Atuagagdliutit - 16.05.1984, Side 37

Piorsarsimassuseq • Kultur
aorfit augpalårtut
tåssagOK inusugtut
agdlagtoK assilissordlo: ArrutaK Kristiansen
Hartsip nåjartulernerane ukioK
måna rådiukut pingortitalerinerme
a°rfit puissitdlo crkartorncKarput.
Avanerssuarniilo auvfangniaraju-
n*t ilåtigut tOKorérsimassunit OKa-
'ugtuneKarlarsimavunga aorfit u-
torKaliartornermingne ilåtigut aug-
Pslårtungortarncrånik:
måkua utorssuit akornåne aug-
Palungusersut kangnusåKissut ta-
måssa inusugtarssue. åmåkulo Ka-
Kortuinarssuit tamåssa utorKar-
ssuit tiggait. tåssa tamåko augpalu-
ngusersut ersiginiartarumårpase,
kisimigtitdlutik imalumt piniarne-
xartitdlutik utorKarnit navianarne-
rungmata.
tåssalume ilåne auvfangniardlu-
ta auveK taimåitOK takulerparput
pugtait xarssuavdlugit ingerdla-
sok. oKautigåt tusågaluardluta ta-
kusinåunginamisigut kamagtOK, i-
maKalume åma tåssåinångungmat
erKigsivdlune sinigtoK erKarnivti-
gut tupåtorti'simagavti'ne — iluag-
teriaravtigulo ingminut amorérmat
Kilåungardlugo autdlårssarårput.
aorfit malerssordlugit nalunartå-
ngeKaut, imåmtitdlutik inusugtait
Kernernerussaramik. malerssule-
Pwiartup auveK augpalårtoK avårdluarsimagaluardlune anersårtortudi-
normat nangingniarssariga.
SULUIT 3
^A-p taimailiornermigut Ole
®randtip nuimaniångissusia ingmi-
tutdlo savssartingissusia erxor-
dluarpå. pingårtitaråme sulenatau-
nermigut atautsimoKatigigdlune
nukigtoKatigingneK.
SULUIT 3 atuartitdlugo ma-
lungnarpoK kalåtdline atuagkior-
tune taigdliortunilo ilungmut issiki-
v|k pineKåinarane amåtaoK issiki-
v>k isorartOK soKutigineKartoK.
taimatut nalilinerme taigdliortut
Sancumissait erKarsautigineKar-
Put.
Hans Johan Lennertip taigdliai
»Ikinngutit asasattut isigaassi —
assigiippugut« åma Samuel Knud-
senip taigdliai »Taigdlat« tarrar-
ssutip issigingnårfiane Kamungaru-
JugssuardlusoK kigdligssaKångit-
sutut sunlput.
^taigdlat ingmingnut åtaveKati-
8'årnermikut misigissuserpag-
Ssuarnik nautsorssortariaKåinara-
åmalo ericarsauterssutigssanik
Pilersitslnaratik misigissutsinik kig-
sartunik påsingnigdluartunigdlo
P^ersitsissariaKarput.
naluvara inugtut iloKiåungissut-
s,vta inoKativut igpingnautigdlit i-
nuiaKatigingne siuarsimangårtuni-
sutdle uvavtine åssigingisineKartar-
nersut, kisiåne taigdliortut misigi-
ssutsimingnik takunigsinåussutsi-
mingnigdlo aniatitsinermingne sor-
dlflna malungnarsisikåt uvdluvtine
igpingnautigdlit »inuppalaanngit-
sumik« pineKartartut!
Samuel Knudsenip taigdliai ing-
mikut tiguartivfiunerånut pissutau-
vok taigdlap OKausertaisigut er-
sserKigdluinartumik issertuångit-
sumigdlo nalunaerutigineicarmata
inup ingminerme misigissusai: »ar-
torsauteKaieaunga/erKarsautigalu-
go/timiga sapersoK mana/ issi-
giuardlugo.//«.
kisalo Karen L. Ballep taigdliåne
»anånaK inunikitsoK«-me misigi-
ssutsip oxausingortineKarnera,
nauk nagdliungneK tåissåungika-
luartOK, imåinåungeKaoK såkorto-
Kalunilo: »pingårtitå nangitigo:/
torårtigo tamåne, / mimere nåmagi-
sigo / piginago anåna. //«. OKaut-
sit sånglkaluaKissut nukigtorssuå-
ngorput!
SULUIT 3-p sarKumernera i-
luagtitdlugo taigdliat sagdliutitdlu-
git pingårtineKarnerånut perKUti-
gåra Olep nakigtartunera aliasute-
Kartunutdlo tugpatdlersaivdlunilo
kåmagtuiuartarnera erKordluarne-
Karsorigagko. aaju.
råinilo sivitsungitsoK tamåko a-
merdlanerugångamik l'tortatik Ki-
magtarpait. tåssa tiggagssuarnit su-
kanerugamik Kasujåineruvdlutig-
dlo. tiggagssuarnitdle ikingnerugå-
ngamik malerssorneKalerångamik
Kimagkaluardlugit uterfigerKigta-
rait auvfangniartaratdlaravta issi-
gingnårtarsimaKaugut.
unale puisse erKartorneicarmat
ugpernarpatdlångilaK ilåtigut o-
KautigineKarmat puisse Kagssimav-
dlune tagpigsungitsoK. tåssamigoK
arKarasuarångat piniartoK isuma-
KartarpoK takungnigkame tusara-
milunit arKarasuartoK. kisiåniligo-
runa naigame arKarasuartoK.
tamåko pivdlugit pingortitaleri-
nerme agdlagtoK nalunångilaK pui-
ssinik ilisimassaKapatdlårsimångit-
sok. anguniartartugut puissip tag-
piutåta KanoK årKeriatdlarKigtigi-
nera tupigissarparput. seKinertina-
go tålutaK såtoralåjugpat sule u-
ngasigsukasik puissip avdlagilerér-
tarpå. tåssa ånoråmineK KaKortoK
såtoralåmik taissagarput seKi'ni-
ngitsume såtoralåjungitsumit tu-
ngujornerussarame.
åmalo puisse seKi'narigsume kiv-
kulermine nuiartartoK ornigkåine
kukutålåtsiaråine malugingnerér-
tarpoK tusardlune arKaimanermine
imalumt sule ilimaginago nuiårpat-
dlårdlune orniginiartOK nuitsiåi-
naK uningaringigpat Kangapiloru-
jugssuardle takorértarpå. tåssa si-
kup atånit seKineKångitsumit Kåva-
nut seKi'narigssuarmut nulnardlu-
ne.
asuåsitdle issine, siutine Ki'ngani-
lo igdlersutigigai. taimåitumik utu-
’lialerångavta autdlaisivut Ki'nguti-
taKarnatigdlo månåkutut pitsauti-
gingikatdlarmata utup ungatåne
nalerarput torårdluarniarssarissar-
parput — puissip takugpatigut sa-
nimutdlo igdlualårsimaguvta malu-
gerisangmago navianartOKartOK.
tarajornitsup puissånik neKitoru-
massunut univkåtsiardlanga.
nalungikaluarpara avanerssuar-
miut kisingajangmik agdlusiortar-
tut. agdlusiordluta anguguvta aua-
ta kissarnerane pilalertårniartari-
put mamartumik neKitorusulerå-
ngavta — imaKa måne neKe ajornå-
nginerussarmat pigunardlugo.
kalåtdlit ilaisa neKe errortugaK
mamarissarsimångikåt agdlagaisi-
gut malungnartarpoK. uvagutdle i-
maKa åma Kanivut mamarssartar-
nerputdlumt avdlaunerugunarame
taimailiortartugut mamarssardluta
sule mamarssarneruvdluta neKito-
rusulerångavta. auk sule kissartOK
kugtitdlugo, puissilo tamåt isate-
rérdlugo agdluanut errortorKigsår-
dlugo, neKilioråine tåssa kisime or-
ssungniånguaK. sordlulumt tara-
jorKårningnera sule malungnardlu-
ne. åma ajornångitdluinarpoK Kag-
ssimassumik angugåine taimatut
pilalertårdlugo iliornigssaK — a-
tuartugssaK OKåinarumårpoK: kia-
me nalungmago!
suluit 3-ip sarkå.
AXUAGAGPUUTn'
NR. 20 1984 37