Atuagagdliutit - 05.01.1999, Blaðsíða 17
GRØNLANDSPOSTEN
MARLUNNGORNEQ 5. JANUAR 1999-17
Peqqissaasut qallunaat soqutiginnipput
Peqqissaasut Kattuffiata siu-
littaasua AG-mut oqarpoq, a-
torfiit inuttalersorniameqar-
nerinut nukiit amerlanerusut
atornissaat tunngavissaqan-
ngitsoq. Peqqissaasut isuma-
qarput suliaq ilungersunar-
pallaartoq akissarsiallu ikip-
pallaarlutik.
Ilumoorpoq, Danmarkimi
peqqissaasut amerlanersaat
Kalaallit Nunaanni Dan-
markimilu akissarsiat assi-
giinngissutaat paasigaanga-
mikkit tupaallattarmata.
Atorfinnik inuttalersuini-
arneq maanna ukiumi ataa-
sinngulersumi ingerlallua-
reerpoq, Karna Jokumsen-
illu misilittagaasa pitsaan-
ngitsut akerlianik maannam-
ut pitsaasuinnarnik tusaga-
qartarsimavunga. Tassa peq-
qissaasunit Danmarkimut u-
tertunit aammalu suli Kalaal-
lit Nunaanniittunit. Atorfinit-
sitsinermut allakkianik ajor-
nartorsiuteqartarneq qaa-
ngemeqarsimagunarpoq, eq-
qaanerlunneqarnermi ajor-
p°q.
Peqqissaasut atorfeqavis-
sut amerlanerulernissaat a-
nguniameqarpoq. Tamatuma
angunissaanut periarfissat i-
lagaat, Kalaallit Nunaat pil-
lugu nalinginnaasunik alla-
garsiisarnermit allaanerusut
atorlugit ilisimatitsiniartar-
nissaq.
Peqqissaasut Kattuffiata a-
kissarsiat pitsaanerulernis-
saannik anguniagaqamerat a-
taqqigaluarpara, kisianni siu-
littaasup atorfinnik inuttaler-
suiniarnerup iluaqutaanngin-
neranik isumaqamera eqqu-
miippoq.
Uanga isumaga malillugu
assigiinngitsunik siunnerfe-
qarluni sulinissaq aalajangii-
suussaaq. Peqqinnissaqarfi-
up ingerlallualemissaa angu-
niarneqarpoq, isumaqarpu-
ngalu suliamik ilisimasalittut
ataatsimoorluta tamatumun-
nga suleqataanissarput aki-
sussaaffigigipput.
Najukkani kattuffiit ilaa-
sortaasa aviisiini allaaserisat,
peqqissaasunngorniat tarrar-
suisartunngorniallu ilinniar-
titaanerisa, aamma assigiin-
ngitsutigut suleqatinut ilisi-
matitsissutaasartut saniatigut
maanna ataqatigiissaarilluni
sulinermut nutaamik ilan-
nguttoqarpoq.
Quppersagaq kusanartoq
video-lu atorlugit kalaallit
peqqinnissaqarfiannik soqu-
tiginninnermik pilersitsiso-
qarsinnaalerpoq, aammalu
Kalaallit Nunaat tassanilu
pissutsinik alapemaasertitsi-
soqarsinnaalerluni.
Peqqinnissaqarfiup peq-
qissaasunuinnaanngitsoq,
aammali qallunaat peqqin-
nissaqarfianni sulisunut alla-
nut ilisaritissinnaalemera mi-
sigisaavoq pitsaasoq.
Naatsorsuutitigut najoqqu-
tassat, ataqatigiissaarinermik
uppemarsaatissat suli pigine-
qalinngillat, kisiannili ersa-
rissunik angusaqartoqarsi-
manera qularinngilara.
Taamaammat Kalaallit
Nunaanni sulisimasut ilisi-
matitsisamerannik naamma-
ngisimaarinninnerit, paasis-
sutissiissutit taaneqareersut
saniatigut maanna ataqati-
giissaariunerup ingerlaqqin-
nissaanut isumassarsiuisuup-
put.
Pinngortinneqalersut a-
merlapput - taamaammat a-
torfinnik inuttalersuiniamer-
mi suliniutit unitsinnissaat
Kalaallit Nunaanni peqqin-
nissaqarfimmi suliniutinut
pitsaasunut iluaqutaasunullu
ajoqusiisussa'avoq.
Ataqatigiissaarisoq
Sussi Hansen, Danmark
Bevar jobs i
fiskeriet
Suliffinnik ikililerineq
tunngavissaaruppoq
Nunatta imartaani raajartas-
sat amerlineqarmata tamanna
assigiinngitsutigut inuiaqati-
giinni iluaqusiissaaq, tassami
raajarniutinik ikililerineq pi-
sassanillu naleqqussaaneq i-
ngerlanneqarsimavoq, nuna-
milu suliffissuarnik annikilli-
lerineq aamma ingerlanne-
qarsimalluni.
Maannakkulli raajartassat
amerlineqarmata tamatu-
munnga aamma naleqqus-
saasoqartariaqassaaq. Raa-
jamiutillu tulaassuiinnartut i-
laatigullu pisoqalisimasut pi-
orsaqqinneqartariaqassapput.
Aamma inuusuttunut raajar-
niutitaarniartunut periarfissat
ammaannerulertariaqarput.
Ilanngullugulu aamma raa-
jartassanik pisisarneq pi-
ngaartumik nutaamik aallar-
tinniartunut atuuttoq atorun-
naartariaqarluni. Imaam-
mammi; angallatitaarnia-
raanni angallammut siulequ-
tassat saniatigut aamma raa-
jartassanut pisissutissat im-
mikkoortinneqartarput, taa-
maammallu isumaqarpunga
raajartassat amerlineqarne-
rannut atatillugu raajartassa-
nik pisisarneq atorunnaarta-
riaqartoq.
Raajartassat amerlinerat
aamma nunami suliffissuar-
nut malunniutissaaq suliffis-
suarnillu annikillilerineq
aamma nutaamik nalileqqit-
tariaqalissaaq. Tassami nu-
nami suliffissat amerlaneru-
sut pilersinneqarnissaat ta-
matta pingaartitaraarput. Er-
seqqissumik oqaatigalugu,
nunami raajanut suliffissuar-
nik annikillileriniameq tun-
ngavissaaruppoq.
Pavia Nielsen
Uummannaq
Forøgelsen af rejekvoter-
ne vil på forskellige
måder være til fordel for
samfundet. Vi har i den
seneste tid kondemneret
rejetrawlere og tilpasset
os til rejekvoterne side-
løbende med nedskærin-
ger af arbejdspladserne til
lands.
Nu hvor rejekvoterne
er forøget, må vi også til-
passe os dertil. Vi må til-
passe de forfaldne reje-
trawlere til de nye for-
hold. Vi må åbne nye
muligheder til de kom-
mende unge rejefiskere,
der gerne vil have et far-
tøj. Også handelen af
rejekvoterne, der især
bruges af de nye fartøjse-
jere bør afskaffes. Det
hænger nemlig sådan
sammen, at man hen-
lægger midler til køb af
kvoter ved siden af mid-
lerne til udbetalingen af
det nye fartøj, og derfor
synes jeg, at den ordning
bør afskaffes i forbindel-
se med forøgelsen af reje-
kvoterne.
Forøgelsen vil også
betyde flere arbejdsplad-
ser til lands, og derfor bør
nedskæringen af arbejds-
pladserne vurderes på ny.
Også fordi, vi allesam-
men interesserede i flere
arbejdspladser til lands.
Kort sagt, er der ikke
længere grund til at skære
ned på arbejdspladserne.
Pavia Nielsen
Uummannaq
Nuup Kommunea
Nuuk er beliggende ved mundingen af et af verdens største fjordkomplekser og har 14.000 indbyggere. Nuuk er Grøn-
lands hovedstad; forbindelserne til og fra omverdenen er veludbyggede, og byen har et rigt udbud af faciliteter til
fritid og sport, bl.a. kulturhus med koncertsal og biograf, sportshaller, lystbådehavn, skilift og golfbane. Udbudet af
varer og tjenesteydelser er sammenligneligt med en dansk provinsby. Nuup Kommunea har en omsætning på ca. 750 mio. kr., hvortil
kommer administrationen af en række opgaver og midler for Grønlands Hjemmestyre. Økonomien er god og sund, og der er et krav om,
at den økonomiske styring til stadighed er under udvikling
LEDER
Økonomisk sekretariat
Stillingen
Lederen er organisatorisk placeret i økonomisk
sekretariat, der er en stabsfunktion til økonomi-
direktøren; sekretariatet er efter reorganisering
normeret med tre stillinger. Herudover er IT-
funktionens to medarbejdere tilknyttet. Hoved-
opgaven er at sikre analyser af høj kvalitet,
koordinere budget- og planlægningsopgaver
og foretage opfølgning af arbejdsprocesser. Det-
te sikres ved en hyppig dialog, dels med øvrige
økonomifunktioner, dels med tværgående ud-
valg og arbejdsgrupper på administrativt ni-
veau. Eksternt vil der være dialog til De grøn-
landske kommuners Landsforening, Grønlands
Hjemmestyre samt organisationer med tilknyt-
ning til den kommunale sektor.
Lederen varetager den daglige ledelsesopgave
samt er ansvarlig over for økonomidirektøren
med hensyn til budgetlægningsproceduren og
gennemførelsen heraf.
Nuup Kommunea ønsker
En person, der er udadvendt, som kan lide at
kommunikere, og som er i stand til at dyrke dia-
logen i samarbejdsprocessen. Samtidig ønskes
en medarbejder, der er i besiddelse af analyti-
ske egenskaber, som sætter vedkommende i
stand til at arbejde selvstændigt med overblik,
struktur, punktlighed og gennemslagskraft. Her-
udover skal der være interesse for og mod til at
udfordre allerede kendte løsninger. Da opga-
verne er mangeartede, ønskes ikke en bestemt
uddannelsesmæssig baggrund, men en kombi-
nation af bred økonomisk viden og indsigt samt
solid praktisk erfaring - gerne med en kommu-
nal økonomisk referenceramme - eventuelt på
senior-niveau.
Nuup Kommunea tilbyder
Trygge ansættelsesvilkår i henhold til gældende
overenskomst i en dynamisk kommune, der i
løbet af de seneste år har gennemgået en riven-
de udvikling, og hvor der forventes fortsat vækst
i de kommende år. Der vil til stillingen kunne
anvises personalebolig, for hvilken der betales
depositum og husleje m.v. efter gældende reg-
ler. Herudover ydes bohaveflytning samt til- og
fratrædelsesrejse m.v. efter gældende regler.
Yderligere oplysninger fås ved henvendelse til konsulent Søren Munk, Mercuri Urval, telefon (+45) 39 45 65 00, eller til
økonomidirektør John Jensen, Nuup Kommunea, telefon (+299) 32 33 77. Send venligst din ansøgning mærket "Nuup Kommunea"
til Mercuri Urval A/S, Merkurvej 302, 7400 Herning, så vi har den senest den 22. januar 1999.
Mercuri Urval