Atuagagdliutit - 03.02.1982, Qupperneq 18

ANISA
EF-ip tapissutigissartagai ing-
mikortut mardluput: 1) ilait
Nangminerssorneruvdlutik Onar-
tugssat nangmingneK suliarititåi-
nut atugagssat 2) ilaitdlo danskit
nålagauvfiata nunavtine suliariti-
tagssainut atugagssat.
EF-ip tapfssutai atautsimortu-
kutårdlugit nunanut ilaussortau-
ssunut avguåuneKartarput, tai-
måitumigdlo Danmark malung-
nauteKartumik iluanåruteKarsi-
naulisaoK tapissutit uvavtinut
tugtinenartaraluartut nangmi-
neK suliagssaminut atulerunigit.
danskitdlo nålagkersuissuisa ta-
måna kigsautigiguniko iluanåru-
titik tamåko atorsinauvait nåla-
gauvfiup nunavtinut aningaussa-
lissuteKartarnermine tapissutisi-
arissartagaraluinut taorsissutig-
ssatut. tamåna danskit nålagker-
suissuinut isumaKatigingningniu-
tigigssamårparput. kisiånile er-
sserKigsåsavarput Danmarkip a-
ningaussaKarniarneranut akuliu-
kusungitdluinaravta.
landskarsimut tungatitdlugo o-
Kautigisinauvara 1982-imut Kinu-
tigisimassavut 63.262.000 kruni-
ungmata. aningaussat taimatu-
pajån amerdlåssusigdlit nunavti-
ne nålagkersuissunit taortigssar-
sineKartariaKalisåput. taimailior-
niarpugutdlume ukiune tugdliu-
tune isertitat amerdlissugsså-
ngornerisigut, sordlo såkutOKar-
fingne sulissut akilerårutaisigut,
råjat akitsutaisigut, Mårmori-
lingme augtitagssarsiortitsiviup
aningaussaisigut kisalo sordlo au-
lisarnigssamut akuerssissutinik
avåmut sangmissumik akilisitsi-
ssalernikut.
inussutigssarsiutinik
iliniartitsinerit Kanon,
pisåpat?
inussutigssarsiutinik iliniartitsi-
nerit uvdlumikutut ingerdlåinå-
såput. tamåna nunavtine nålag-
kersuissut nangalile Kulåkérérsi-
mavåt. taimåitumigdlo politikerit
EF-imiginarusugtut tamatumi-
nga Kulalersitsiniarnerat pernu-
sersusårnermut Kanigdluinartu-
tut OKautigissarianarpoK. nunav-
tine iliniartitsineK sunaluni t unig-
tineKarnaviångilaK EF-imit ani-
nivtigut.
savauteKarnerup
piorsarneKarnigssånik
pilerssårut Kanon
pi sava?
savauteKarnerup piorsarniagau-
nera uvagut nangmineK pilersisi-
massarput åmalo ukiumut 6 mili.
krunit migssånik EF-imit ani-
ngaussalivfigineKartartugssaK
kigdlilerneKarane ingerdlåinå-
saoK EF-imit aninivta kingorna.
tamåna åma nunavtine nålagker-
suissut Kulåkérérpåt. savaute-
Karnerup piorsarniagaunera EF-
imit aninikut kigdlilerneKarna-
viångilaK.
nunaKarfit
ineriartortitaunerat
nanon pi sava?
ingnåtdlagissioriit, talitarfit åssi-
gissaisalo nunanarfingne amerdli-
artortitaunerat ingerdlåinaru-
mårpoK. kisiånile kigsautigårput
sujunigssame tamåna ima inger-
dlåneKåsassoK: 1) kalåtdlit suli-
ssugssatut sagdliutineKåsåput,
2) isumangnaitsumik ingerdlatsi-
nigssan Kulåkérsimatinago suli-
agssat autdlartineKartåsångit-
dlat, 3) suliagssat ingerdlånenar-
nerinut atatitdlugo kalåtdlit suli-
ssartut iliniartineKartåsåput. nu-
naKarfit isordliunerussutdlo pior-
saivigineKarnigssånik Siumup pi-
lerssårutai atutinåsåput.
akigssarsiat nanon
pisåpat?
Kalåtdlit-nunåta EF-imit aninig-
sså kigsautigalugo taissiguvit a-
kigssarsiatit suatdlangneKarna-
viångitdlat. ilaussortauguvta i-
laussortåungikuvtalunit akig-
ssarsiatit taimaiginåsåput. kisiå-
ne atugarigsårnerulisautit, tåssa-
me niorautigssat ardlaligssuit a-
kikingnerulisangmata. EF-imut
någgåruvit akigssarsiatit nale-
Karneruli såput.
aulisartunik
nåkutigdlinen nanon
pi sava?
imartavtinik nåkutigdlinen Dan-
markimut atavon EF-imitdlo ani-
nikut emorneKarnaviarane. Dan-
markip imartavtinik igdlersuini-
ne ingerdlatinåsavå, Savaling-
miunisut. tamåna Danmarkime
såkutut nålagaunerssanarfiånit
ugpernarsarnenarerpoK. kisiånile
sujunigssame nangminérdluta au-
lajangersinaulisavarput imartav-
tine aulisagkanik tigdligtut
noK pitdlautigssineKåsanersut. a
malo aulisagautivta Kanon igdler
sorneKarnigssanik maleruag8®
ssiorsinaulisaugut tutsuviginør
nerussunik.
sujunigssame
aulisarnikut
isumanatigingniartarnig'
ssane nanon
iliortåsaugut?
savalingmiormiut pissarneråt°r
dluinan sujunigssame aulisarner
mut tungassutigut isumanad'
gingningniartarnigssavut da^'
skit pissortait suleKatigalugit }'
ngerdlåtåsavavut. EF-imit an1'
guvta isumanatigingniarner1
måne nunavtine pissalerumårpu1-
tamåna iluaKutåusaon, tåssan1®
akisoKissumik angalassarner1
pivfigssardlo sulivfigssan ilua’
tingnarton sipårutenarfigisina11'
lisagavtigik — åmalume nål®'
gauvfit uvavtinit aulisagkan1*5
perusugtut nunavtinut tungass®'
nik påsissaKalårsinaulisåput. da-
me tupigingitsugagssåungil®1'
aulisagautivut nuname takorria1"
tame isumanatigingniutigineKar'
tarianarmata inungnit nunavtin1'
simångisåinartunit. taimåikung'
nåisaon EF-imit aninivtigut.
aulisagkanik
niornutigssiortunut
avdlanut
unangmigdlersinauner-
put nanon ipa?
aulisagkat imartavtinérsut nuna'
ne avdlane piumanenardluartar'
put. avåmut niornutigssiortut
KGH-lo taima onartarput. onau'
tigilårdlaralo måna: USA-mitd'
dlunga åma nåpipavka aulisagk®' I
nik pisiortortartut ardlagdlit, ta-
marmigdlo åssigingmik erinerdlu'
tik onarput sårugdlit nerpé blok1'
ngordlugit niornutigssiarisinaU'
ssavut tamaisa sujunigssame P1'
siariortorsinaugaluardlugit.
aulisagkat niornutigssiavut a' ;
tautsimut issigalugit sonutigad
— sorunamigon taimatutdle pd'
sautigiuåinåsagpata. tåssamiun®
aulisagkanik niornutigssiavt3
pitsåussusiat imamilo minguitsH'
me pissaussarnerat nunanut aV'
dlanut unangmigdlersinåussuse-
narnivtinut tornåmaviusson.
vagutdlo nangminen isumag1'
ssagssarårput niomutigssiavta
pitsaussujuarnigssåt. åmame au-
lisagkat panertut niorKutigin6"
k arnerat agdliartorpoK — sordl° ;
Afrikame — tamånalo islanding'
nit iluarisimaorneKardluarpoK. a'
ma uvagut taimailiorsinauvugut-
niuvernikut
tornåmavigissavut
nanon pisåpat?
nunavtine nålagkersuissut pder'
ssåruteKångitdlat niuvernikul
torKåmavigissavtinik avdlångo1"
titsinigssamik EF-imit aninig'
ssarput pinardlugo. avåmut nit>r' •
Kutigssiornerput soruname nU'
kigtunerulersiniåsavarput. ta1'
»ima nautsorssutigineKarpoK niorautigssat nunarssuarme nal-
ngingnaussumik aké 1980-ime EF-imit 24%-imik agpasingnerusi-
massut. taimatut niorautigssat akimikut åssigingissutait kalåt-
dlinut atuissartunut sipårutausimåsagaluarput 49 millioner kr.
migssinginik«. »nioraudgssanik nerissagssanik eraussuinerme
akit eraarsautigalugit inuiait kalåtdlit 1981-ime 40 millioner kr-
nik sipågaaarsimdsagaluarput« (issuagkat nunalerinermut mini-
sterip Bjorn Westhip Preben Langemut akissutigissai januarip
20-ane).
nunalerinermut ministerip akissutånit ersserpoa ANISAp
oaartarneratut ilumut EF-imit aninerme pisissartut atausiåkåt
akitigut oailisau ufiginea artugssåusassut.
tåuko saniatigut sule 1980-ime 4,2 mili. kr. 1981-imilo 4,4 mili
kr. sipårsimasinaugaluarpavut EF-imut akilerårut ilångutdlugo
akilersimångikaluaruvtigo. tåuko pivdlugit akilerårusstssarner-
me ministere Mogens Lykketoft EF-imit aniguvta pisissartut
uvdluinarne pisiarissartagait ingrrdkut akilerårussivfigineaåså-
ngitdlat. Landsstyre ersseraigsumik taima oaauseaarpoa.
»Det skønnes således, at verdensmarkedspriserne lå ca. 24% un-
der EF-priserne i 1980. Denne prisforskel ville have medført en
besparelse på ca. 49 millioner kr. for de grønlandske forbrugere«.
»For den grønlandske befolkning ville de lavere importpriser for
fødevarer betyde en samlet besparelse på ca. 40 mili kroner i
1981« (citater fra Landsbrugsminister Bjorn Wesths svar til Pre-
ben Lange d. 20. januar).
Med Landsbrugsministerens svar er det nu slået helt fast, at
der som ANISA har anonnceret vil blive besparelser for den en-
kelte forbruger ved udmeldelsen af EF.
Vi ville oven i købet have sparet yderligere 4,2 millioner kr. i
1980 og 4,4 millioner i 1981 hvis vi ikke skulle have betalt EF-
told. Det har skatteminister Mogens Lykketoft svaret på Preben
Langes spørgsmål Og der vil ikke ved udmeldelsen af EF blive
lagt ny told på de almindelige forbrugsgoder, som går ned i pris.
Det har vi Landsstyrets ord for.
18
Atuagagdliutit