Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 05.01.1999, Blaðsíða 17

Atuagagdliutit - 05.01.1999, Blaðsíða 17
GRØNLANDSPOSTEN MARLUNNGORNEQ 5. JANUAR 1999-17 Peqqissaasut qallunaat soqutiginnipput Peqqissaasut Kattuffiata siu- littaasua AG-mut oqarpoq, a- torfiit inuttalersorniameqar- nerinut nukiit amerlanerusut atornissaat tunngavissaqan- ngitsoq. Peqqissaasut isuma- qarput suliaq ilungersunar- pallaartoq akissarsiallu ikip- pallaarlutik. Ilumoorpoq, Danmarkimi peqqissaasut amerlanersaat Kalaallit Nunaanni Dan- markimilu akissarsiat assi- giinngissutaat paasigaanga- mikkit tupaallattarmata. Atorfinnik inuttalersuini- arneq maanna ukiumi ataa- sinngulersumi ingerlallua- reerpoq, Karna Jokumsen- illu misilittagaasa pitsaan- ngitsut akerlianik maannam- ut pitsaasuinnarnik tusaga- qartarsimavunga. Tassa peq- qissaasunit Danmarkimut u- tertunit aammalu suli Kalaal- lit Nunaanniittunit. Atorfinit- sitsinermut allakkianik ajor- nartorsiuteqartarneq qaa- ngemeqarsimagunarpoq, eq- qaanerlunneqarnermi ajor- p°q. Peqqissaasut atorfeqavis- sut amerlanerulernissaat a- nguniameqarpoq. Tamatuma angunissaanut periarfissat i- lagaat, Kalaallit Nunaat pil- lugu nalinginnaasunik alla- garsiisarnermit allaanerusut atorlugit ilisimatitsiniartar- nissaq. Peqqissaasut Kattuffiata a- kissarsiat pitsaanerulernis- saannik anguniagaqamerat a- taqqigaluarpara, kisianni siu- littaasup atorfinnik inuttaler- suiniarnerup iluaqutaanngin- neranik isumaqamera eqqu- miippoq. Uanga isumaga malillugu assigiinngitsunik siunnerfe- qarluni sulinissaq aalajangii- suussaaq. Peqqinnissaqarfi- up ingerlallualemissaa angu- niarneqarpoq, isumaqarpu- ngalu suliamik ilisimasalittut ataatsimoorluta tamatumun- nga suleqataanissarput aki- sussaaffigigipput. Najukkani kattuffiit ilaa- sortaasa aviisiini allaaserisat, peqqissaasunngorniat tarrar- suisartunngorniallu ilinniar- titaanerisa, aamma assigiin- ngitsutigut suleqatinut ilisi- matitsissutaasartut saniatigut maanna ataqatigiissaarilluni sulinermut nutaamik ilan- nguttoqarpoq. Quppersagaq kusanartoq video-lu atorlugit kalaallit peqqinnissaqarfiannik soqu- tiginninnermik pilersitsiso- qarsinnaalerpoq, aammalu Kalaallit Nunaat tassanilu pissutsinik alapemaasertitsi- soqarsinnaalerluni. Peqqinnissaqarfiup peq- qissaasunuinnaanngitsoq, aammali qallunaat peqqin- nissaqarfianni sulisunut alla- nut ilisaritissinnaalemera mi- sigisaavoq pitsaasoq. Naatsorsuutitigut najoqqu- tassat, ataqatigiissaarinermik uppemarsaatissat suli pigine- qalinngillat, kisiannili ersa- rissunik angusaqartoqarsi- manera qularinngilara. Taamaammat Kalaallit Nunaanni sulisimasut ilisi- matitsisamerannik naamma- ngisimaarinninnerit, paasis- sutissiissutit taaneqareersut saniatigut maanna ataqati- giissaariunerup ingerlaqqin- nissaanut isumassarsiuisuup- put. Pinngortinneqalersut a- merlapput - taamaammat a- torfinnik inuttalersuiniamer- mi suliniutit unitsinnissaat Kalaallit Nunaanni peqqin- nissaqarfimmi suliniutinut pitsaasunut iluaqutaasunullu ajoqusiisussa'avoq. Ataqatigiissaarisoq Sussi Hansen, Danmark Bevar jobs i fiskeriet Suliffinnik ikililerineq tunngavissaaruppoq Nunatta imartaani raajartas- sat amerlineqarmata tamanna assigiinngitsutigut inuiaqati- giinni iluaqusiissaaq, tassami raajarniutinik ikililerineq pi- sassanillu naleqqussaaneq i- ngerlanneqarsimavoq, nuna- milu suliffissuarnik annikilli- lerineq aamma ingerlanne- qarsimalluni. Maannakkulli raajartassat amerlineqarmata tamatu- munnga aamma naleqqus- saasoqartariaqassaaq. Raa- jamiutillu tulaassuiinnartut i- laatigullu pisoqalisimasut pi- orsaqqinneqartariaqassapput. Aamma inuusuttunut raajar- niutitaarniartunut periarfissat ammaannerulertariaqarput. Ilanngullugulu aamma raa- jartassanik pisisarneq pi- ngaartumik nutaamik aallar- tinniartunut atuuttoq atorun- naartariaqarluni. Imaam- mammi; angallatitaarnia- raanni angallammut siulequ- tassat saniatigut aamma raa- jartassanut pisissutissat im- mikkoortinneqartarput, taa- maammallu isumaqarpunga raajartassat amerlineqarne- rannut atatillugu raajartassa- nik pisisarneq atorunnaarta- riaqartoq. Raajartassat amerlinerat aamma nunami suliffissuar- nut malunniutissaaq suliffis- suarnillu annikillilerineq aamma nutaamik nalileqqit- tariaqalissaaq. Tassami nu- nami suliffissat amerlaneru- sut pilersinneqarnissaat ta- matta pingaartitaraarput. Er- seqqissumik oqaatigalugu, nunami raajanut suliffissuar- nik annikillileriniameq tun- ngavissaaruppoq. Pavia Nielsen Uummannaq Forøgelsen af rejekvoter- ne vil på forskellige måder være til fordel for samfundet. Vi har i den seneste tid kondemneret rejetrawlere og tilpasset os til rejekvoterne side- løbende med nedskærin- ger af arbejdspladserne til lands. Nu hvor rejekvoterne er forøget, må vi også til- passe os dertil. Vi må til- passe de forfaldne reje- trawlere til de nye for- hold. Vi må åbne nye muligheder til de kom- mende unge rejefiskere, der gerne vil have et far- tøj. Også handelen af rejekvoterne, der især bruges af de nye fartøjse- jere bør afskaffes. Det hænger nemlig sådan sammen, at man hen- lægger midler til køb af kvoter ved siden af mid- lerne til udbetalingen af det nye fartøj, og derfor synes jeg, at den ordning bør afskaffes i forbindel- se med forøgelsen af reje- kvoterne. Forøgelsen vil også betyde flere arbejdsplad- ser til lands, og derfor bør nedskæringen af arbejds- pladserne vurderes på ny. Også fordi, vi allesam- men interesserede i flere arbejdspladser til lands. Kort sagt, er der ikke længere grund til at skære ned på arbejdspladserne. Pavia Nielsen Uummannaq Nuup Kommunea Nuuk er beliggende ved mundingen af et af verdens største fjordkomplekser og har 14.000 indbyggere. Nuuk er Grøn- lands hovedstad; forbindelserne til og fra omverdenen er veludbyggede, og byen har et rigt udbud af faciliteter til fritid og sport, bl.a. kulturhus med koncertsal og biograf, sportshaller, lystbådehavn, skilift og golfbane. Udbudet af varer og tjenesteydelser er sammenligneligt med en dansk provinsby. Nuup Kommunea har en omsætning på ca. 750 mio. kr., hvortil kommer administrationen af en række opgaver og midler for Grønlands Hjemmestyre. Økonomien er god og sund, og der er et krav om, at den økonomiske styring til stadighed er under udvikling LEDER Økonomisk sekretariat Stillingen Lederen er organisatorisk placeret i økonomisk sekretariat, der er en stabsfunktion til økonomi- direktøren; sekretariatet er efter reorganisering normeret med tre stillinger. Herudover er IT- funktionens to medarbejdere tilknyttet. Hoved- opgaven er at sikre analyser af høj kvalitet, koordinere budget- og planlægningsopgaver og foretage opfølgning af arbejdsprocesser. Det- te sikres ved en hyppig dialog, dels med øvrige økonomifunktioner, dels med tværgående ud- valg og arbejdsgrupper på administrativt ni- veau. Eksternt vil der være dialog til De grøn- landske kommuners Landsforening, Grønlands Hjemmestyre samt organisationer med tilknyt- ning til den kommunale sektor. Lederen varetager den daglige ledelsesopgave samt er ansvarlig over for økonomidirektøren med hensyn til budgetlægningsproceduren og gennemførelsen heraf. Nuup Kommunea ønsker En person, der er udadvendt, som kan lide at kommunikere, og som er i stand til at dyrke dia- logen i samarbejdsprocessen. Samtidig ønskes en medarbejder, der er i besiddelse af analyti- ske egenskaber, som sætter vedkommende i stand til at arbejde selvstændigt med overblik, struktur, punktlighed og gennemslagskraft. Her- udover skal der være interesse for og mod til at udfordre allerede kendte løsninger. Da opga- verne er mangeartede, ønskes ikke en bestemt uddannelsesmæssig baggrund, men en kombi- nation af bred økonomisk viden og indsigt samt solid praktisk erfaring - gerne med en kommu- nal økonomisk referenceramme - eventuelt på senior-niveau. Nuup Kommunea tilbyder Trygge ansættelsesvilkår i henhold til gældende overenskomst i en dynamisk kommune, der i løbet af de seneste år har gennemgået en riven- de udvikling, og hvor der forventes fortsat vækst i de kommende år. Der vil til stillingen kunne anvises personalebolig, for hvilken der betales depositum og husleje m.v. efter gældende reg- ler. Herudover ydes bohaveflytning samt til- og fratrædelsesrejse m.v. efter gældende regler. Yderligere oplysninger fås ved henvendelse til konsulent Søren Munk, Mercuri Urval, telefon (+45) 39 45 65 00, eller til økonomidirektør John Jensen, Nuup Kommunea, telefon (+299) 32 33 77. Send venligst din ansøgning mærket "Nuup Kommunea" til Mercuri Urval A/S, Merkurvej 302, 7400 Herning, så vi har den senest den 22. januar 1999. Mercuri Urval

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.