Atuagagdliutit - 22.12.1982, Blaðsíða 18

atuartut nålagtikumi-
nåinerat åma atuarfing-
ne mikinerne atupoK
»nålångitsuliortamem taimågdlåt atuarfingne angisune
atukunångilaK, åmale nunaKarfingne erKigsisimanaraluartune
atusinaussartoK malungnarpoK. ilmiartitsissumik aperssuinerup
matuma tamåna erssersipå
»atuartut nålagtikuminåitarncrat«
ukiume Kångiutilersumc målåru-
(aussut OKatdlisigineKartutdlo ila-
gat. Narssame iliniartitsissoKatigit
ukiarme nalunacrput »månåkor-
piaK atuartut nålagtiniarncrisigul
ajornarlorsiuteKaKalutik, atuartu-
titigdlo Kanordlunit atuarncrming-
ne anitsiarfingnilo akornusersuiti-
gigaluarpata kamagsåritigigaluar-
palalunil anisinigssåinut periarfig-
ssaKaratik«.
målårut tamåna nunavtine igdlo-
Karfingnik taineKartartut ilåta atuar-
l'ianit pissuvoK. Kanorme ipat nuna-
Karfit anginerumåt ilåta aluarfiane
55—60-inik atuartoKartume latdli-
manigdlo iliniartitsissoKartumc pi-
ssutsit? nunaKarfingme encigsinar-
dluinaraluarlume inussutigssarsiorni-
kutdlo ingerdlavdluarfiugaluarlume
atuartunik nålaitdliortitsissarncK a-
jornartorsiutaunerdlune, sordlume
tamåna Narssame malugineKartarsi-
massoK?
apeiKiit tamåna torKåinartumik
sarKumiuparput Arsungme, Påmiut,
kommuniåmlumc, aluarfiup pissor-
tånut Ado Rasmussenimut.
åma måne atupoK
— ajoraluartumik aperKut tamåna a-
ngersinauvara, Ado Rasmussen aki-
vok. — uvagut uvdluinarne mérKa-
nik sangmissaKartussugut tamåna
malugingilsorneK ajorparput. miser-
ratiginago OKardluåinartariaKarpu-
nga sordlume OKartutit nunaKarfing-
me endgsinaraluaKissume méiKanik
nålagtitsiniarnerme ajornartorsiut å-
ma avdlane atutox atorparput.
60-it inordlugil atuartoKaravta a-
tuartukikaluaKaugut, kisiånile pivfig-
ssame kingugdlerme nålångisåku-
jungnerit ingassagpatdlåmuttt malu-
gissalersimavavut. imåingikaluarpoK
tamåna aitsåt malugileriput, Kangali-
Ie iliniartitsissut akornavtine OKaluse-
rissarsimavarput angajorKåtdlo a-
tautsimisikångavtigit tamatuminga
tusartitarsimavdlugit.
— »nålångisårtarneK« mérKane
sordlerne atunerussarpa, angajug-
dlerne nukardlernilunit?
— erssendgdluinartumik akine-
KarsinauvoK: mérKane angnerumå-
ne.
»atarKingningneK«
— »nålångisårtarneK« sordlo KanoK
pissarpa?
— åssersutigssarpagssuit taineKar-
sinaugaluarput. sordlo iliniartitsissu-
tut piumassarissartagkavut Kavséria-
rujugssuardlune suliarineKarneK a-
jorput. atuartitsincK akorn usersorne-
KartarpoK, agdlåtdlo ilåne atuartitsi-
neK iluagtingitsortutut iliniartitsissu-
nit OKautigineKartarpoK. taimatut a-
tuartitsinerup ingerdlasinaujungnaer-
tarnera pissutigalugo mérKanik oxa-
lussiartorKuvdlunga atuarfiup pissor-
tåtut KaerKuneKartariaKartarnera
isumaKarpunga akulikipatdlåluat-
siartOK.
— sok taimåisoraiuk? mérKat ili-
niartitsissumingnik atarKingningne-
ral migdliartulersimancrpoK?
— »atarKingningneK« KanorpiaK
navsuiåsanerparput. kisiånile Ka-
ngaunerussoK iliniartitsissunik atar-
KingningneK angnertunerujugssu-
vok, sordlo imåipoK iliniagagssanul
suliarerKussanutdlo merKat tuniusi-
manerat taimane angnerujugssuvoK.
piumassatik tamaisa pivait?
— pissutsit navsuiautigssartaKångit-
sornaviångitdlat. itsartut atuarfingne
perorsaeriauseK, sordlo ånersitsissar-
neK isatsissarnerdlo, uterfigissaria-
Karnerdlune?
— nalungilara iliniartitsissut av-
dlatdlunlt nålångisitsissortut imaKa
isagterusugtarsinaussut. kisiåne per-
Kussutit OKarput ånersitsissoKåså-
ngitsoK, Ado Rasmussen akivoK na-
ngigdlunilo:
— isumaKarpunga nålaitdlineru-
jugssuaK navsuiaudgssarsiusagåine å-
ma angerdlarsimavfit KiviartariaKar-
tut. maluginiarsimavarame anger-
dlarsimavfit meneatdlo ataKatiging-
nerat sujornatigumut nalerKiutdlugo
sordlulusoK avigsåriartulersimassoK.
åmauna isumaKartartunga uvdlumi-
kut angerdlarsimavtingne perorsai-
ssut perorsagkamingnut sumiginai-
vatdlålersimassut, imaKa taima OKa-
ruma såkortugineKåsagaluarpoK.
mérKat piumavfigineKarnerat angni-
kipatdlåiersimasorinarpoK. anger-
dlarsimavfingmingne piumassatik ta-
maisa pissalersimanerpait? uvagut
taima isumaKarKajåssarpugut. atuar-
fingme uvavtinit piumassatik pingi-
kångamikit agsorujugssuaK puvfagsi-
mårutigissarpåt, itigartitsineK pissu-
tigssaKardluartumik OKautigineKara-
luarpatdlunit.
kikut pissupat?
— OKautigineKartarpoK mérKat nå-
laitdliortarnerånut åma iliniartitsissut
nangmingneK pissussut. KanoK isu-
maKarpit?
— pissussut sumlnersoK ujartorne-
Kåsagpat tamanut, tåssa angajoiKå-
nut iliniartitsissunutdlo, tugtineKarsi-
nauvoK. pissussut tamåt iltniartitsi-
ssunul tugtisavdlugo erKortusinåu-
ngilaK. uvagut mérKat tigumissarpa-
vut atuarfiup piumassarissai uvavti-
gordluta piumassarineKartut méiKa-
nut tuniuniardlugit. perorsaissututdlo
isumaginiartarparput mérKat inoKa-
timingnut, inoKat kinaugaluarpat ili-
niartitsissugaluarpatdlunTt, pilsaussu-
mik iliornigssånut avKutigssiuneKar-
nigssait.
— angajoncåt iliniartitsissutdlo på-
seKatigingnerat sule mikivatdlårner-
poK?
— åp, taimaitdluinarpoK. tamåna
iliniartitsissoKatigingne erKartortar-
parput. angajoncånut ardlaleriardlu-
ta sågfigingnigtarpugut, kisiåne misi-
gisimavugut tamatuma tungåtigut a-
ngajorKåt agsut tikikuminaitsut. tå-
ssa ingmivtinut angmarnigssarput på-
seKatigingnigssarputdlo sule agsut u-
ngasigpoK.
okatdlincK pissariaKarpoK
Ado Rasmussen isumaxarpoK atuar-
fingne åssiglngitsorpagssuarne ajor-
nartorsiutit tamåkua erssersikåt pi-
ssariaKartOK inuiaKatigit ingmivtinut
aperisavdluta mérxat perorsarneKar-
nerata tungåtigut aulajangersimav-
dluinartumik politikeKarnersugut.
— neriugpunga Narssame iliniar-
titsissut målårutåt maungåinaK nipa-
ngiunexåsångitsoK, ajusaKaordlo i-
natsissartuvta tusautåinartut tigusag-
påssuk. isumaKarpunga ajornartor-
siutit sarKumiuneKartut autdlåvigalu-
git pimorussamik OKatdlitOKartaria-
KartoK, ajornartorsiutit xångerniar-
nigssåinul sut såkugineKåsanersut
misigssordlugit timitalingmigdlo iliu-
seKarfiginiardlugit. isumaKarpunga
tamåna ilungersunartutut issigineKar-
tariaxartoK, mérKåme tåssåuput i-
nuiaKatigingnik nangitsissugssat. a-
jornartorsiutit KångerneKarsinåuput
kipisuitsumik ilungersutigigåine, a-
ngajorxåt iliniartitsissutdlo suleKati-
gingnerisigut. iliniartitsissume kisi-
mitdlune tamåna åndgsinåungilå,
Ado Rasmussen naggasivoK.
angussat pitsaussut
åp, »atuartut nålagtikuminåitarne-
rat« amerdlasune ajornartorsiutau-
vok, åma Arsungme. taimåikaluar-
tordle åma angussanik pitsaussunik
takussagssaKartarpoK puiguinarne-
Karsinåungitsunik. sordlo mérKat a-
tuarfingmingne aserorterissarnerat u-
kiualunguit ingerdlaneråne ilungersu-
tigalugo angnikitdlisineKarujugssuar-
simavoK.
aserugkat åssigingitsut KanoK na-
leKarnere mérKat peKatigalugit naut-
sorssorneKartarsimåput, aserorteri-
ssarnerup kingunerissartagai påsisit-
siniutigineKardlutik. tamåna pitsau-
ssurnik kinguneKarsimavoK, ukiualu-
nguitdlo ingerdlanerinåine attingau-
ssartutit aserorterinerup pilersitagai
arKaneK-mardloriautertik sivnerdlu-
go ikilisineKarput. s.
Maskinmester
Saviminilerinermik
ilinniarfimmut
Saviminilerinermik llinniarfik Nuummiittoq maskinmesterissar-
siorpoq maskinalerinermik ilinniartitsisussamik.
Maskinistissanik ilinniartitsisarneq atuarfimmi piorsarneqaler-
poq, maskinistinullu immikkoortortartaassaq atuarfimmi piler-
saarusiorneqaleqqammerpoq. Piffissaq ungasinnerusoq eq-
qarsaatigalugu pilersaarutigineqarpoq atuarfimmi maskinmes-
terinik ilinniartitsisoqartalerumaartoq, taamatuttaaq naatsor-
suutigineqarpoq teknisk assistentimik ilinniartitsisoqartaleru-
maartoq. Maskinmesterinngortussaq ikiuuttussaassaaq maski-
nistinut immikkoortortassap ilusilersorneqarnerani, maskinisti-
nik ilinniartitsisassalluni aammalu maskinmesterinik ilinniartit-
sisarnissap piareersarneqarnerani peqataassalluni.
Maskinmesteri atorfinitsinneqarsinnaassaaq Pisortat isumaqa-
tiginninniartittagaasa Kalaallit Nunaannullu ministereqarfiup i-
sumaqatigiissutaat Kalaallit Nunaanni inuutissarsiutinik ilinni-
artitsinermut tunngasut naapertorlugit imaluunniit isumaqati-
giissuteqarnikkut maskinmesterit peqatigiiffiata Pisortallu isu-
maqatiginninniartittagaasa isumaqatigiissutaat naapertorlugit.
Atorfimmut atatillugu illussaqartitsineqarsinnaassaaq, inigisa-
mut akiliisarnermi malittarisat atuuttut naapertorlugit akilerne-
qartartussamik.
Nunaqavissumik atorfinitsitsineqarpat nuunnermi aningaasa-
tuutit naapertuuttumik akileeqataaffigineqassapput.
Tikisitap atorfinikkiartornera tamarmi akilerneqassaaq, sivikin-
nerpaamillu ukiuni marlunni atorfeqareernikkut aallarnera
aamma akilerneqassalluni aammalu qaammatini 12-ini atorfe-
qareernikkut akiliunneqarluni sulinngiffeqarsinnaassalluni.
Paasiniaasoqarsinnaavoq saaffigalugu atuarfiup forstanderia,
Børge Mølgaard, tlf. 2 10 68, lokal 24.
Qinnuteqaat ilinniarsimanermik siornatigullu naleqquttunik su-
liffeqarsimanermik paasissutissartalik soraarummeersimaner-
nullu uppernarsaatit peqarpallu suliffigereersimasat oqaase-
qaataasa assilinerinik ilalik tiguneqareersimassaaq 24. januar
1983 nassiunneqassallunilu uunga:
Jern- og Metalskolen
Box 29 . 3900 Godthåb
18
ATUAGAGDLIUT1T