Atuagagdliutit - 15.08.1984, Blaðsíða 14
Oqallinneq • Debat_
issigingnårtuneK
issigingnårtuvdlune tusarnårtui-
nauvdlunilumt pikoringnarta-
KaoK, uparuagagssat amerdlassa-
Kalutik, sumigdlunlt suliaxaralua-
råine uparuartortmarneK nuåner-
neK ajorpoK, inunerputdlo imigag-
ssartaKångitsoK ingerdlåniartitdlu-
go tuvi'kut pagtalårneKarneK nuå-
nersungortitsissarpoK. uparuartui-
niaråine åma sujunersutinik sarKU-
miussisinaussariaKarpoK. amer-
dlanerpåtigut imigagssamik ator-
nerdluivdluta takutitsissartugut er-
Kortagkagut tåssa mérKat inusug-
tutdlo. tåuko isumaKalersitarpavut
inuneK ilumut taimatut l'tussoK pi-
ngitsorneKarsi'nåungitsumigdlo i-
migagssap kingunipilue åma ki-
nguånit atorneKalersarput.
Kavdlunåt ilåt Storm P. OKarsi-
mavoK: »sila OKaluseriuardlugo
Kanordle iliuseKarfiginiarnago« i-
migagssaK silamut åssersutisavdlu-
go erKorpatdlångikaluarpoK. imi-
gagssardlo ajornartorsiutiginiar-
dlugo landskassilo Kiviatdlainiar-
dlugo.
imigagssamik ajornartorsiutit a-
nigorniarnerat inugtaussunit ang-
nertunerussumik akuleruvfigissa-
riaKalerput. tamånalo pisauk peKa-
tigigfit åssiglngitsut imigagssamik
atornerdluineK akiorniardlugo nå-
lagkersuissut suliaKartitaisa uv-
dluinarne suleKatigilerpatigik. pe-
Katiglgfit nunaKartigit akornåne
KanoK iliornigsaK nalorningitdlui-
narpåt KanoK ikiuiniåsavdlutik
sordlo Blå Korsit, IOGT, Hvide
Korsit avdlatdlo taimaeicatait. ta-
måko sulinere nålagkersuissunit i-
ssiginiarnerussariaKarput.
tamåko nunarKatimik imigag-
ssamik ajornartorsiutait sumik aut-
dlåvexartut nalungitdluarpåt, suli-
niarfitdlo tamåko inuiaieatigTt ilua-
Kutigssåt anguniardlugo suliniar-
nere pitsaunerulersisagåine ani-
ngaussanik atorfigssaKartitsinerat
sOKUtigingitsusåginarneKarsinåu-
ngilaK.
påsinå-
ngilaK
Atuagagdliutit nr. 29 KuperneK
27-ime KuleKutaK imåitOK tåku-
POk: nunarssuaK ilivsinut nålagti-
siuk«. KuleKutaK atuardlugo er-
Karsariarpunga: åmauna nunar-
ssuarput nålångitsunut ilångusimå-
Kå?
nålångitsunut ilaulersimagpat
nålagterKuvdlugo inåneicartugut
nålagteriaraluaruvtigo artordlui-
nåsavarput.
nunarssuarput nuånerpoK, er-
KigsinarpoK, uvagununa inuit nålå-
nginivtigut aserorterniartutut ita-
rigput ilarssualo mingugtitardlugo.
oKautsivut torersumik isumatu-
migdlo atortartigik aserortertutut
påsiuminaitdlisarnagit.
K. Møller
ManttsoK
Kinigkap Kinersissartutdlo sule-
Katigmgnerat — politikerip inui-
nauvdlo suleKatigingnerat — ajor-
nakusuleriartorpoK. suna pissutau-
va? imigagssaK? issertusångilarput
Kinigkat ilait imigagssamik ajor-
nartorsiuteKarmata. Kinigaunerme
suliagssat angnertuvatdlålersarner-
put imigagssaK sågfigissariaKaler-
dlune? imalunft politikikut KanoK
»KalipauteKarneK« aperKutauvat-
dlårtalersimava? åma tamåna någ-
gåginartariaKångilaK. politikikut i-
sumap atortineKarnigsså kisiat er-
Karsautiginermit sut tamaisa pui-
gordlugit ilungersorneK sumut ilua-
Kautåusava påsileråine sanilip ilua-
ringikå. avdlatut oKautigalugo!
aulajangissup atuissugssat ape-
rerKårnagit atortitsiniarnera ma-
lungnarpatdlårtarpoK, agdlåt atui-
ssunit isumaK atortiniårinardlugo.
»KaliopauteKatitdlo« ångaiginaler-
sineKarsinåuput, nauk tamåko på-
siningningnerat avdlaussoK nalu-
ngerérsinaugaluardlugo. Kalipau-
teKatigingisat tunuarsimavfigine-
Karnerat ersserKigpatdlårtarpoK.
AG nr. 31-ime (kukussumik ikior-
neKarneK-mik) KuleKutsIgame-Ju-
liuse KanoK OKåsugut? »piungitsu-
liorpoK«.
ilumortorme unauvoK pivfigssa-
me erKartorneKartume Arsungmit
kujåmut aulisartut pingortitap pi-
ssaunerata sikorssuaKarajungnera-
talo aulisarsinauneK sapilersimang-
måssuk ilåtigut sikorssuaKarpat-
dlårnera pissutigalugo, peKatiglg-
fingmingne siulerssuissutik avKuti-
galugit inuit Kinigait nålagkersui-
ssutdlo Kinuvigisimavait ikiorser-
neKarumavdlutik. tamatumalo Ka-
noK ingerdlasimanera Juliusip
nangmineK OKalugtuarå.
nalungisåka maligdlugit nålag-
kersuissut Siumukut atunermingne
pingårtitarisimavåt tungaveKartu-
mik ikiorneKarnigssamik Kinute-
Kartut ikiorserneKartarnigssåt, isu-
malo tamånauvoK åma partit av-
dlat tapersersugåt. Kularutigingit-
dluinarparalo pivfigssame Juliusip
erKartugåne ikiorsineK perKuteKa-
vigsumik pissariaKartitsinerdlo
maligdlugo ikiorsinerussoK. ilu-
mortorme unauvoK: uvdlume inat-
sisit maligdlugit inuk kinalunit a-
jornartordluinarpat, tamånalo tu-
ngavigalugo ikiortariaKalerpat, i-
nugtaussut ikiusinaunermut su-
ssagssaKartut pissugssåuput ajor-
nartortOK ikiusavdlugo. tamånalo
ikiorneKartut ånernartutut tigu-
ssagssaringilåt.
imåisinauvoK Juliuse aulisartor-
ssugame ikiorneKarnigssamik pi-
ssariaKartitsingitsoK. kisiåne isu-
maKarpunga pivfigssame erKartor-
neKartume ikiorsisimaneK kuku-
tamånarpiardlo tåssa inuiaKatigit
atautsimut issigalugit imalunit inuit
atausiåkåt erKarsautigalugit suli-
niarnerne kinguartiterissarneK.
uvdlumikut politikerit sulissussi-
niarneråne »Kalipaut« aperKutau-
vatdlålerpoK, uvdlut ilåne inuiang-
nut angnertumik kinguneKarumår-
dlune. kalåtdlit uvagut isumerso-
Katigigtarnerput Kangnarssuardle
pigisimassarput atoruminaitdliar-
torpoK. Kangarssuardle ikioKati-
gigtarnerput atoruminaitdliartor-
poK. tamåko sumik pissuteKarner-
pat? angajorKåt kinguåtdlo »apo-
råunerånik?« atortorigsårutit pi-
nerssuarmik? inusugtutdlo akornå-
ne sunut atortunut »mutérninut«
påsingningnerit åssiglngitsut?
tamåko pingitsorniaråine pitsau-
neruvoK nangmineK inuneK piuma-
ssamik ingerdlatdlugo. taimåika-
luarpatdlunitdle inuniarnermut tu-
ngassut erKarsautigiuartariaKar-
put, tåssalo inoKatinut akulerunig-
ssamut piumavfigineKarnermut
piumassarissaK mingnerpaoK.
Steen Egede Hegelund
Påmiut
ssumik nikanarsautaussumigdlo i-
liornertut tåisavdlugo encungitsu-
liornerussoK. Juliusile ilumorpoK
agdlagkame najugkane avdlane å-
ma ajornartorsiortOKartOK. uva-
nga tamåna akissagssaringilara, pi-
ssugssaussut avdlat suliagssaring-
måssuk. nalungisagkale maligdlu-
git uvdlune måkunane nunavtine
nålagkersuissut ajornartorsiutit
taimåitut pivdlugit ikiorsissarnig-
ssamut inatsisinik tungavigssanik
nutånik pilersitsiniarput inutigssar-
siortut sulissartutdlo peKatigigfisa
kåtuvfé suleKatigalugit, tamatuma-
nilo pingårtineKarpoK inuit nang-
mineK aningaussaléKataunerisigut
ikiorsinigssamut tungavigssamik a-
ningaussauteKarfeKalernigssaK.
uvdlut atugkavut nalerputdlo i-
nuvfigissarput ajornartorsiuteKar-
poK, anigorniartariaKartunigdlo
sorssugagssaKartuåsaugut. ne-
riungniarta ajornartorsiortut av-
dlåtaoK ivdlit Juliuse erKaissatit i-
kiorneKarumårtut. Kanortordlo
tåuko ikiorneKarérunik ikiussi-
mingnut iligtut unerdlutigingningi-
kilit.
AG nr. 19-ime agdlautigisima-
ssara måssåkut OKauseKarfiginiå-
ngilara, unale OKautiglnåsavara:
Atåssutikormiut isumaKåsångit-
dlat erKungitsumik tungaveKångit-
sumigdlo unerdlutigingnigtuarni-
tik tusarnåginåsagivut. uvdlume
Siumut unerdlutigineKalerpoK ki-
sermåussissumik nålagkersuissu-
tut. tåssagoK torKigsisimaneK?
pasigdligajugtut sångitsuput.
inuvdluarit
Samuel Hard
ilumortoK
sunaugame?
14 nr. 33 1984 ATUAGAGDLIUTIT
utorKat-
sivunga
Atuagagdliutine nr. 21 palasip atar-
Kinartup A.P.-ip agdlagå atuarav-
ko utorKatsivunga narrujtimersisi-
magavko.
Atuagagdliutine nr. 17-ime ag-
dlagkavne A.P. taineKångilaK, Blå
Korsitdlunit taineKångitdlat. A.P-
ivdlit agdlagputit agsut pakatsisi-
mavdlutit, ilatitdlo kagdluarniar-
patit pakatseKatigerKuvdlutit.
imingernavérsårtut nuliaralo a-
tarKivavut agsutdlo ilalersortardlu-
git, pingårtumik igdloKarfit avatå-
ne nunaKarfingnlkångavta.
Itivdlime, Napassume, Avigaine
Blå Korsit nuånareKåvut, uvangalo
uvdlut tamaisa atuarnerup nalåne
sulivfigissaraluardlugit åmalo sa-
påt sutdlivigiuardlugo. tamåko sa-
niatigut Kåumåmut mardloriardlu-
git atautsimititarpåka, nangmineK
ilumingne atautsimlnerisa saniati-
gut.
erdlingnartutima angnerssaisa i-
lagait atuagånguit nunaKarfit Ki-
malernerine Blå Korsit Kujåssutiga-
lugit inuvdluarKussutait.
taimåitumik Blå Korsit peKati-
gigfllo pasigdlingilåka. Blå Korsit
nuliaralo asavagut nuånaråvut iki-
ngutigalugitdlo. å-imaKame erKig-
sivdluinardlune ajukutdlunilo a-
tautsiméKatigigåine. kingorna na-
kussagtiatdlangnaK, erKigsinaKl
tamånalo tusaKusårnerup kingune-
ringilå. nalinginaroK erKungitsu-
mik pineKaruvta pasigdlerneKar-
dluta tugpatdlerta. . .
K. Møller
ManTtsoK
Atuagagdliutinut
neKeroruteKarit
- akilersinauvoK
Til vore
udenbys kunder
Godthåb Brillecenter arbejder nu
sammen med Synoptik.
Det betyder, at vi kan levere briller
efter recepter udstedt på sygehuse-
ne af Synoptiks rejsende optiker.
Hvis du har mistet din kopi af recep-
ten, kan vi skaffe den pr. telex.
Ring
samarbeidemed
Box89.3900 Nuuk . Telex 90 692 (segodt)