Atuagagdliutit - 16.10.1991, Blaðsíða 9
NR. 119 1991
ATUAGAGDLIUTIT/GRØNLANDSPOSTEN
9
• Kalaallit Nunaat
KNI-p immikkoor-
tortarinngilaa
Oqallinnermi TV-kkut toqqaannartumik
aallakaatinneqartumi naalakkersuisut siulittaasuata
KNI sakkortuumik appisaluuppaa
NUUK(KR) - KNR-TV-mi
KNI pillugu nal. akunne-
ranik ilivitsumik sivisus-
sulimmik oqallinnerup
KNI qanoq katitigaaner-
soq erseqqinneruler-
sinngilaa. Naalakkersui-
sulli siulittaasuata Lars
Emil Johan senip erseq-
qissarpaa nioqqutissat
kisermaassilluni tunini-
arneqartartut KNI-mit
qanoq annertutigisumik
iluanaarutigineqartar-
nersut paasissutissinne-
qarsinnaasimanani.
Aamma erseqqissarpaa
pissus issamissu ginn ar-
tuunngitsoq kisermassil-
luni nioqqutigigisami-
nut KNI-ip akitsuutigi-
tittagai KNI-p ullumik-
kutut pinngitsoorani pi-
sassarissappagit.
- Nioqqutissanut kiser-
maasiilluni tuniniarneqar-
tartunut akitsuutit niuer-
tarfissuaatileqatigiimmut
aalajangersimasumut tun-
natik landskarsimut nak-
kartinneqartartuuppata su-
liassat inuiaqatigiinnit suli-
assiissutigineqarsimasut
naammassisinnaassagalu-
arpagut, Lars Emil Johan-
sen oqarpoq.
Annerusumik
iluanaaruteqartarneq
uppernarsineqarpoq
-Uppemarsineqarpoq KNI
annerusumik iluanaarute-
qartartoq qitiusumik toq-
qorsivimmiit naaminersor-
lutik niuertunut tunisiner-
mini, pingaartumik KNI-p
nammineq niuertarfiutimi-
nut tunisisarneranut sanil-
liullugu. Tamanna kusa-
naatsorujussuuvoq, qiler-
sorsimanngitsumillu unam-
milleqatigiinnissaagalua-
mik periarfissaarutsilluni.
KNI malorsorniarneqanngi-
laq, Kalaallilli Nunaat iluar-
saaqqiivigineqarsinnaann-
gilaq KNI ilanngulluni ilu-
arsaaqqiivigineqanngippat.
Kalaallit Nunaat KNI-p im-
mikkkoorto ttarinngilaa,
KNI-liuna Kalaallit Nunaa-
ta ilagigaa, Lars Emil Jo-
hansen oqallinnermi taama
oqarpoq.
Oqallinnermi naalakker-
suisut siulittaasuata sania-
tigut peqataapput aqutsisu-
tut direktør Flemming Bolø
aamma paasissutissiisar-
nermi pisortaq Josef Motz-
feldt, Tuusi, KNI-meersut,
Benny Reiding, FANG-imi
siulittaasoq kiisalu Erik
Kjærsgaard, Sulisitsisut Pe-
tatigiiffianni siuhttaasoq.
AG-mi ataasinngormat
saqqummertumi AG-p up-
pernarsarsinnaasimavaa
KNI-p qitiusumik toqqorsi-
vinnit namminersorlutik
niuertunut tunisigaangami
nammineq niuertarfiutimi-
nut tunisinerminut sanil-
liullugu sisam ar iammik ilu-
anaaruteqartartoq.
Ulloq taanna unnukkut
aqutsisutut direktøri Flem-
ming Bolø Radiaviisimut
oqarpoq ilanngussaq akinik
assigiinngitsunik saqqum-
miussiviusoq piviusuunn-
gitsoq.
Piviusuuvoq
Marlunngormat unnukkut
TV-mi oqallinnermi Bolø
nassuerpoq ilanngussaq
taanna ilumut pviusuusoq.
Nassuiaallunili oqarpoq
inummit ataasiinnarmit pif-
fissaasuatitaasimaqisumit
suliarineqarsimasoq, taa-
mattumillu kukkusuulluni.
- Kisianni isumaqatigiis-
sutigisimavarput allagartaq
taanna qanoq isikkoqassa-
nersoq, masakkullu sulia-
raarput, Flemming Bolø
TV-kkut oqallinnermi oqar-
poq.
Tusarfiit assigiinngitsor-
passuit AG-p oqaloqatigisi-
masai oqarput paapiala
taanna Flemming Boløp
oqarneratut ingasatsigisu-
mik kukkusaananiluunniit
ilumut piviusuusoq.
Ilanngussami saqqum-
mertoq una ilumoorpoq,
tassalu KNI-p nammineq
niuertarfiutiminut »allallu«
niuertarfiutaannut nioqqu-
teqartarnera kukkunersiui-
sarfimmit Schøbel & Mar-
holtimit misissoqarneqarsi-
mammat.
Pappialami uppernarsaa-
taasumi aamma takuneqar-
sinnaavoq kisitsisit KNI-p
nammineerluni allanngorti-
tersimagai. Allakkiamilu
AG-p pissarsiarisimasaani
aamma takuneqarsinnaa-
voq allakkiaq taanna KNI-p
direktøriata telefaxiatigut
nassiunneqarsimasoq.
Nammineq niuertarfiuti-
nut »allallu« niuertarfiu-
taannut niuernermi ilua-
naarutip oqallisaanera pis-
sutigalugu naalakkersiusut
siulittaasuat KNI-p iluanaa-
rutai pillugit kisitsisinik
takussutissanik marlunn-
gormat ujartuigaluarpoq.
- Kaaviiaartitat iluanaa-
rutillu pillugit paasissutis-
sanik aqutsisutut direktøri-
mit ullumikkut pissarsini-
arsimagaluarpunga. Kisian-
ni sukkut arlaatigulluunniit
iluanaarutip qanoq anner-
tussuseqarneranik takussu-
tissaqanngilaq. Inuutissar-
siornermut Pisortaqarfiul-
luunniit paasissutissat ta-
makkku pissarsiarisinnaasi-
manngilai. Oqaatigiinnar-
sinnaavara Namminersor-
nerullutik Oqartussat paa-
sissutissanik taakkuninnga
peqanngimmata, Lars Emil
Johansen oqarpoq.
AG-p marlunngormat
arlaleriarujussuarluni
Flemming Bolø attaveqarfi-
giniartarsimagaluarpaa, ilu-
atsissimananili. Inuutsis-
sarsisornermut Pisortaqar-
fiup allakkiaanut ilanngus-
saq pillugu oqaaseqaateqar-
tikkusussimagaluaratsigu.
Kisitsisit ataasinngormat
AG-mi saqqummiussagut
eqqortuusimanngippata
Flemming Bolø ikiortisere-
rusussimagaluarparput ki-
sitsisit eqqortut saqqum-
miunniarlugit.
minersorlutik niuertunut tunisinermi, nammineq niuertar-
iiutinut tunisinermut sanilliullugu. (Ass.: Knud Josefsen)
- Det er blevet bekræftet, også af KNI, at der er større
avance, når der sælges fra hovedlagrene til private, end når
der sælges til egne butikker, sagde Lars Emil Johansen i
tv-debatten tirsdag. (Foto: Knud Josefsen)
1 1 - S E p - 9 1 HED 19:52
-Sender :kni direktoer mi- e-91 i 9:23
00928924431*
i#32
4^47
-
. v-f(ATET
. V
& '
61
OS***
KNi-struktur (lflg. schebol og Marholt, korr. af KNI)
Omkostningsfordeling og resultat 1990 hovcdlagres
beløb i ittio.kr.
Omsætning
Vareforbrug, fragt
Afgifter
Avance
Omkostninger
Andel indk.omk.
Afskrivninger
DB II
Forrentning
Andel fællesomk.
Andel renter
Resultat
366,0
90,0
27,0
7,0
23,0
23,0
-10,0
V.
'j-
,yV
Salg til:
Private KNI Ialt
712,0 760,0 1.472,0
385,0 517,0 902,0
177,0 189,0 366,0
150,0 54,0 20
43,5 46,5
13,1 13-' .. ftV . ,o
3,4 90,0 Jy 7,° 80,0
5' * 11,9 23,0
11,9 23,0
s?■ y 72,6 -5,2 -28,6 -10,0 44,0
21,1% 7,1% 13,9%
28,0% 9,5% 18,4%
10,2% -3,8% 3,0%
13,6% -5,0% 4,0%
4*
Avance %
do, exel. afg.
Resultat %
do, excl. er
.sV
Som ude er benyytet KNI’s opstilling at 23.8.91.
Vare* vCk* ar for KNI baseret på "avance leverance
tov' ,g bygder" 44 mio. kr, og "Andre Indtægter"
.r., idet der er regnet tilbage fra avancen
*se 54 aio. kr.
,^-fter og øvrige omkostninger er fordelt efter omsætning,
msætningsfordeling er oplyst af KNI 6.9.91.
Ilanngussami takuneqarsinnaavoq KNI pillugu allakkiaq KNI-p direktøriata telefaxiatigut
nassiunneqarsimasoq. Aamma takuneqarsinnaavoq kukkunersiuisarfik Schøbel & Marholt
tassaasoq kisitsisinik inissitsiteraluni allattuisimasoq, KNI-llu kisitsisit allanngortitersi-
magai.
Det fremgår af bilaget, at arbejdsnotatet om KNI er afsendt fra KNI-direktørens telefax. Det
fremgår også, at det er revisionsfirmaet Schøbel og Marholt, der har kigget opstillet tallene,
og at KNI har korrigeret tallene.
■ Grønland er ikke
en del af KNI
Landsstyreformanden langede kraftigt ud efter KNI i
direkte tv-debat
NUUK(KR) - En time
lang direkte sendt debat
på KNR-TV om KNI brag-
te ikke større klarhed
over, hvordan KNI er
skruet sammen. Men
landsstyreformand Lars
Emil Johansen slog fast,
at han ikke har kunnet
få oplyst, hvor stor KNIs
avance er på eneretsva-
rer. Samtidigt slog han
fast, at det ikke er en na-
turlig ting, at de afgifter,
som KNI i dag opkræver
på eneretsvarerne, skal
tilfalde KNI, som det er
tilfældet i dag.
- Hvis afgiften på eneret-
svarer tilfalder landskassen
i stedet for en bestemt for-
retningskæde, kan vi løse de
samfundspålagte opgaver,
sagde Lars Emil Johansen.
Større avance
bekræftet
- Det er blevet bekræftet, og-
så af KNI, at der er større
avance, når der sælges fra
hovedlagrene til private, end
når der sælges til private.
Det er en meget dårlig ting,
som ikke giver fri konkur-
rence. Der er ikke kørt hetz
mod KNI, men man kan ik-
ke reformere Grønland
uden at reformere KNI.
Grønland er ikke en del af
KNI, men KNI er en del af
Grønland, sagde Lars Emil
Johansen i debatten.
I debatten deltog ud over
landsstyreformanden admi-
nistrerende direktør Flem-
ming Bolø og informations-
chef Josef Tuusi Motzfeldt
fra KNI, Benny Reiding, for-
mand for FANG og Erik
Kjærgaard, formand for
Grønlands Arbejdsgiverfo-
rening.
I mandagens avis kunne
AG dokumentere, at KNI
tjener fire gange så meget på
salg af varer fra hovedlagre-
ne til private, som når de
sælger til deres egne forret-
ninger.
Samme dags aften afviste
administrerende direktør,
Flemming Bolø, i Radioavi-
sen at bilaget, som afslører
de forskellige priser, eksiste-
rer.
Notatet eksisterer
I tv-debatten i tirsdag aften
erkendte Bolø, at papiret ek-
sisterer. Men hans forkla-
ring var, at papiret var udar-
bejdet under stort tidspres
af en enkelt mand og derfor
var forkert.
- Men vi er i øvrigt blevet
enige om, hvordan notatet
skal se ud og er ved at udar-
bejde det, sagde Flemming
Bolø i tv-debatten.
Mange kilder, som AG har
talt med, siger, at dokumen-
tet langt fra er så forkert el-
ler ikke-eksisterende som
Flemming Bolø påstår.
Det står fast, at det af do-
kumentet fremgår, at det er
revisionsfirmaet Schøbel og
Marholt der har gennem-
gået KNIs handel til egne og
»fremmede« butikker.
Det fremgår også af doku-
mentet, at KNI selv har kor-
rigeret tallene. Endelig
fremgår det af den udgave af
arbejdsnotatet, som AG er i
besiddelse af, at notatet er
afsendt fra KNI-direktørens
telefax.
Diskussionen om avan-
cerne til henholdsvis egne og
»fremmede« butikker fik
tirsdag landsstyreforman-
den til at efterlyse tal om
avancerne i KNI.
- Jeg har i dag forsøgt at få
oplysninger om omsætning
og avance fra den admini-
strerende direktør. Men der
er ingen steder, hvor man
kan se, hvor stor avancen er.
Erhvervsdirektoratet har
ikke formået at få de oplys-
ninger. Jeg kan kun konsta-
tere, at hjemmestyret ikke
sidder inde med oplysnin-
gerne, siger Lars Emil Jo-
hansen.
Tirsdag forsøgte AG også
mange gange uden held at
komme i gennem til Flem-
ming Bolø. Vi ville gerne ha-
ve haft hans kommentar til
bilaget til arbejdsnotatet fra
Erhvervsdirektoratet.
Hvis de tal, vi bragte i
mandagens AG ikke skulle
være korrekte, ville vi meget
gerne have haft Flemming
Boløs hjælp til at kunne
bringe de rigtige tal.