut atungig-
pat. OKarnertutdle Kunutunerup
pissutigissånik aperingilåtigut,
taimåitoKångilarme. ivangkilio
taimaileriatdlarKigtigaoK. Jisu-
sip anorerssuaK nipangersipå.
ivangkiliup KunutussuseK nipa-
ngersipå. imarssuarmut Kununar-
tumut nålagaungmat pissutau-
ssok tåssa imap piviussusermut
tamarmut ilaunera, piviussuser-
dlo tåuna OKautsiminik pissarssu-
arnik tuvimiugå. tupingnartOK ni-
peKångilaK imanaranilo, misigi-
ssutsinik aulateralune issigiumi-
nardlunilo. tupingnartup Gutip
piviussusia OKalussissutigå. pi-
viussuseK tåuna ajungitsunut pi-
viussunutdlo tamanut sordlau-
ssok. Kunutussuserputdle aju-
gåusaoK puigoruvtigo pissaune-
rit tamarmik uvavtinik aseruini-
artut Gutip OKausinit pissarssu-
arnit tuvimiugineiiartut taimåi-
tumigdlo onautsimit tåussumå-
nga aKuneKardlutik. Kristuse
måne Kunutussugut akornavtini-
poK. asangningnera gutiussusiu-
ssok ardlåinavtinitdlunit aKune-
Karsinaunanilo taimåitunera mi-
silingneKarsinåungilaK. ivdlit
pivdlutit tåuna ugperiumagugko
inussutsit Kunutoiv peKatautita-
riai<arpat. pingitsornagulo ivdlit
nangmineK Kunutussusernik aku-
erssissutigingningnigssat. avdlå-
kut ingerdlavigssaKångilaK.
tåssåuputdle ilagit, ivangkilio
OKarpoK: angatdlat inungnik ku-
nussunik ulivkårtoK, . Jisusip
Kristusip akornånivfigiumassai
tupingnartuliorfigiumassailo.
ilumordlunilo. sule taimåipoK.
nauk ilagigsine nagdlingnardlu-
tigdlo nimårtut, piungissuseKar-
tut gutitsututdlo puigutussut.
taimåitumik måne ilagit kater-
ssorsimaneråne arKa nersorpar-
put. ilagit sagdlusuissutinut uv-
dluvtine puigorneKartunut Ki-
måvfigssåuput. ersivugut Kunuv-
dlutalo. puigugarputdle tåssa tai-
måinigssamut pissutigssaKångi-
nerput. taimåitumik unersiuti-
gingnigdlutalo tupigusugtaria-
Karpugut. kiname-una? tåssau-
vok Kilangme nunamilo pissau-
nermik tamarmiussumik pigissa-
KartOK.
imaKale suaortalugsinarpat. si-
ningnera umitsautdlugo. ernerit
tOKUvoK, kræfterneK siaruariar-
torpoK, ussernartut nungungit-
dlat, åiparingnerse aserorpoK,
aningaussat nunguput. taimåitu-
mik suaornigssat nalerKututig-
pat: NålagaK, sok sinigpit? sok
inunivne akerKavnut tamanut
OKauseKångilatit? umatit Kåiså-
nginerpa silarssuarme ajorssuseK
tamarmiussoK takugugko? Ki-
langme pissauneK imaKa pigåt,
nunamile! ugperisinåungilara.
suaorumut tåssunga akissut
åjuna: umatå KaerérsimavoK.
ajortivta maligssuine kivivoK. to-
Kuneranut pissuvugut. pivdluta
uvagut. kisiåne — asangningne-
rup saperssisitauneruvdlo OKau-
sertait Nålagkap Jisusip silarssu-
armut pulatitdlugit OKauserissai
porskip uvdlåvane Gutip akuerai.
saperssisitauneK ajugauvoK. tai-
måitumik inunerma akeraisa issi-
kut avdlaunerulerput. toKO aju-
gaussugssåungilaK. Gutip Jisuse
makitisinauguniuk åma pivfig-
ssane nagdlerpat aserorneK av-
dlångortisinauvå. ussernartut nu-
ngungitdlat, Jisusile nangmineK
usserneKarpoK, taimalo måna
tåukunane kisimlkungnaerpunga.
åiparingnivtine erKortuliunginera
KulaernenarpoK, atautsikut pigi-
sinåunginavkit Gutip Kristusikut
erKigsisitsinera tamatumungalo
penatigititdlugo erKortumik pi-
nigssara. månipoK Kunutussu-
gutdlo nereKatigaluta nerdliviuv-
dlo suliarinerane tupingnartume
pissaussumilo ingminik uvavti-
nut tuniutdlune.
tatsime anorerssuarmik Kat-
sortitsissoK OKautsimigut pissau-
neKangårtutigut onalugpoK Kat-
sortitsivdlunilo tupåtdlangner-
mik pilersitssumik: kiname-una?
KristusiuvoK, tåussumunga pi-
ngortitaussutit — inunerpit suju-
nertå. tåussumane angerdlarsi-
mavfei<arputit, OKausia ugperuk,
tauva KunutussuseK tunuåsaoK.
kinalunit KaKugorssuarmutdlu-
nit perKigsimisångilaK OKausé
ugperivatdlårsimaKigamigit.
åmen.
iVXUAGAGDLIUTIT
13