Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 13.04.1995, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 13.04.1995, Blaðsíða 7
Nr. 30 • 1995 7 GRØNLANDSPOSTEN Kursister om forebyggelse der sluttede 25. marts har indtil nu været ca. 40 stykker. Med kurset som baggrund, kan de nu snakke og rådgive forældre der har problemer med deres børn. Sisimiuni pinaveersaartitsinermik pikkorissartut martsip ulluisa 25-anni naammasisut 40-t missanniipput. Pikkorissanerminni paasisimasatik tunngavigalugit angajoqqaat meeqqaminnik ajornartorsiuteqartut oqaloqatigisinnaalerpaat siunnersorsinnaallugillu. Ajomartoisiutinik pinaveersaar- titsineq aqqutaasariaqarpoq Taama Sisimiuni pinaveersaartitsinermik pikkorissaqataasimasut ilaat oqarpoq NUUK (LS) - Ukiuni pinga- suni pinaveersaartitsinermik pikkorissarsimanerput tun- ngavigalugu maannakkut a- ngajoqqaanik meeqqaminnik ajornartorsiuteqartunut oqa- loqatiginnissinnaalersimavu- gut siunnersuilersinnaalerlu- talu, taama pinaveersaartitsi- nermik pikkorissartunut ata- qatigiissitsisoq, ilinniartitsi- soq Agnes Johnsen oqarpoq. - Siomatigut angajoqqaat meeqqaminnik ajornartorsi- NUUK (LS) - Efter tre års kursusvirksomhed om fore- byggelse kan vi nu reelt snakke og rådgive forældre, der har problemer med deres børn, siger kursuskoordina- tor Agnes Johnsen fra Sisi- miut. - Før i tiden havde foræl- drene ingen steder at henven- de sig om deres problemer, og det havde børnene heller ikke fors så vidt angår deres problemer i hjemmet. Nu kan et barn henvende sig til os og fortælle om dets problemer. Også lærere, der har proble- mer med eleverne, henven- der sig til kommunens soci- alkontor. - Og her kan man nu sige, at de ikke bare skal løse problemerne, siger Agnes Johnsen. - De kan også! For nu har vi haft kur- sus i problemløsninger, siger Agnes Johnsen. Sisimiut kommuneat og Socialdirektoratet har siden 1992 i samarbejde kørt kur- uteqarlutik saaffissaaleqisar- put kiisalu aamma meeqqat angerlarsimafflmminni ajor- nartorsiutitik pillugit saaffis- saaleqisarlutik. Soorlu mee- raq angerlarsimaffimmini tu- jormisimaguni saaffissaale- qisarsimasoq maannakkut saaffigisinnaavaatigut oqa- luttuullutalu ajortumik pine- qartarsimanerminik. Ilinniar- titsisut ilarpassui atuartuuti- minnik ajornartorsiuteqartil- lutik kommunip inunnik isu- sus i forebyggelse for ca. 40 pædagoger. Af fem forskellige kurser, der hvert har varet i en uge, er det sidste kørt fra 21. marts til den 25. Kursets ind- hold var barnets vilkår og behov under opvæksten, f. eks. kærlighed fra forældrene samt opdragelsesmetoder. Rådgivning - Før i tiden var vi tilbage- holdende med at henvende os til forældre, der havde problemer med deres børn. Men med kurset som bag- grund, kan vi nu henvende os til forældrene, siger Agnes Johnsen. - Nu kan vi med problem- løsninger og rådgivning som ballast henvende os til foræl- drende, så vi kan stoppe pro- blemerne, før de bliver uoverskuelige. - Pædagogerne på børne- haverne, som også har været med i kurserne, er heller ikke mannginnittoqarfianut saaf- figinnittarput oqarlutik nam- minneq ajornartorsiutaasu- mut aaqqiissinnaanatik. Maannakkulli illoqarfitsinni inunnik isumaginnittoqarfik kisiat ajornartorsiutinik aaq- qiisinnaasutut isumalluutaa- junnaartutut oqaatigineqar- sinnaalerpoq. Ajomartorsiu- teqartunik oqaloqatiginnis- sinnaanermik sungiusartitaa- simanerput pissutigalugu, Agnes Johnsen erseqqissaa- mere tilbageholdende med at henvende sig til forældrene. Selvom de ved, at barnet har problemer i hjemmet, har de tidlgiere været tilbagehol- dende. Nu kan de uden vide- re snakke med forældene om problemerne. Og dette har medført, at forholdet mellem forældrene, børnene og pæ- dagogerne er blevet mere gnidningsfrit, siger Agnes Johnsen. - Men det er ikke kun forældrene det drejer sig om. Kommende forældre er med hjælp fra kursisterne fået rådgivning og planlægning. Dette var sket i aftenskolen. Og heldigvis er flere og flere henvendt sig til disse arran- gementer, fastslår Agnes Johnsen. Opdragelse Agnes Johnsen mener, at forældrenes opdragelse af børnene bør være mere kon- sekvent. voq. 1992-mit Sisimiut kom- muniat Inunnillu isumagin- ninnermi pisortaqarfik sule- qatigiillutik Sisimiuni pe- rorsaanermut suliaqartunut 40-t missanniittunut pina- veersaartitsinermik pikkoris- sartitsipput. Pikkorissamerit tallimaa- sut, sapaatip akunneranik sivisussuseqartartut, kingul- lersaat martsip 21-nit 25-nut ingerlanneqarpoq. - Under kurset kom vi ind på opdragelsesmetoderne i vore dage. Opdragelsen er mindre restriktiv nu. Børn der er opdraget løst og tilfæl- digt, kan som voksne ikke rigtig takle deres problemer. Små problemer bliver blæst op til noget stort, som de har svært ved at komme igen- nem. Derfor mener vi, at opdragelsesmetoderne i dag må ændres. Forældrene må opdrage deres børn mere fast og konsekvent, mener Agnes Johnsen. Med erfaringerne fra kur- serne som ballast vil de tage til andre byer, for at holde kurser der. - Vi regner med at sende 6- 8 kursister til andre byer. Med det vi har fået ud af kur- set, har vi noget at give til pædagoger og andre, slutter Agnes Johnsen. Pikkorissamerminni ilinni- arpaat meeqqat alliartorner- minni atugarisaat pisariaqar- titaallu, soorlu angajoqqaanit asaneqarnerup akuerisaaner- ullu pingaaruteqassusiat kii- salu perorsaariaatsit. Siunnersuisartut - Siomatigut angajoqqaat meeqqaminnik ajomartorsiu- tillit saaffigissallugit tunuar- simaarfigisarsimavugut. Maannakkulli pikkorissar- nitsinni paasisimasagut tun- ngavigalugit angajoqqaat saaffigisinnaalerpagut, Ag- nes Johnsen nassuiaavoq. - Ajornartorsiutit oqaloqa- tigiissutigisinnaanerannut siunnersuisinnaanermullu pisinnaasagut tunngavigalu- git saaffigisinnaalerpagut. Tassa ajornartorsiutaat pi- ngaluttuinnartinnagu maan- nakkut siumut saatsitiniaa- sinnaalerpugut. - Aamma meeqqerivinni sulisut pikkorissaqataasima- sut angajoqqaanut saaffigin- ninnissaminnut tunuarsima- arunnaarsimapput. Meeraq angerlarsimaffimmini a- jomartorsiuteqartoq nalunn- gikkaluarlugu angajoqqaanut saaffiginninnissartik tunuar- simaarutigisarsimavaat. Maannkkulli sapiunnatik a- ngajoqqaanik angerlarsimaf- fimmi pissutsit pillugit oqa- loqatiginnissinnaalersimap- put. Tamannalu meeqqamut, angajoqqaanut sulisunullu o- qilisaataasartoq malunnar- poq, Agnes Johsen oqarpoq. Angajoqqaanginnaan- ngiilalli. Aamma angajoq- qaanngorumaartussat pikko- rissaqataasimasunit siunner- someqarlutillu pilersaarusio- qatigineqartarput. Taanna aaqqissuussineq unnukkut a- tuartitsinermut atatillugu i- ngerlanneqarpoq. Qujanar- tumillu amerliartuinnar- tuinnartunik peqataaffigine- qalerpoq, Agnes Johnsen erseqqissaavoq. Perorsaaneq Agnes Johnsen isumaqarpoq angajoqqaat meeqqaminnut killilersuivallaaratik perorsa- asartut. - Pikkorissarnitta nalaani ullutsinni perorsaari- aaseq eqqartortarsimaqaar- put. Killeqanngippallaaluat- siartumik maannakkut suli perorsaasoqartarpoq. Meeq- qat killeqanngitsumik peror- sarneqarsimasut allingaanga- mik ajomartorsiutinut aaqqi- iniarnissartik allanit saper- nerusarpaat. Taakku ajor- nartorsiutimininnguit sorsu- anngortittarpaat anigorumi- naatsittarlugillu. Taamaattu- mik isumaqarpugut ullutsin- ni perorsaariaaseq allanng- ortariaqartoq. Meeqqat anga- joqqaanit killeqartitaanerul- lutik perorsameqartalemissa- at pisariaqartutut isigaarput, Agnes Johnsen erseqqissaa- voq. Pikkorissamerminni paasisimasatik tunngavigalu- git illoqarfinnut allanut pik- korissartitsiartortalissapput. - Inuit 6-8 illoqarfinnut allanut aallartalertussatut naatsorsuutigaarput. Siunis- sami pikkorisaarnitsinni paa- sisimasasugut tunngavigalu- git inunnik isumaginnin- nermi sulialinnut tunniussi- sartussaavugut, Agnes Johnsen naggasiivoq. PROKLAMA Alle og enhver derhar at fordre i boet efter Nikoline Frederikke Eleonora Helene Ostermann, f. Siegs- tad, cpr.nr. 020711-2046 boende sannerut 14, 3950 Aasiaat, der afgik ved døden den 3. spetember 1994, indklades herved til med 6 måneders varsel at anmelde og bevisliggøre sit krav overfor kredsretten i Aasiaat, der har taget boet under offentlig skifte behandling. Med samme varsel indkaldes afdødes arvinger. Proklamaet er præklusivt for kreditorer. Kredsdommeren i Aasiaat den 10. april 1995. Vi forebygger problemer - Vi kan er hvert fald gå i gang med en behandling, inden problemerne vokser sig for store

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.