Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 13.05.1999, Blaðsíða 5

Atuagagdliutit - 13.05.1999, Blaðsíða 5
GRØNLANDSPOSTEN SISAMANNGORNEQ 13. MAJ 1999 • 5 Tullermut asanninneq soqutigineqanngitsoq Nukappiaqqat marluk angajoqqaarsiaat sapilingajalersut. Atsioqatigiittoqareersoq Nuup kommuneanit ikiuinissamik neriorsuut peeruppoq NUUK (LRH) - Ikiorsin- naanngilakkit. Nammineer- niarit. Ikiorsinnaanngilinga. Arlalippassuariarlunga amaa atassuteqarfiginiartaraluar- para... Nuummi inunnik isu- maginninnermut allaffimmut isumaginninnermi siunner- sortimut ikiorneqamissamik saaffiginninnermi akissutaa- sartut taamaattut qatsunne- qarluinnarput Frederikke aamma Peter Madsen-imit, nukappiaqqanut sisamanik marlunnillu ukiulinnut anga- joqqaarsiaasunit. Peter aamma Frederikke Madsen pingasunik meera- qarput, tamarmillu angajoq- qaaminni najugaqarunnaa- reersimapput. - Piffissami sivisuumi oqa- loqatigiissutigereerlugu sioma ukioq naalersoq aalajanger- pugut angajoqqaarsianngo- rumalluta. Peter hovmesteritut angalavoq, taamaattumik kisi- miittaqaanga, nalunngilarpul- lu meeraqartoq asanninner- mik pisariaqartitsisunik, ua- ngalu asanninnermik tunnius- sassaqarpunga. Meeqqallu asanninnermik tunerusuppak- ka, Frederikke oqarpoq. Peter ima ilasivoq: - Tikikkaangamalu piffissa- qartartorujussuuvunga. Taa- maattumik nuannaarpugut martsimi sulinngiffeqarnitta kingoma paasigatsigu angajoq- qaarsiassatut akuerineqarsimal- luta. Frederikke aamma Peter Madsen akuerineqannginner- minni misissuiffigineqarput. Pisariaqalersillugu angajoq- qaarsiaasartussatut akuerine- qarput. Tassalu meeqqanut ul- lup unnuallu qanorluunniit ili- neranni angajoqqaaminnit su- miginnarneqarsimasunut a- ngajoqqaarsiaasinnaalerlutik. Qatanngutigiit Frederikke aamma Peter Madsen pisariaqalersillugu angajoqqaasiaagaangata ta- matigut tassaasarput qatan- ngutigiit nukappiaqqat, mart- simi aalajangiussaat qitor- narsiartaariumallugit. Frederikke aamma Peter Madsen qatanngutigiinnut angajoqqaarsianngornissar- tik atsiortinnagu arlaleriarlu- tik oqarfigineqartarput su- milluunniit ajornartorsiute- qalissagunik saaffiginniin- narsinnaasut. - Qanorluunniit pisoqara- luarpat aggiinnassassaasi. A- ngajoqqaarsiat aallaqqaataani ajomartorsiuteqartarput, taa- ma oqarfigineqarpugut. Nu- kappiaqqallu arnaat nukap- piaqqanik suli ilaqarsinnaa- titaasoq ajomartorsiutigilerat- sigu inunnik isumaginninner- mut allaffimmut saaffiginnip- pugut. Aallaqqaataaniilli sul- lissisorput sulinngiffeqarsi- mavoq, taartaasumillu pinga- soriarlungasisamaniarlunga saaffiginnikkaangama assigi- immik ima akineqartarpunga: »Amaa nammineq oqarfigis- savarsi. Nammineq arnaa o- qarfigisinnaaviuk. Uanga tamanna susassarinngilara. Arnaa oqaloqatiginiarsima- galuarpara - illit misilissin- naaviuk«. Ikiuineq qanoq it- toq-una, Frederikke aperivoq. Meeqqat a j omartorsiutaanngillat - Tamanna uggornaqaaq. Meeqqammi ajomartorsiuti- ginngilavut. Kommuneli su- leqataajumanngimmat pis- sutsit ajornakusoortorujus- suanngorput, tamannalu nu- kissaqarfiginrigilarput, Fre- derikke Madsen oqarpoq. - Suli pappiaramik tigusa- qanngilagut angajoqqaarsian- ngomitsinnut uppemarsaam- mik, soorlu INI-mut nalunaa- rutiginissaanut atugassatsin- nik, aatsaallu ullumikkut ute- riisemikkut qaammammut ki- ngullermut atuuttumik qitor- narsiaqamerput pillugu ani- ngaasanik tunineqarpugut, Peter Madsen oqarpoq. Nassuiaanneqarput ajomar- torsiutaasoq inunnik isuma- ginninnermut ataatsimiititamit akuerineqarsimannginnerat, taamaalillutik nukappiaqqa- nik marlunnik paarsaqamer- minni akissarsiaqarsinnaaq- qullugit, bronkitis-erlutik sa- pigaqarlutillu napparsimaku- lanerat pissutigalugu. - Taamatut paasitinneqar- simassagaluarpugut. Sooq isumaginninnermut ataatsi- miititami siulittaasoq angu- sariaqassavara pissutsit aaq- qinneqartinnagit, Peter Mad- sen aperivoq. Frederikke aamma Peter Madsen-ip neriuutigisorujussuuaat Nuup kommuneani inunnik isumaginninnermut ingerlatsivik immikkut suliniuteqassasoq kommunep angajoqqaarsiatut atortagaasa kommunellu suleqatigiinnerat pitsaaneruleqqulugu. - Taamaanngippat meerarsiaqarnissamut nukissat annaaneqassapput, taama oqarput. Frederikke og Peter Madsen håber meget, at Nuup Kommuneas socialfon’altning vil gøre en ekstra indsats for at få et bedre samarbejde med kommunens plejeforældre. - Ellers mister man kræfterne til at have plejebørn, siger de. Akisussaaneq Frederikke aamma Peter Madsen pulaaraanni naapin- neqarsinnaapput nukappiaq- qat marluk piuminarluinnar- tut. Maluginiarneqarsinnaan- ngitsut paarsarilemeqarneri- sa aallaqqaataani qanoq piso- qarsimanera ilisimanngik- kaanni. - Angajulliup nukarleq paa- risorujussuuaa. Soorlu nukka- ni nammineq nerisassaminik nerisittarpaa, nerisassat naammannerannik paasitin- neqamissami tungaanut. - Orlusinnaanngilanga, an- nersinnaanngilanga, toqusin- naanngilanga, nukkani taama oqaluffigisarpaa. - Qiasinnaanngilaq. Qia- sunnguleraangami imminut nangartartarpoq. Siuller- meerluni qiammat nuanne- qaaq. Namminerlu piuma- saanik qiatippara. Qianissaq pisariaqartimmagu, Frede- rikke Madsen oqaluttuarpoq. - Ittuutoorujussuuvorlu. Qanoq isussunnersoq aatsaat tikivillugu tusaaneqarsinnaa- voq. Ullumikkut meeqqanut paaqqinnittarfimmi nuan- naarlutik oqartarput ilaannik- kut nipangersartarlugu. - Nukarleq ilaanni oqaase- qanngivilluni pinnguarujoor- tarpoq. Ullut ilaanni immi- niiginarpara. Nal. akunnerat aappaa avillugu sivisutigisu- mi oqanngivilluni biileeqqa- mik pinnguarujoorpoq. U- ngasinngitsukkul marlunnik ukioqalissaaq. Ullumikkut marlunnik ukiulittut allatut pissusilersortarpoq. Taman- nalu nuanneqaaq, Frederikke Madsen oqaluttuarpoq. Qiimasut ammasullu - Meeqqanik paaqqinnittar- fimmi nukappiaqqat nersua- laarneqartomjussuupput qii- manerulemertik ammaneruler- nertillu pissutigalugit. Meeq- qallu ajornartorsiutiginngin- natsigit uggornaqaaq tamanna ajunngitsumik ingerlasinnaan- ngippat, kommunemi sulisut uatsinnik suleqateqaruman- nginnerat pissutigalugu, Fre- derikke Madsen oqarpoq. - Nukappiaqqanik paarsa- qaleratta soorunami naatsor- suutigaara kommunemi i- nunnik isumaginninnermut allaffimmit suleqatigineqar- nissarput. Meeqqammi ajun- nitsumik atugaqaqqunermit. Akuersaannginneq naapissi- masarput ingerlaannassappat meeqqanik paarsaqamissar- put soqutigiunnaassavarput, Frederikke Madsen oqarpoq. Peter aamma Frederikke Madsen AG-mut saaffigin- nipput oqaluttuassartik saq- qummiukkumallugu, anga- joqqaarsiallu allat paasitik- kumallugit qanoq naapita- qarsinnaanerannik. - Pingaarnermilli tamanna oqaluttuaraarput neriuutigi- gatsigu ajornartorsiutit kom- munep aaqqiivigissagai, taa- maalilluni angajoqqaarsiat kommunellu akornanni pis- sutsit pitsaaneruleqqullugit. Kommunen slider næstekærlighed op Plejeforældre til to små drenge er ved at give op. Knap var blækket på underskriften tør, før den lovede hjælp fra Nuup Kommunea forsvandt NUUK(LRH) - Jeg kan ikke hjælpe dig. Det må du selv klare. Kan du ikke hjælpe mig. Jeg har så mange gange forsøgt at få fat i moderen... Standardsvar som disse fra socialrådgiveren ved enhver henvendelse om hjælp på socialkontoret i Nuuk er nu ved at få Frederikke og Peter Madsen til at opgive rollen som plejeforældre til to brødre på fire og knap to år. Peter og Frederikke Mad- sen har tre børn, som alle er fløjet fra reden. - Vi havde talt om det et stykke tid, inden vi i slutnin- gen af sidste år gjorde alvor af det og søgte om at blive pleje- forældre. Peter sejler som hovmester, så jeg var meget alene, og så ved vi jo, at der er mange børn, der mangler krælighed, og jeg har masser af kærlighed at give af. Den ville jeg gerne være med til at give dem, siger Frederikke. Peter tilføjer: - Ja, og jeg har også mas- ser af tid, når jeg er hjemme. Derfor blev vi glade, da vi efter at have været på ferie i marts fik at vide, at vi var godkendt som plejeforældre. Frederikke og Peter Mad- sen var udsat for en række undersøgelser, før de kom gennem nåleøjet. De blev godkendt som akutplejefor- ældre. Det vil sige, at de kun- ne tage sig af børn, som på hvilket som helst tidspunkt i døgnet blev svigtet af deres forældre. To små brødre Hver gang Frederikke og Peter Madsen fik børn i akut- pleje var det de to brødre, som de i slutningen af marts måned besluttede at blive per- manente plejeforældre for. Inden Frederikke og Peter Madsen underskrev papirer- ne på, at de ville være pleje- forældre for de to brødre, fik de flere gange at vide, at de bare skulle henvende sig, hvis de fik nogen som helst problemer. - »I skal bare komme, hvis der er noget. Alle plejeforæl- dre har problemer i begyndel- sen«, sagde de til os. Så da vi fik problemer med moderen, som stadig har samkvem med drengene, ringede jeg til soci- alkontoret. Den sagsbehand- ler vi havde fra begyndelsen var på ferie, og fra afløseren fik jeg de tre-fire gange, jeg har henvendt mig det samme svar: »Det kan I selv sige til moderen. Kan du ikke selv sige det til hende. Det kan jeg ikke tage mig af. Jeg har for- søgt at tale med moderen - kan du ikke«. Hvad er det for en form for hjælp, spørger Frederikke. Børn ingen besvær - Det er så ærgerligt. For bør- nene er ikke spor til besvær for os. Men hvis kommunen ikke vil samarbejde med os bliver det for besværligt, og vi har ikke kræfter til det, siger Frederikke Madsen. - Endnu har vi ikke fået papir på, at vi er plejeforæl- dre, så vi for eksempel kan få det indføjet hos INI, og det er da kun lige i dag, fordi jeg er påtrængende, at vi har fået plejevederlag for sidste måned, siger Peter Madsen. Problemet, fik de forklaret, er, at det endnu ikke er god- kendt af socialudvalget, om familien skal have dobbelt vederlag for de to drenge, fordi de ofte er syge med bronkitis og allergier. - Det burde vi da i det mindste have haft besked om. Hvorfor skal jeg gå hele vejen til socialudvalgsformanden, før de ting blive bragt i orden, spørger Peter Madsen. Barn med voksenansvar Når man besøger Frederikke og Peter Madsen møder man to imødekommende drenge. Ikke noget man ville lægge mærke til, hvis man ikke vid- ste, hvordan de var i begyn- delsen af plejeforholdet. - Den ældste havde et kæmpe ansvar overfor den lille. For eksempel madede han sin lillebror af sin egen mad, indtil han fik at vide, at der var mad nok til os alle. - »Jeg kan ikke falde, jeg kan ikke slå mig, jeg kan ikke dø«, kunne han finde på at sige til sin lillebror. - Han kunne ikke græde. Han bremsede sig selv, hvis en situation opstod, hvor han var ved at græde. Det var så dejligt, den dag han græd for første gang. Og jeg gav ham lov til at græde og græde. Det havde han behov for, fortæller Frederikke Madsen. - Og så var han frygtelig til- bageholdende. Man skulle helt hen til hans hoved, før man kunne høre, hvad han hviske- de. Idag siger de med stor glæde i børnehaven, at de ind imellem må tysse ned på ham. - Den yngste kunne sidde i lang, lang tid uden at sige noget og beskæftige sig selv. En dag lod jeg ham sidde. Han sad i halvanden time med en lille bil uden at sige noget. Han fylder snart to år! I dag er han som alle andre to- årige. Det er så dejligt at se, fortæller Frederikke Madsen. Glade og udadvendte - Børneinstitutionerne roser virkelig meget børnene for, at de er blevet mere glade og udadvendte. Og da børnene ikke er til besvær for os, så er det så ærgerligt, hvis ikke det kan fungere, fordi kommu- nens medarbejdere ikke vil samarbejde med os, siger Frederikke Madsen. - Da vi indgik plejeforhol- det, forventede jeg naturlig- vis, at kommunernes social- forvaltning ville samarbejde med os. Og vi vil bare det bedste for børnene. Men hvis den uvilje vi har mødt fortsætter, så mister vi også lysten til at passe børnene, siger Frederikke Madsen. Peter og Frederikke Mad- sen har henvendt sig til AG for at få offentliggjort deres historie, fordi de vil gøre andre plejeforældre opmærk- somme på, hvad de kan kom- me ud for. - Men først og fremmest fortæller vi om det, fordi vi håber, at kommunen vil få rettet op på problemerne, så forholdene mellem kommu- nen og plejeforældrene kan blive bedre. ASS./ FOTO: AG

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.