Atuagagdliutit - 14.01.1954, Blaðsíða 7

nr. 1
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
7
Kimugsertarnilerssårut
Hendrik 0/senimit.
méraunivnit Kingmit Kimugsernerdlo ilitsorKusima-
gavkil nuånarissareKalugit mana oKalugtutilasavagit
alikusersutåinaugaluartunik.
Thuleme - taimane avanerssuaK ungasigsorssuar-
me — icimugseraussarneK autdlartitdluarsimavara. tai-
mane atåtaga ajoKersuiartortitatut tåvunga autdlarti-
taungmåt soruname mérakagsauvdluta ilausimavugut.
méraiiativut tåvanimiut sungiutilertoKigavtigik måssa
ukioiv snjugdleic nåpåussuarmik akornuteKarsimagaluar-
dluta upernariartorssuarmutdlo nukigtordluarsimananga
taimåitoK sikunertårssungmat upernalersulsiarssuarmc
måssa siko imagtertorssuaK måsangnigssan pinago si-
kukut Kimugseraussårtarpugut. tikikångavtalo ivsing-
nernik umiardlulerdluta ikårtarpugut.
aitsåt tåvaninera nuånarerugtuleriga angajornåma
kujåmut autdlartipanga atuarnigssara angnerutilersi-
mavdlugo. ukiordlo sujugdleK Upernavingmlpunga
atuarnikut sujuariåtdlagunarnanga ajorneruvordle ni-
mugseraussarneK ajulivigkama.
tauva Ilulissanut autdlarpunga. tåssanilo méraussu-
ne KjmugseraussårneK n uån er s o r s su a k atulerpara. pa-
lasikunipunga, tåssanilo ajungivigsorssuarnik Kingme-
KarpOK ilail ukiume imertautaussartut ilaitdlo palasip
nangmineii angalavdlune atortagai. Kingmérsilåssårta-
raluardluta kugssangajanguåk'unilo perdlatårujugssuar-
taraluardluta niuvut tatdlivutdlo navdlorneic ajoravtigik
Kingmérsiutivut tigoriceriardlugit kingumut autdlaridng-
nialerångavta sorunalime Kingmivut eiiiasugtaraluaKi-
lik. ikisimavdlutale kugssariartortukut Kingmivut pa-
ngatdlussarångata tikikuvta Kingmilerssåpalåraraugut
p.angatdlussinilerssårdluta. ilame taimane suna ajortug-
ssau.
Ihdissat Kimagkavkit ukiorpagssuit nimugsingila-
nga, iliniarfigssuaK Kavdlunåt nunåtdlo najortitdlugit.
taimåitordle isumaliortarnivkut singnagtutigutdlo ni-
mugserneK puiungisåinarsimavara uteridavfigigaluaKa-
lugulo. taimåitoK lcularnångitsumik kalåtdlit Kavdlunåt
nunåne iliniartut tagpavane unlnarnermik isumaliortut
sujugdlit ilagisimagaluarpånga, perKUtigincruvdlugit
uteråine aningaussaminigssarssuit. iliniarérpungale nu-
navtinukarniardlungalo. sumiime taimak isumalioriiu-
ssaunerpunga? taimane angajorKåka Thulemit kujavar-
simavdlutik Upernavingmiput ukiorpagssuarne takusi-
mångisåka. taimåituinik Kinuteiiarpunga sumutdlunit
pisitåusagaluaruma ukioK sujugdleit Upcrnavingmikat-
dlarumavdlunga ilåka tikerårdlugit. sunauvfame Kavu-
ngarssuaK piukuneKarsimagaluarpunga. uvfame imaiia
tariiavunga plnarsimaguina savanik Kingmilerdlunga
KimugserneK autdlartisimåsagaluardlugo. tauvale Uper-
navingmut ukiartorpunga åipåningorpat sumukarnig-
ssara aulajangerneitarumårmat.
tikiniariardlunga Kingmit, Kamutit tåssuiigalo ator-
tut noi'Kåissutigilerérpåka. atåtaga avanerssuarmiumik
ningioituteKarpoK, Idsame KingmilivfigssaK isumav-
dluarnartoK. asulume Kingmisa ilait ama arnakuinaoKa-
lutik. sikugpatdlume Kingmerissugssaulerpåka arnat tat-
dlimat angutitdlo mardluk. oKautigineiiartarmatdle ar-
nat pangaligdlulik ipiåinerussut isumavdluåinartarnar-
poK. tamarmigdlume ernioriatdlarpata 30—40 anguv-
dlugit KingmiarKanik KinigagssaKalisaunga.
måne univkågssavne 1952-ip autdlartilårnera tikl-
nardlugo oicaluasåsaunga 1924 autdlarnerfigalugo. tåssa
ukiune 28-ne pisimassut Kimugserlarnerme tungåtigut
ilåinårsioraluardlugit. Katsukuvsigik atuarungnaiginaru-
mårpase. Kanon ilivdlune Kimugsertarnigssainik ilitser-
suniångilavse lcimugsertautsit åssiglngeivingmata. ihCt
raussungale CssarKaup (avanerssuarmiup Knud Rasmus-
senikut Kavdlunåt nunånut ilagisimassåta) icimoriarsai-
nermine ilagiumassarsimavånga, Kimugsertarnerminit-
dlo takutitardlunga, Kanon iliornigssavnigdlo ilitscrsor-
dluartardlunga. tauva Kingmit pisataisa suliarinigssait
pingåningmata ajoKersuniartarpånga, ilånimilo iperaut-
se uvdlorpagssuit sanarortarpå piumassavingminut tug-
talerserdlugo. CJssarnak-una inugsiarnitson, tupigissar-
parale inatuma kingorna Kimugsernermik ilisimarsarsi-
mangmanga avdlanut taimailiungivigdlune. ilitsersutaile
ernaimassåka atorniarsimassåka Kavsérpagssuarnik si-
iåpilugsiornivkutdlunit iluaKutigssarsimavåka. Crssax--
Kak-miuna niumigut iloKiaugaluardlune tåvanimiut
akornåne nimugserssuarnut nautsorssutaussarton.
ukiune 28-ne Kanon sivisutigisson Kimugsersima-
ncrpara? kisitsisitigut migssilioriardlugo misigssorsi-
nauvarput angalassarnivka nautsorssutigalugit. måniler-
nårama palasimut, niuvertumut ilånilo nakorsamut ni-
mugsersaussarpunga. avangnardlivutdlo ilåne atausiar-
dlunga ukiumut ornigtarsimavåka amerdlanertiguldle
mardldriartardlugit. ernaimavaralo ukiut ilane pinga-
soriarsimavdlunga tåvunga. Upernavingmit K’årusuling-
mut avnut Kaningnen atordlugo ungasissusenarpoK 335
kilometerinik, tauva uterdlugo 070 km. mardloriartara-
ma ilånilo pingasoriarsimavdlunga måssa ilane avang-
nardlerpiait tikitångikaluardlugit, laimåitumik migdli-
sardlugit mardloriardlune tåvungnarnerup %-lia naut-
sorssutiginiarpara ima: 070x2 = 1340 tåussumalo %-lia
tåssa 890 km ukiumut tåvungnartarnivne nautsorssuti-
gisavara sordlo onarérsunga migdlilerigaluakalunga.
kujalivut åma angatdlavigissåinarpåka tåssa Ka-
ngerssuatsian Sdr. Upernavigdlo, ilånilo kujåmut kA-
ngersardlugit. Sdr. Upernavinginut utersaråine 180 km-
iuvoiv. pingårtumik ukiune sujugdlerne tarnavunga ute-
Kåtårtarpunga, åmalo taimatut mardloriarnerup %-lia
nautsorssdtiglnåsavara tåssa 240 km.
tauva ama piniarniardlunga angalassanaunga ukiu-
nilo kingugdlerne suliara maligdlugo angalassarnika
naiitsorssfitigingilåkalunit kilometerit taissåka amerdla-
nåriarsoralugit. sikussarnera nåpertiitigalugo angala-
ssarnika migssiliusavåka, tåssa Kåumatit sisamat siku-
simagune uvdlul 120 migssiliusavait, angatdlavingnutdlo
nautsorssupåka uvdlut 40. taimanime åma uvdlup åipå-
nik sulingivfenartarpugut. Kanigtuinarmilo angalasså-
nginama angatdlavigissartagara uvdlormut 40 km naut-
sorssutlnarpara.