Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 16.12.1993, Blaðsíða 12

Atuagagdliutit - 16.12.1993, Blaðsíða 12
12 ICC DECEMBER 1993 Qaammataasanut aallakaatitsissutit qilalukkat tuugaavinut ivertlnneqartut »Qilalukkat qernertat qaammataasakkut malin- naavigineqarsinnaanngor- tinnerini piniartut ikiuuttut „ qaqortanik taamaaliornis- samik siunnersuuteqartut.« Aasarmanna Qimusseri- arsuarmi qilalukkanut arfi- neq marlunnut qaammataa- samut aallakaatitsissutinik piniartut ilisimatuullu ikio- qatigiillutik siullermeersu- mik ivertitsinerat iluatsillu- artoq. Ukiuni arlalinni taamatut ivertitsinissaq Kalaallit Nu- naata Avatangiisinut Aali- sakkanillu Misissuisoqarfi- up piareersarluareerlugu, > ilaatigut silarluttarnerit si- kullu ajornartorsiutaasar- neri aqqusaartoreerlugit su- liaq naammassivaa. Silaqqinnerata iluatsisippai Ukiormannali silap atoru- minartuusimanerata angal- lammi »Sila«-mi inuttaasut suliamik naammassinnin- nissaat periarfississimavaa. Piniartullu misilittagaqar- luartut Kullorsuarmeersut aammalu »Sila«-mi inuttaa- sut ikiuulluarnerat ilaatigut t peqqutaalluni qassutit ator- lugit qilalukkat pisarineqar- sinnaasimapput. Qaamma- taasanut aallakaatitsissutit tuugaartuunut sisamanut ikkunneqarsimapput sinne- rilu pingasut mikinerusut qatigaannut ikkunneqarsi- mallutik. Atortorissaarutillu iver- tinneqarnissaasa tungaanut suliap ingerlanerani piniar- tut ilisimatuullu akunner- minni paaseqatigiinnerule- riartorsimapput aammalu ilisimasaminnik imminnut iluaqutisseeqatigiissimallu- tik. Qaammataasanut aalla- kaatitsissutit ivertinniarne- rata nalaani piniartut pissa- ngallutik suleqataasimap- put suliallu naammassine- rani siunnersuuteqarsimal- lutik qilalukkanut qaqorta- nut atortorissaarutinik ik- kussinissaq pissusissami- soortutut isigigalugu. Qa- qortat Kalallit Nunaanni ikiliartornerat pasitsaassi- maneqarpoq, taakkualu qa- noq siammarsimatigineri- - nik aammalu qanoq pissuse- qarnerinik paasissutissat pi- gineqartut qernertanut tun- ngatillugu paasissutissanik pigineqartunut sanilliullu- gu annertunerugaluartoq taamaattoq ilimagineqar- poq taamatut qaammataa- sanut aallakaatitsissutinik atortulernerisigut nikerar- tarnerat qanoq isikkoqar- nersoq pillugu annerusumik paasissutissanik pissarsia- qamissaq naatsorsuutigine- qarpoq taamaalilluni amer- lassusaannik missingersuu- siortarnerit suli piviusorpa- laarnerulersinnaanerat ili- magineqarluni. Isertuunneqassanngilaq Qaammataasanut aallakaa- titsissutit qilalukkat sumiit- tarnerannut aammalu qa- noq nikerarnerannut tun- ngasunik paasissutissanik nassiussuisartussatut sana- neqaateqarput taamatut- taaq puiaartarnerisa aqqaa- masarnerisalu qanoq akili- kitsigisumik pisarnersut pillugit paasissutissat nassi- ussuunneqartartussaallu- tik. Aallakaatit sissullu ataa- seq immap iluani arferit ni- piliortarnerannik ilisimatu- sarsimasumit sananeqarsi- mavoq arferit neriniarner- mi nalaanni nipinik qanoq atuisarnerat pillugu paasi- niaanernut nalunaarsuutis- satut atorneqarsinnaasun- ngorlugu. Ilimagineqarpoq qilalukkat qernertat assi- giinngitsunik sakkortuunik nipiliornermikkut nerisas- saminnik nukillaartitsisar- tut. Qernertat pmgaartinneqarput Ukiullu tulliuttut ingerla- neranni aallakaatitsissutit paasissutissanik assigiin- ngitsunik ilisimatuunut paasissutissiisarnissaat naatsorsuutigineqarpoq ilaatigut ukuusunik: ukio- rissinerata nalaani sikut akornanni sumerpiaq unin- ngaarfeqarnersut; qilaluk- kanik qernertanik allanik Canadameersunik attaveqa- tigiittarnersut pillugit paa- sissutissat; aqqaamasarne- rat qanoq akilikitsiginersoq aammalu aqqaam anermi nalaani itissutsini assigiin- ngitsuni qanoq sivisutigisu- mik aqqaamasarnersut pil- lugit paasissutissat. Paasis- sutissat kingullernut tun- ngasut pingaaruteqartoru- jussuartut isigineqarput tassami sumerpiaq pingaar- nerusunik neriniartarfeqar- nersut nalunaarsorneqar- tussaassammat. Qanoq aki- likitsigisumik qanorlu sivi- sutigisumik aqqaam as arne- rat pillugit paasissutissat pi- ngaaru teqartu ssaappu t ilaatigut timmisartut ator- lugit arfernik kisitsinermi takusat tunngavigalugit missingersuusiomermut atorneqartussaammata. Misissuinernut atatillugu suliaq ingerlanneqartoq taa- maattoq Kalaallit Nunaanni siullerpaajuvoq taassumalu ingerlanneqarnerata nalaa- ni Canadami qilalukkanut qernertanut marlunnut qaammataasamut aallakaa- titsissutinik ikkussisoqarsi- mavoq. Mattallillu pineqar- tut pillugit misissuinerit nassuiaatigineqartut paa- sissutissanik manna tikillu- gu ilisimaneqanngitsorpas- suarnik paasissutissiinis- saat naatsorsuutigineqar- poq tassami mattallit taak- kua pineqartut uumasuu- nermi sivisunerpaartaani avannaarsuaniittarput mi- luumasut allat ikittuinnaat najortagaat avannarpasis- suseq 80 allaat tikittarlugu. Misissuinerit taakkua ingerlanneqartut Kalaallit Nunaanni ilisimatuussut- sikkut misissuisoqarfinniit uumassusilinnillu pineqar- tunik nakkutilliisoqarfin- niit pingaartinneqartoru- jussuupput, ukiullu tulliut- tut suli ingerlaqqinnissaat pilersaarutigineqarluni. Qi- lalukkat qernertat Kalaallit Nunaanni piniartoqarfmni isorliunerusuni isumalluu- tit uumassusillit atugaasut akornanni . pingaaruteqar- nerusutut isigineqarput ilaatigut mattaata tuugaavi- salu tuniniameqartarnerisi- gut isertitaasartut piniartut aningaasarsiornerannut ul- lumikkut killeqaqisumut ikorfartuutaaneri pissutiga- lugit. Kalaallillu Nunaanni qilalukkanik qernertanik pi- niarneq akornusersorniar- neqartuarpoq ilaatigut uu- masunik illersuiniat sakkor- tuniartuusut nunat tama- laat akornanni tuugaanik nioqquteqartarnerup suli sakkortunerusumik killiler- suiffigineqarnissaa siuner- taralugu sunniiniartuarner- mikkut. Qilalukkat qernertat pil- lugit paasissutissat annikik- kaluartut taamaattoq suli ilisimatuussutsikkut upper- narsivinneqanngilaq ilumut nu ngu taaqqaj aanersu t. Taamaakkaluartorli ilisima- tuussutsikkut misissorne- qarneri, nalunaarsorneqar- neri aammalu amerlassu- saasa nalilersorneqarneri suli annertusameqartuar- tariaqarput tassuunatigut nunarsuup sinneranut tak- utinniarlugu ilumut piniar- neq ullumikkut qilalugaqa- tigiinnut ikiliartuutaan- ngitsumik ingerlanneqar- tuusoq, aammalu inuit alla- tigut sunniutaat soorlu nipi- liornerit kiisalu mingutsitsi- nerit kemiskiusut qilaluk- kat peqqinnerannut qanoq sunniuteqartarneri pillugit navianartorsiortitsisinnaa- sut nalilersorlugit, il. il. Kalaallit Nunaanni ICC- ip allaffeqarfia Danmarkimi Avatangiisinut Ministere- qarfimmut aningaasanik qinnuteqaateqarpoq qaam- mataasatigoortumik qila- lukkat qernertat nikerarne- risa malinnaavigineqarnis- saasa ingerlaqqinnissaa siu- nertaralugu atugassanik kiisalu Baffin Bugtimi siku- sarnerata qanoq isikkoqar- nera sikullu qanoq nikerar- tuunersut pillugit nalunaar- sornissaanut atugassanik. Paasissutissallu taaneqar- tumut kingullermut tun- ngatillugu pissarsiarineqa- rumaartussat atorlugit qila- lukkat qernertat nikerartar- nerminni qanoq ingerlaar- tarnersut paasiniarneqar- poq soorlu siuliani taane- qartutuut qaammataasak- kut paasissutissat pissarsia- rineqartussat tassani ator- neqarnissaat naatsorsuuti- gineqarpoq. Immap assingani titartarneqarsimavoq qilalukkap qaam- mataasakkut aallakaatitsissut atorlugu ingerlaarfigisima- saanik nalunaarsuisimaneq, oktoberip 15-ianiit novemberip 15-iata tungaanut. (Paasissutissilsoq: Kalaallit Nunaanni Aalisakkanik Avatangiisinillu Misissuisoqarlik. Titartaa- soq: Jens Jacob Engelstoft.) The map illustrates the movements of a satellite tacked narwhal from October 15 to November 15. (Source: Green- land Fisheries and Research Institute. Graphics: Jens Jacob Engelstoft.) Satellite transmitters mounted on narwhals Piniartut ilisimatuullu suleqatigiillutik augustimi 1993-imi Qimusseriarsuup ilaani qaammataasumut aallakaatitsissut qilalukkap arnavissap qatigaanut ikkunniaraat. Hunters and scientists about to mount a satellite transmit- ter on the back ofa female narwhal in Melville Bay, August 1993. (Photo: H.C. Schmidt) »Inuit hunters engaged in satellite tracking of nar- whals suggest the same pro- cedure for beluga.« It was a historie event when hunters and scientists this summer successfully moun- ted satellite transmitters on seven narwhals in Melville Bay, northwest Greenland. It took a few years for sci- entists at the Greenland Fis- heries Research Institute and the Greenland Environ- mental Research Institute to carefully plan and prepa- re the project, including a fl- eld-season with extremely poor weather and ice condi- tions. »SI LA« and the weather led to success This year, however, the we- ather provided excellent working conditions for the expedition crew on board the vessel »Sila«. The nar- whals were captured in nets with the invaluable assi- stance of experienced nar- whal hunters from Kullor- suaq and crew members from »Sila«. Satellite trans- mitters were mounted on the tusks of four big male narwhals, while three trans- mitters were attached to the bags of some smaller nar- whals. During the working pro- cess the hunters and scien- tists developed a mutual un- derstanding and gained in- sight into eachother’s fields of expertice. The hunters were very excited about the prospects of the satellite tracking and suggested by the end of the trip that a na- tural follow-up on the pro- ject would be to do a satellite tacking of beluga. Belugas appear to be on the decline in Greenland, and although the distribution and beha- vior of beluga is far better known than it is for nar- whal, satellite trackning of beluga would provide some valuable information on the extent of their migrations, which again would be valua- ble in terms of making more accurate population estima- tes. No more secrets! The satellite transmitters have been developed to transmit data on the loca- tion and migration of the whales as well as informa- tion concerning the diving patterns of the whales. In addition, one transmitter have been specially desig- ned, by experts on »bio-acu- stics« or sounds produced by marine mammals, to collect information on the animals’ use of sound during feeding. The narwhals are believed to paralyze their game through powerful sound im- pulses. Over the next year, the transmitters will enable the scientists to determine fac- tors such as; where in the dense pack ice the whales are wintering; if they have any contact with narwhals in Canada; the frequency of their dives and how mueh time the whales spent on different deepts. The latter is particularly relevant in terms of identifying the most important feeding grounds. The frequency and lengths of the dives are im- portant factors when ma- king population estimates based on for example flight surveys. The project is the first of its kind to be carried out in Greenland waters, while in the same period transmit- ters were mounted on two young male narwhals in Ca- nada. The projects combi- ned are expected to reveal many secrets about the ani- mals of which very little is known, as they spent most of their lives in inaccessible pack ice as far as 80 degrees north, in areas with only few other mammals. Narwhal studies have high priority The project nas very high priority within the research and management institu- tions in Greenland, and is planned to continue over the next few years. Narwhals are a highly valued resource to the hunters in Greenland, as trade with both mattak (whale skin) and tusks pro- vide an important cash sup- plement to the strained eco- nomy of the hunters in re- mote districts. The hunting of narwhal in Greenland, however, is threatened by intensive lobbying efforts of powerful animal rights wan- ting further restrictions in the international trade with narwhal tusks. Although the knowledge of the narwhals is fairly li- mited, there is currently no scientific evidence of the species being endangered. Nonetheless, it is important to initiate more researh, mo- nitoring and assessment of the narwhals, in order to convince the world that the hunting of narwhal is in faet sustainable, and, additional- ly, to evaluate potential im- pacts from other sources of human activity, such as noi- se and Chemical pollution etc.. ICC Greenland is current- ly seeking funding through the Danish Ministry for the Environment to support the continuation of satellite tracking of narwhal and a project to monitor the ice condition in the Baffin Bay by means of remote sensing, which is closely linked to the above, as it will provide in- formation which may help interpreting the patterns of movements of the narwhals as determined from the sa- tellite data.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.