Atuagagdliutit - 23.03.1983, Blaðsíða 37

Piorsarsimassuseq • Kultur
åmit pivdlugit
erKarsauterssut
agcil.: Martha Biilmann
sujugdlermik åminut tungassunik
erKartuiniåsaguma pitsaunerpautipa-
ra nangmlneK ilitsorKutavnik sanig-
dliussencåsavdlunga.
nunaKarfinguame perofiartorsi-
mavunga, angumerisimavdlugo Kajå-
nguaK angnerussumik kisime piniu-
taussoK. itinerussumik takordluler-
dlugo ilaKutarlgpagssuarnut, agdlTme
nunarKatigingnut tamanut angneru-
ssumik kisime isumavdlutaussoK.
ukiut ingerdlaneråne silarssup ato-
ruminaitdlivfiane åmalo atoruminar-
sivfiane piniartOK ilaKutaringnut å-
malo nunarKatigingnut nuånersor-
pagssuarnik misigissaKartitsiuartarsi-
mavoK, åmale artornangårtunik mi-
sigissaxartitsissarsimavdlune.
piniartut puisserpagssuit tikiussor-
tagait arnartaisa nuånårutigalugit a-
tarKingningårdlutik asiutitaKaratik
suliariuartarsimavait.
ilaKutarit nunarKatigltdlo avgua-
Katiglngnermikut ikioKatiglgtuartar-
simåput. takordlulerdlugit, — nuå-
nårdlutigdlo singortisimårtut usser-
suatårnertalingmik OKalungusiutut,
— ila, Kamane åssiliautivta åungarti-
kusungisavta kussanåssusia.
uvdlumikutdle Kajånguamik pui-
ssinik tikiussuissumik måne Kiterpa-
sigsormiussugut takussagssaKångila-
gut. ila tåssa takordlugåinångorpat?
— åungåsangitdlatdle. — atortorig-
sårutitdle alulernerisigut puisserpag-
ssuit tikiussorneKartuartalerput, pi-
ngårtumik ukiune kingugdlerne.
ajoraluartumigdle tusartardlugit-
dlo takussalerpavut åmit neKitdlo a-
siorartualersut, — kalåliuvdlune ka-
låtdlisutdlo anersåKardlune erKarsar-
Kajånåssusia.
sok taimåipå? — sok sivnerutita-
vut suliarisinåungisavutdlo encartuåi-
nåsavavut? — sok sujulivta kalåtdlit
atarKinautåt, ikioKatiglngnikut sule-
KatiglngneK, uvagut sule pisinaulår-
tugut erdligisångilarput? sok uvagut
kalåleKatiglgsugut ikioKatiglsångila-
gut?
sujulivta sulingårnermikut kingor-
nussarsiagssavtinik avguaivfigisimå-
nginerpåtigut?. nipaitsumik ilunger-
sordlutigdle ingmingnuinåungitsoK
napatiniardlutik sulingårnermingnik
issigissaKartitdlutalo malugitiniartar-
simånginerpåtigut, pisinaugatdlartit-
dlune sulinerup pivdluarnåssusianik?
amalo mingnerpTkutdlunlt pigssar-
nianik atordluainerup suleKatiglngne-
ru vdlo nak unerulersitsissarnerånik
påsisiniardluta.
Kularingilara kalåtdlit ardlaKaKi-
ssugut uvdlumikut åmit asiorartua-
lernerånik ajussårutigingnigtugut. ilå-
tigut ikiukusugkaluaKaugut, Kanor-
dle ilioriusigssaileKivugut. nalungilar-
åmit pivdlugit erKarsauterssortoK Martha Biilmann nivtarterissoK natserssuår-
Kap amianik. (dss.: Th. Chr.J
putdie uvdluvtine angerdlarsimavflt
ilagpagssue åmerivfigisavdlugit naler-
Kukungnaersimassut, åmalo åminik
ardlaKarnerussunik suliaKarusugka-
luaråinilunlt angerdlarsimavfik kisi-
me sutdlivigssatut isumavdlutigine-
KarsinåungitsoK. klsalo åma misiune-
Karsinåungitsumik taimailivdlune ar-
nat åmerisinaussut ikiliartorput. isu-
maKarpunga uvdlumikut pisinau-
ssortavut atordluarniartariaKarivut i-
kioKatiglngnikut suleKatiglngnikut-
dlo. taimåitumik avKutausinaussut
navssåriniartariaKalerpavut.
nalungilarput uvdluvtine sule piko-
rigsorpagssuaKartoK, isumaKarpu-
ngalo pivfigssaugatdlartitdlugo tamå-
kua atordluarniartariaKalerivut ikio-
Katiglngnikut suleKatiglngnikutdlo.
sordlo OKarérsunga: uvdluvtine a-
ngerdlarsimavflt ilarpagssue åmeriv-
figisavdlugit, åmalume amiuteKarfi-
gisavdlugit, nalerKukungnaerput. ta-
matumane åssiglngitsut perKutaussut
nangmineK erKoriarsinauvavut: sok
taimailipat?
Kuit amigautåuput
ilumutdlime igdlut atausiåkåtdlunlt
pissariaKartitsinere nåpertordlugit
Kuilernigssamingnut periarfigssaKar-
titaugaluarpata, l'maKa Kissukorpag-
ssuit erKagkat ilait ajungitsumik ilua-
Kutaussumigdlo atorneKartåsagalu-
arput. nalungitdluarparput Kangau-
nerussoK igdlup silatåne Kue pingit-
sorneKarsinåungitsoK. kalåleKativut
nangmingnérdlutik suliuartut pissa-
riaKartitsinertik nåpertordlugo, Kav-
simitauva Kuitårusugkaluarpat, ima-
le agtigissumik KulangersimaneKar-
dlutik, agdlåt pakatsinerujugssuar-
mik misigisinaudlutik.
sordlo OKarérsunga: »periarfig'
ssausinaussut atordluarniartariaKtu'-
pavut«. kalåleKativut ilungersordlu-
tik suliniartut avdlat isumavdlutigina'
git, ingmingnut napatiniartut issig1'
ngitsussårnagit, nangmingneK pissa'
riaKartitåinik ikioKatiglgfigissariaKa'
lerpavut, sordlo sujulivut ikioKatigig"
nermikut ingmingnut nakussagsaKa-
tiglgtarsimassut.
sordlume OKarérsunga sujulivta k>-
ngornussagssiorérsimavåtigut. tarna-
na kingornussagssiåt torKuinarnag0
avdlanutdle kinguligssavtinutdlo i'3'
ngerKuvdlugo, angutit arnatdlo sule'
Katiglngnigssarput pissariaKardlu1'
narsoråka.
piniarnermut atortut akisoKaut-
taimåitumik piniagkat pissarisirna-
ssat naleKartugssångordlugit suliari-
neKartariaKarput. sujulivut atarK1'
nartut erKaivdlugit kalåleKatiglgsU'
gut iluaKutaulårsinaussut navssårinj'
arneråne ikioKatiglngnigssarput P1'
ssariaKardluinarpoK, encarsauterssu-
tigalugo: kommunit åminut Kapia1'
figtårtoraluarpata errorsivilerdlutig'
dlo, pissariaKartitsinerdlo nåpertor-
dlugo Kuiliorsinauleraluaruvta?.
ilumutdlime åma åmit orssuen-
gauvdlutigdlo errortorigaussaraluat'
pata, imaKa åmit pisiarilertorneKarsi-
naussåsagaluarput. taimailivdluta au-
lisartut tunitsivigssaileKineråne ikiU'
lårsinaugaluarpavut. åmime orssuer-
neKaratik aue parngutinardlutik ui>'
ninarmltut pilerinartuåinångitdlat.
Martha Biilmann
ManltsoK
KapiagagssaKorssuerdluartariaKarpoK.
38 NR. 12 1983
ATUAGAG.DLIUTIT