Atuagagdliutit - 14.01.1954, Blaðsíða 9

nr. 1
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
9
nipingassut imågdlåt kångåtdlagput tikikama imermik
kingunerama.
ltimugsit ardlarigdluta ingerdlaorpugut, tåssångåi-
nardlo KavångåinaK såkortumik anordliliussauvdluta
angerdlamut ingerdlagaluardluta. suaortåutaraluardluta
avigsårtorsimavugut atautsivdlc maleruardluarpånga.
sujumut sangmivigssåungitsukasiungmat kingumut såg-
dlunga åiparma Kingmé naparissama kigdlingane er-
ssiatdlagtartut Kingmika iluarissåinik ingerdlatilerpåka.
isurnaKarpungalo ingerdlavdluardlunga. erssiatdlang-
nerane åiparma Kingmé Kiviariatdlarika nalassut peku-
liagdlutik. aitsåt malugilerpara uningavdluta. uningåi-
narniånginama åipara suaortariardlugo kingumut aut-
dlarpugut. niuvnik siko misilinartarpara ingerdlanersu-
nga, kisalo iluliångup orituanut unigkavta åiparalo oita-
luteriardluta autdlaritingnialerpugut. Kingmika iluari-
ssardluinåinik ingerdlatipåka persorssup atåne uvavnit
aviuitigssartik ilisimanerunguatsiarmassuk. pilordlunuk
årime tårsiutilermat nunarssuaK, sunauvfa Upernaviup
atånut pivdluta. tikitdluarpugut, kisiåne iterutilårtarsi-
mavdluta.
erneitalerkårdlunga tikerårtinialerpara. sule saper-
tukasik iperautsiupara uvfa tiguminerdlunit sapikulug-
ka. 12-inik Kingmeitarpunga sapertungitsunik. Kimugsit
avdlat autdlararérsimassut takussaKatdlånguarata orni-
garput tikiparput sila alianaingårtoK seKincrssuaK pav-
fale. angerdlamut autdlaraleriarmata kingugdliuvdluta
autdlarpugut maleruarniaravtigik. taimane Kamutivne
tatdlimauvugut avdlanigdlo useitalårdluta. aso eritailer-
sunga nukagpiaratsiarssuaic tikerårtitara iperautaitar-
toiv. iperautara imoriardlugo tåuna iperautarissussår-
dlugo Kimugsit inaligpavut. kigdlerKualerpavut lugdle-
riårdlugit, tåssame ama sujugdleic taimailivarput. tåu-
nale kingunivtine nipingalertukavsagkaluarpoK ajorna-
Kaordle ama ajussivåtigut. sagdlaitsunguamik tikikiar-
torpugut. taimane-una tJssaritaernerup ajoKcrsutaisa ilat
sungiusartitara atulåriga iperautait pinago.
ilane ama ornigaK ltimångikaluaK ingerdlantartar-
pugut. erKaimavara kilometerit pingasflgunartut nalu-
naeKutap akunere sisamangajait atorsimavdlugit siko
putsingneKangårmat. amalo ilane autdlaraluardlunga
utertariaKartarsimavdlunga Kingmit eivalugssuartorsi-
mavdlutik nutanik nikorfaneK sapilerångata.
Kimugsertartut ilaisa kamigpatdlaineK ingerdlaså-
rutigissarpåt. ilane ingerdlaKateKartunga kingunivne
suaortartalerpånga Kingmika kamigpatdlariiuvdlugit,
imaita sukåipatdlårssuarmik ingerdlanerama. issigi-
ssorKingnårdlugo kamiga iperautama ipuanik kasugpa-
ra, taimailissungalo Kingmika kingumut sagdlutik una-
juånguarput, åiparmalo xcaluarpånga. tåssane igdlauti-
geriardlugit åipara tusardlernavérsårdlugo napora ka-
sumissårpara, imaita sordlo aitsåt kamigpatdlagkåt. åi-
para angumagungnaiginarpoit.
ila tangnårpatdlålisaitåra tåssunga kigdlingniarat-
dlarta. ltimugsertarneit oitalugtuariniaråine inerfeitå-
ngitsorssuvoit aitsame oKalualågssat puiartuleraluarput.
Kalugisserdlutik nav-
guaitsorniaumassut
Afrika iiapivclluf/o Algieriminganil Madagaskarime
bilerne rm e m is i g is s a t
franskit misiligtagagssarsiorumatut ukiarme biler-
dlutik Afrika avangnånit-kitåningånit kujåmut-kangimut
napivdlugo Algierimingånit Madagaskariliarsimangmi-
put. Afrikap avangnåtungåne Colomb Béchar oktoberip
28-åne itimagsimavåt, Afrikavdlo avangnåta inoitajuit-
sorssue napivdlugit angalanigssartik 30,000 kilometeriu-
ssok autdlarnersimavdlugo.
angalaitataussul ilåta G-M Ilaardtip atuagagssiame
National Geografic Magazineme angalanertik tamåna
oitalugpalårivdluarsimassorujugssuvå. autdlariaricauti-
galugo inoitajuitsup „iteKertå“nit Beni Abbes-imingånit
kujåmut franskit Sudanime nunasiåtigordlutik nunar-
ssuarme suisangnerpåt ilåtigårsimåput, nuna kilometerit
untritigdlit ardlagdlit isorartussusilik imeitaranilo, nau-
ssoitaranilo, umassoKaranilo inoicångitsoit ingerdlavi-
galugo. Kaitutigut tamauna sujumugatuarissarsimavait
saornit ltarsornerit anorimit nungutdlarsarnikut nipa-
itaratik itanoit pissoitarsimaneranik OKalugpalårtussut.
akugtusumik nunatanik — oase-nik — avitusflrsi-
ssarput, aulajatårtunik palmilingnik araberitdlo piaissut
najugarissåinik. piaissut tamåko pivdlugit angalassut
autdlaisinik tigssalugtautinik såkOKarput. taima inoita-
juitsorssuåkornerme nunap inuvisa sumissusersioriat-
dlantissusiat takusimavåt, araberime tuaregeritdlunit
mérara långu vdlutigdle kingugdlermik tamånisimassut
ajornartorsiungivigdlutik avitutigssat navssårissarmali-
gik, nalorninatigdlo oasit puilassuliatdlo suanltutdlunit
ornigsinaussardlugit.
Niger-ip kugssuata eriiåne tamånimio piniartoii
tingmissatut alissalersorsimassok nåpisimavåt. Kissuk
amitsukujoK sanasimavå tingmissap Kangasiussångor-
dlugo nianulerdlugulo mernunik ikiissuivfigalugo issi-
lerdlugo. ikuleriardlugo paorngordlune orpigarssuit
akorndne piniarniardlune angalaulersimavon; arritso-
ralånguamik paorngutdlune unigtarsimavoii, unigdluni-
io „siggune" iiunamut lorrussdutarsinmvdlugit niner-
tardluniio. lainmilivdlune piniagkane pingårlumik iing-
nnaunerussni likiidluinarsinaussarsimavai ajåupissa-
migalo (iiuuwdlugit toK-Atarsimavdlugit,
narssainarssuait Kaitutigut tamauna orpilik — sa-
vanna ingerdlavigeriardlugo nuna orpigpagssuaru-
jugssualik tikisimavåt. narssåinarssuarme tamåssa uma-
ssorsiagssångusimåput, pingårtumilc antilopit, løvit nav-
guaitsutdlo. angalassut suliagssaisa ilagisimavåt franskit
katerssugausivé katerssugautigssarsiutisavdlugit, iluag-
titseriaramigdlo nunap inuvinik 20-nik ikiortigssarsisi-
maput. ikiortigssarsiarissait tåuko 0 7 meterisut taki-
Hendrik Olsen.