Atuagagdliutit - 03.02.1982, Blaðsíða 42

Oqallinneq / Debat
1982-ip autdlar-
tmerane erKarsau-
terssutit ilamerne
INSTRUKSE (MALIGTARI-
SSAGSSIAK’) 1782-ime pilersi-
nenarmat taimanernit ukiut 200-
gssåt atutilerpoK, tupingnåinar-
tumik uvdloK måna tikitdlugo na-
lerKutorpagssuarnik sule imaKar-
tOK.
EF-imut taisinigssamut perér-
simassunik tungaveKardlutit er-
Karsardluarumaguvit iluaKutigi-
slnauvat GRØNLANDS HISTO-
RIE Finn Gad-ip atuagkiåne Kup.
92 atuarugko.
ilamernginik Issuailårta »euro-
pamiut kalåtdlit piniarneråne
akornuser susån gi lait«. » danskit
kalåtdlit piniarfigissartagåine
akornusersusångilait agdlåme ka-
låtdlit »åtartu«sångilait piniarti-
galugit«.
niuvertut kalåtdlit tunissåinik
ugtortaissarnerat ajordluinarsi-
mavoK aj orneru vordligOK ilåne
ugtortautigssan nateKångisinau-
ssarmat inigssineKarsimavdluni-
lo nunap iterssaliap Kåvanut, iter-
ssaliaK imerKårdlugo nåpartan
imertariaKalersardlune, tåssalo
KaKutigortusiméngilaroK ugtaor-
tautit nateKångitsut atortardlu-
git.
tupigusugdlune Hans Egede
Saabye-p erKartorsimavå taima
tigdligfigineKartut OKauseKartå-
ngitsut, taimågdlåtdliunagOK er-
Kamingne issigingnårtut petcati-
galugit igdlarångamik, agdlauti-
gingnigtuvdlo ila ilasimavå »ima-
Ka-åsit igt&rpalugdlutik«.
INSTRUKSE-p imarisså er-
Karsautigigåine kalåtdlit niuver-
tunit tigdligarfigissaunerssuat
migdlisiniardlugo kalåtdlitdlo eu-
orpamiunut kivfakuluinaunatik
ineriartortineKarnigssånik, pinia-
gaisalo piniapilungneKånginig-
ssånik pingårtitsivdluinartumik
imaKarpoK. ajoraluartumigdle
Kavsitigut maleruarneKarKigsår-
simanane, kalåtdlitdlo ilarpag-
ssuanik iluamik ilisimaneKaruna-
rane, taimanime perKussutigine-
k artut kalåtdlisut naKitångordlu-
git kalåtdlit tamarmik ilisima-
ssagssatut avguåuneKajuigunar-
put.
taimanernit ukiorpagssuit Kå-
ngiuput, kalåleK tunissamigut
akilugtorfigissauvdlune tigdligfi-
gissaussutut misigigune KaKortu-
mik amilingmut igdlarasåginarsi-
nauj ungnaerpoK.
nunap Kåvane kalåtdlit issikuå-
ne niuvertut tigdligarnerssuat pi-
ungnaermat europamiut imatigut
piaissut kinguåvisa sule imavtine
(peKUsivigssuavtine) tigdligarfi-
giuarpåtigut.
kalåtdlit nunarput nangminer-
ssornerulermat tamavta nuånår-
simavugut, agdlåt nagdliutorsiu-
tigalugo kalåtdlit nunartik nang-
mingneK aw ugtugssångormåssuk
nunavta imavtalo pisussutait
sulivfigssuaK åmalo
tusagkat nalunaerutigineKartar-
tutdlo najoritutaralugit Ausiait
sulivfigssuartårnigssåt Kulåkér-
neKarsimalerpoK, Ausiaitdlo
kommuniata måna tikitdlugo su-
jugtussup agdlautigissaKartar-
nermigut erssemigsumik navsiu-
ainera ugpernåsagpat nunamut
tamarmut inuiaKatigingnutdlo
åssigingmik iluaKutauniartug-
ssåusaoK. tamånalo neriorssut er-
KutineKartugssaunersoK ugper-
narsaruminåipoK, tåssame tulåu-
ssissugssat emarsautigineKå-
ngitdlulnarmata, angnerussumig-
dle sulivfigssaerusimassut isu-
mavdlutigineKarneruvdlutik. ta-
månalume kommuneKarfit atau-
siåkåt suliagssaråt pingårton, er-
Kortordle unaussariaKarpoK, uki-
orpagssuarne kommune tigumisi-
massaK ingmikut kommuneKar-
fiulermat aulisagarpagssuarnik
pivfigisimavdlugo pilerinånguat-
siarame, sukanerpåmik ingiarniå-
savdlugo sulivfigssaerusimassut
såkugiuånguardlugit. ilame ku-
larnaKaoK sulivfigssuaK nåparne-
Karpat uvagut pigssarsenatau-
ssarnigssarput. ukiut ardlerput
Ausiangnut aulisagarpagssuit
ingerdlåneKartarmata, uvdlordlo
måna tikitdlugo pigssarsisima-
nerdluta nalunarpoK, KGH-p år-
KigssuneKarnera tåssane pissu-
nerpauvoK angneK.
sujornatigut agdlagaKarsima-
nivne uparuarsimavara kommu-
nerput Kanon iliuseKångipatdlår-
nerardlugo, isumaKartuaramame
kommunerput suleriatåtdlamig-
sugaluarune Ausiait kommuniata
angussarisimassainit angneru-
jugssuarmik angussaKarsinaune-
rugaluarmat, angnermik sulivfig-
ssuaK erKarsautigalugo tamånalo
uggornaKaoK kingomutserujug-
ssuarneK, kisiånile isumaKarpu-
nga Ausiait sulivfigssuartårpata
KangåtsiaK neriunautaerutOK tu-
låussisinaussunik peKartitdluta
nipangiuneKåsångitdluinarpoK
Kanordlunit Ausiait sujugdliuti-
gigaluarpata. atago sulivfigssu-
artårusugtup neriorssutå taku-
gatdlartigo periarfigssaK artitsi-
nersoK?
KangåtsiaK, den 8. januar 1982
Gudmand Petersen
angnerussumik OKartugssauvfigi-
llsangmatigit il.il.
tamånale nuånårnerput pår-
dlagtuanik isumakulungnartu-
mik ilåtigut ingerdlalersimavoK.
Danmark EF-imut ilaussortå-
ngormat kalåtdlit europamiunit
Kulanger simaneK aru mana tik
någgårnerigaluat atorneKångi-
laK, tåssamigoK Kalåtdlit-nunåt
åma DanmarkiuvoK (Danmarkip
avangnarpasingnersså) tåssåsit
avdlatut ajornaKaoK, piumångit-
sunguåkulussugut ilaussortå-
ngortitauvugut.
kisiåne uvagut »kalåtdlinik
ingminik taiumassugut« ugperår-
put kalåliunerput nunarputdlo
DanmarkingungisåinåsassoK. ug-
perårput KaKUgo Kalåtdlit-nunåt
NANGMINERSSULIVIGKU-
MÅRTOK' ingminut nålagker-
sordlunilo napatitoK, uvdlumlku-
tut nunavtine aKutsissutut itunik
aKuneKåinarune.
piumångisaraluavtinik EF-
imut isertitaugavta takussanar-
pugut aningaussautiligssuarnik,
tuniomårpåtigut aningaussar-
ssuarnik, kajumigsårdlutalo iser-
simåinamuvdluta imavta nunar-
ssuavtalo pisussutåinik peKatigi-
niardluta aningaussanik tunisså-
sagamisigut.
periarfigssavtinik misilingne-
Karfigssavtinik tunineKarpugut
EF-ime isersimåinarumanersugut
aniumanersugutdlunit matuer-
såumik nivtaivigineKarpugutdlu-
sok. taisitineKarfigssamilo parti-
nut sordlernut ilaussortauneK pi-
ngårnerutinago nunavta sujunig-
sså pitsaunerpåK inuisalo kalåt-
dlit KaKUgorssuarmut naKisi®3
neKaratik ingmingnut napatitdl
tigdlo nålagkersugaulernigs83
anguniardlugo avKutigssatuau
lerpoK nangmineK silarssuav
nut aniumaneK.
kalåleKatiga ingminut isutnav
kut ilisaritikusulerpunga, nunav
tine partit ardlåinånutdlunlt ila3
ssortaujumavdlunga Kilerssots'
månginama. akerdlerlt ardlaisa
isumåt ajungitsusorigånga_vl<,
sumut ilaussortaunerat pingårtl
ngivigdlugo iluarivdluinartaKåi3'
tamanitdle naluneKångiia3
Atåssutikormiut EF-imiginalU
massut avdla pinerunago EF-'P
aningaussåussue, åma nalung1}3
ra Atåssutikormiut silatuvdlut1®
dlo inuit ajungitsorpagssussu '
åmale nalungikujarput inuit aju
ngitsuvdlutigdlo silatutut isuWa
Karfigissartagaraluavut aninga3
ssåinaK pilerångamiko putdla1
nartartut.
taimåitumik kalåliussusei'P3t
nunarput kivfåungissuserputdi
ilumorfigisaguvtigo Atåssut-m3
ilaussortauneK plnardlugo El
imut angisagåine kukuneruvoK-
angeraluaråinime anerKingniar
neK ajornartupilorujugssuång3
saoK. Atåssut nunaginagulo P1^
ssaKarfigingilarput.
taimåiput 1982-ip autdlartii1*3'
rane INSTRUKS-ivdlo pilersint"
Karneranlt ukiut 200-ngornerån3
emarsauterssutima ilamerne.
inuvdluaritse
Lauritz Jessen
Torpedammen 100
2650 Hvidovre
S.I.K. EF-imut någgårpoK
EF-ip aningaussatigut politikiata nutåp 1985-ip tungånut
atutugssap nagsatarisavai måko:
akigssarsiat åpariarnerat
niorKutigssat akisa Kagfariarnerat
inungnik isumagingningnermut tapTssutit ikileriarnerat
iluanårniat iluanårutaisa Kagfariarnerat.
taimåitumik Sll< EF-imut någgårpoK.
Nunarput F.F-imiiginnassava? i:;*:;:!zmmmmm#,
Ønsker du at Grønland forbliver i EF?
□ r [TJ] Naagga Nej
42
Atuagagdliutit