Atuagagdliutit - 21.04.1955, Qupperneq 3

PinerdlugtuarKat pitdlagåuput - pinerdlugtor-
Ralåtdlit-minåne erKartussissoKarnikut ingerdlanen ilunger-
sunartumut pulavoK pinerdlugtéiliornernut inatsisit maling-
nekarsinåangingmata. — kredsdommerit danski nik inalsisi-
iliniarsimassunik taorserdlugil kalåtdlit akissugssaoKa-
tuujungnaersitauniarpat? — imigagssat kigdliligaujung-
naernerat nagdliussinenartoK — polilil suliagssaKangå-
ramik nåmagsinen saperpait
Kalåtdiit-nunåne erKartussissoKarnermut inatsisit 1. december 1951 atuler-
JrH1- tamanut åssigingmik erKartussivit Kalåtdiit-nunåne nutårdluinarmik
i HersineKarput. 15. juli 1954 pinerdlugtuliornermut inatsisit silarssuarme
noderncunerpauneragaussut atulerput. inatsisit tåuko mardluk taimailivdlu-
K månamut sivikitsuinarmik atusimåput. sujorna aussåkut erKartussisso-
arnerme inatsisit mikissungitsunik avdlånguteKartinigssåt oKaluserineKa-
i rprP°K, Kanigtukutdlo statsministeriemit nalunaerutigineKarpoK udvalg-
s l'k. pilersitsineKarsimåssoK nutarterinerup suniutaisa misigssorneKarnig-
s anik piarersaissugssamik. pinerdlugtuliornermut åiparingnermutdlo inat-
I .Sl1 Kanon suninerat misigssorKågagssatut taineKarpoK, tåssa inatsisine
aukunane kiikunersiuinigssamik ingmikortortaK nåpertordlugo.
nianganit issigalugo isumanarnarpoK misigssuinigssaK udvalgimigdlo
utinik ilaussortalingmik pilersitsineK utarKineKaralåratdlarunik ajungineru-
agaluartoK, pitsaunerusagaluardlunilo pinerdlugtuliornermut inatsisit suju-
nåk K . "npertordlugo atortinigssåt isumangnaitdlisaivigineKarKårune. ma-
tui |?rPi‘IK pissusiussoK imåipoK: inatsisit ajungivigsut moderneuvdluinar-
ok ' ° P^ers.*^aus*mnPut> atornigssånutdle pisinaussoKarane. ingassåussinane
il^rnoK ajornangilaK Kalåtdiit-nunåne erKartussissoKarneK polititdlo
ungersornartumik ajornartorsiulersimassut. pinasuartumik suliniame-
t^ngigpat pinerdlugtuliornermut inatsisit tamarmik umioratarsinaulersi-
ssuitdle nåmik...
OKauseic pitdlaineK pinerdlugtu-
ornermut inatsisinlngilaK, kalåtdlit-
,je ilerKutoKait pinerdlugtutdlo piv-
uiUgit moderneussumik suliniarneK
ungavigalugit najorKutagssiorncKar-
'niavoK. sujunertarineKartoK unau-
, inuk pinerdlugsimassoK KanoK
tuneragut påsiniarneKåsassoK piner-
Jjjngtuliå agdlåt pingincrungajag-
! ,ug°. piumåssusermigut Kanon na-
kldiginera, agdliartorsimanera, inu-
”L'K alugarisså, pissutsimigut ilagi-
sanit kingornussaKarsimanera il. il.
' !aniginiarncKartugssåuput. inatsisit
aukua piumassåt tåssa unauvoK su-
lagssat tamarmik inungmut pinenar-
ninut tungassuinarmik suliarineKåsa-
s(sul, unerdlutigineivartoK pissutsimi-
8^1 ikiorserniameKåsassoK. piner-
'.nugtuiiat aulajangersimassut aula-
isngersiinassumigtaoK pineKautaunig-
pinenångilaK sordlo danskit pit-
ntaissarnermik inatsisåinisut.
Pinerdlungnermut inatsisit måko
PincKautigssatut imarait: pinerdlor-
. [*?gnigssamut mianerssoricussineK,
akl.lisitsineK, nåkutigdlissulinigssaK,
piugkame aulajangersimassume na-
ySngssérKussineK najugkamutdlunit
Majangersimassumut pernussingi-
®K> pingitsailissatut sulisitsinigssaK
* *ngitsa'illvdlune iliniagaKartitsinig-
?ais nakorsamit pineKarnikut sulia-
UinigssaK katsorsartitarfingmilunit
.nhaunigssaK, parnaerussauvingika-
^ardlune måtutagkatut pinenarnig-
S;ik (tigumissaunigssaK), KanoK ili-
fsinaunertigut avdlatigut kigdlilivfi-
<>lssaunigssaK kisalo arsågaunigssaK.
lnatsisit tåukua ernartussissut piu-
navfigait inuit inunermikut KanoK
"Jerinik påsingningnigssånik pernig-
at'tumigdlo misigssuinigssånik pine-
j^ntigssaK nalerivunerussoK navsså-
intnavdlugo, pinenartup inuiaKati-
s*agne inugtauvdluartungutigisinau-
„'/!• Polititdlo angisumik piumavfi-
(ll*' a0K misigssuissugssauneråne ag-
*?6aKardlutik unerdlutigingningnig-
itlane. naggatågutdlo pinenautit nå-
‘agsineKartinigssåt pivdlugo sulinig-
!>ane.
pinerdlungnermut inatsisit er-
K°rtumik atortincKaraluarpala
fularutigssaungilaK kalåtdlinit
lnuiangnit pilerlortumik pigiliu-
Karsimdsagal uar lut, mdna pissu-
tltlalugo i>issuserissat nåperlor-
‘Pardiugit suliausimagamik. tamd-
Pale anguneKarsimdngilaK, tama-
lll>nalo uvdlume kingunerisså
ni(inaulersimavoK suliagssal miki-
nfrussut mianerssorKussinermik,
al<ilisilsinermik ndkutigdlissug-
Ssalinermigdlunit nåmagsincKarsi-
,laussut tamarmik suliarinenartar-
'ypta inerneKardtutigdlo, piner-
a‘lingneritdle angnertunerussut
Qdgnerussiikut inatsisit maligdlu-
!nt suliarincmrsinaunalik. piner-
dlnngnermut inatsisit angussdl
sujugdleK taimaitivdlune tdssauler-
simauoK pinerdlugluarKat pitdtar-
neKarlarmata angisumigdle piner-
dlutigdlit suncKdsanatik.
pineKautigssat sok numagsine-
Karsinåungitsut.
pineKautigssat ilungersornarner-
ssåt tåssa tigumissauneK, tåuna piner-
dlugtunut inutigssarsiornerup tungå-
tigut imalunit ilerKuliutinardlugo i-
natsisaitsuliortunut pinerdlugtunut-
dlunit ulorianartunut atorneKartug-
ssauvOK tåssa inuiaKatigingne isu-
mangnaitsumik inunigssaK pivdlugo
tamåna pissarianarsimagpat. inatsisit
ingmikortuisa 108-ne OKautigineKar-
poK tigumissaussoK igdlume inigssi-
ssarfingmilunit avdlanit ingmikorsi-
matitauvfigisinaussåne inigssisimanc-
KåsassoK.
igdlumik inigssissarfingmigdlunit
taimdilumik peKdngilaK. tamatuma
kingunerå niuvertorusiiisinuissoK nu-
liaminik toKutsissoK ukiunilo tatdli-
mane tigumissagssalut pitdlautigssi-
neicarsimassoK inugtut Kanon iliåte-
Karsimdngitsulut angalaorluarmat.
atausiarane imigagssarlorKussdungi-
nine uniorKutisimavå, tigumissauvfig-
ssåilo utarKincKartitdlugo arne mé-
rardlo nakuserfigisimaydlugit.
pingitsailivdlune sulisitsineK pinc-
Kautigssat ilagåt. inatsisine ingmikor-
tortat 103-åne agdlagsimavoK pingit-
sailissatut sulisitap nålagauvfik kom-
munelunit sulissutisagai akigssarsiai-
lo erKartussiviup aulajanginera ma-
ligdlugo atortineKartugssauvdlutik.
Kalåtdiit-nunåne kommunenarfit ani-
ngaussakitdlioramik pingitsailissatut
sulisitaussunut suliagssaKartitsingå-
ngitdlat. såriarfigssatuaulerputdle
niuverneK TO-lo, tåssaussul nålagauv-
fiup sulivfeKarfiutai, kisiåne aper-
Kume tainatumane ima pingårtigissu-
inc pakatsisitsiput. tamatumunga pi-
ssutigissait åssigingitsut ardlaKarput.
sulivfcKarfingne pissortaussut ilarpå-
lue piumåssuseKaraluarput, kisiåne
ukiuncra tainåt mikissungitsumik su-
livfigssacrusimassoKartarnera siiniu-
teKångitsorsinåungilaK. sulissugssåme
nåmagput, sulissugssatdlo pinerdlute-
Kångitsut pinerdlugsimavdlutik suli-
siniagkanit tunugdliutikumaneKångit-
dlat. avdlåusagaluarpoK suliagssat å-
ssigingitsut, avKUSiniagssat pissaria-
Kartut åssigissaitdlo, pilersincKara-
luarpata. taimailiornerdle ajornar-
poK aningaussat tamatumunga atu-
gagssat pineKarsinåungingmata. kisa-
lo: Danmarkimingånit —- niuvcrner-
mit ministeriemitdlo -— ilitsiuteKå-
ngilai; inuit pingitsailissatut sulisitag-
ssångortitat suliagssaKartinigssånik
pissugssåussusilissunik.
pissusiussoK uvdlume imåipoK pi-
ngitsailissalut sulisitagssangortitsi-
nigssan politit sujunersutigisavdlugo
agdlåt nangålivigsimavdlutik, ernar-
tussivitdlo taimatut pitdldunginaria-
narput politit sulivfenarfit perKusi-
ndungingmatigik pingilsailissauvdlu-
tik sutisitagssdngortilanik sulisitser-
Kuvdlugit. — najugardlo taimatut
erKartuneKartut ndkutigineKardlulik
najugarisi naussåt amigautigineKara-
jugportaoK.
angut nungmio arnamut utornar-
mut nakusersimavoK tigdligtarsimav-
dlunilo. PåmiunitugssångortitauvoK,
angumitdlo inuinarmit tåssane nå-
kutigincKarpon. ardlalingnik piner-
dlutcKarKigpoK Nungmutdlo utertine-
Kardlune, utersimaleramilo tigdling-
niarKigsimavdlune. sulinen ajorpoii,
sapåtivdle akornanul atausiåinarane
aulakordlune perugdluliortardlune.
inatsisit maligdlugit pingitsailissatut
sulisitagssaviugaluarpoK nåkutigdli-
ssoKartitaussariaKaraluardlunilo. po-
lititdle erKartussivingmut sujuniuti-
glnariaKarpåt pitdlautigsså aulaja-
nginariardlugo suliågssaK unigter-
Kuvdlugo pineKautigsså nåmagsine-
Karsinåungingmat.
nunaKarfingme avdlame aula-
jangigkame inigssissarneK sujornati-
gut pérsitaunermik taineKartarpoK.
tamatumanile apericutauvoK politit
inigssarsissutdlugulo tåssanlnigssåne
sulivfigssarsissusinauneråt. K’aKor-
tup pigissaine savautigdlit taimatut
nigortitanik tigusiumavdlutigdlo su-
lisitsiumassartut erKåisångikåine na-
jugagssarsiukuminaitsorujugssuput.
angut 45-nik ukiulik Kanigtukut er-
Kartussivingme navsuerpoK panigssa-
ne 11-nik ukiulik arnerivfigissarsi-
magine. pinerdlungneK tamåna måne
Danmarkimiio pinerdlutitut miki-
ssungeKissutut issigineKarpoK. angut
tåuna akilisineKåinalivigkaluarpoK,
perKavingmigdle niuvertoruseKar-
fingme igdlusimavigssarsineKardlune
sulivfigssarsinenardlunilo. ukioK nåv-
dlugo igdlouarfingmut najugkaminut
perKuneKångilaK, ajussårutiginerpau-
ssalo tåssauvoK ilaKUtarigtut uvdlor-
siorKajålernermingne najusinau-
jungnaerame.
nålagauvfiup sulivfeKarfé pakat-
sisitsiput.
pingitsailissatut iliniagaKartitaune-
russartut tåssa inusugtut igdlume
angerdi arsi in avf i ngmingne atugar-
dliornikut, ikingutipalånit kimingne-
Karnikut avdlatigutdlume pinerdlute-
Kartungorsimassut. tamåna Kangale
alugaulersimavoK, pinerdlungnermut
inatsisit atulingikatdlarmatale. ukiut
pingasut migssiliordlugit sujornatigut
Nungme inusugtualuit — g.g ______ ^g_
dlingniaKatigigtarsimåput. taimani-
kut inigssarsissussinigssaK månåku-
tut ajornakusortigingilaK. tamåker-
Kalåtdlit-nunane erKartussissoKar-
nerme inatsisit avdlangutigssait ar-
dlagdlit ungasingitsukut folketingime
akuerssissutiginekarput, pingårtumik
inuit kivfåungissutsimik pigissaming-
nik ]) i a i v f i gi ss au ssa ru e rata tungåtigut
erKartussissut nakutigdlineråne av-
dlångutigssaussut. avdlat tungånit
kigsautigineKarsimagujoK inatsisit
angisumik avdlanguteKartitåusaSsut,
tåssa kredsdommei eKarncK atorung-
naerdlugo danskit inatsisinik iliniar-
nertut erKartussissutitaullsassut sa-
niatigutdlo erKartussissokarfit ang--
nertusincKåsassut. _
månarpiaK Kitane erKartussisso-
Karfit 16-iutitauput. taukunånga ar-
Kanigdlit kalatdlinik encartussisso-
Karput, tatdlimat danskinik. ericartu-
ssinerne taniane erKartiississoKatauti-
tat mardluk suleKataussarput, erKar-
tussivitdlo imåikajungneruput kalat-
dlit mardlussardlulik atautsimik dan-
skertaKardlutik, atausiungitsumigdlo
dlutik nunaKarfingnut avdlanut aut-
dlartineKarput, ilåtdlo atauseK piner-
dlungniartarnermut uterKigtOK kisi-
me pinane sivnere tamarmik iluamik
inorKilersimavdlutik.
tamalumanisaoK oKautigissariaKar-
pon savautigdlit kisimik tåssaussul
inusugtut iliniarfigssatut inigssivfigi-
sinaussait. atausidkåt aulisarnermut
sungiusarlilautersinaussarpul, ilinia-
gaKarfiviusinaussutdle niuvernerup
TO-vdlo ligumissarait, atortikumana-
gitdlo. Kalåtdiit-nunåne lærtingitut
sulinermut iliniarlitaunerup lamarmc
aulajangersimassumik drnigssussivi-
gineKartariaKarnera ernainago (sor-
dlo nalivtine lærlingit aulajangersi-
massunik akigssarsiaKartitdungildlat
sulineruvdlo avdlatigutdto suliamul
tungassut tungaisigut iliniartitauna-
tik) oKartarianarpoK nålagauvfiup su-
livfeKarfé inuit sulivfigissaunerata ta-
matuniartånul påsingningitdluinar-
lussut.
pinerdlungnermut inatsisit suju-
nertartik nåpertordlugo atorsinåu-
sagpata — akiniainatik, pitdlainatik
sapingisamigdle pinerdlugtut nakor-
terKingniardlugit — tauva kikut ta-
ma vingmik suleKatauniartariaKarput,
statsministerimit avKutigssat tamaisa
avKusårdlugit Kalåtdiit-nunåne inug-
taussunut atausiåkånut tamanut. Dan-
markime pitdlaissarneK maskine-
tungajak ingerdlåssauvoK. tamatuma-
ne ingerdlåssissut åssigingitsut ta-
marmik ingmikut suliagssaKarput au-
lajangersimassunik najorkutat aula-
jangersimavdluinartut tungavigalu-
git. månile pissutsit avdlåuput, unåi-
naK pissutauvdlune inuiaKatigit mi-
kissungmata — atautsikutdle åssigi-
ssuteicarput: inatsisigssalioråine i-
måingilaK tamåna nåmagton, imalunit
nåmagtoK inatsisigssaliat akuerssissu-
tigalugitdlo atortulersikåine, sordlo
pinerdlungnermut inatsisit petroliulo
pivdlugo maligtarissagssat tåssugui-
naussangajak Kalåtdlit-nunåmiunik
tamangajangnik inatsisinik inui-
ssungortitsissugssat pitersikåine. sia-
nigissariaKarportaordle isumagissa-
riakardlunilo inatsisiliat sujunertari-
ssait tungavigissait fima amigautigi-
neKåsångingmata — sordlo åssersOti-
galugo jernpladit ikuatdlajuitsumik
akuvdlugit sanåt, takuk petrolio piv-
dlugo maligtarissagssaK, pineKautig-
ssat nåmagsinigssanut atortugssat,
taku'kit pinerdlungnermik inatsisit,
kisalo sulissugssat nåmagtut tamåku-
iniiga tamanik ingerdlatsissugssat.
taimåingigpat ajalussordluinarneKåi-
nåsaoK — sorunamilo udvalgip piler-
sitaussup tamåna isumaliutigssissu-
mine sujugdligssame tikuardluarérsi-
nåusavå nauk tungaviussup ajungit-
sup pilersiniagausimassup suliavdlo
tamåna nåmagsiniardlugo ingerdlå-
neKartup tungåt issigalugo angussaK
angnikipatdlåsagaluartoK.
kalåtdlit pingasussardlutik, aitsåtdlo
KaKutigOKissumik danskit mardlusi-
naussardlutik atautsimik kalålersag-
dlit.
taincKarérpoK årKigssussineK ta-
måna ukiune pingasune atuterérmat.
erKartussissOKai'nerme inatsisip ta-
matuma ukiut pingasut Kångiutinar-
neråne ^ aVdlångortiterniarnigssånik
sujunersut sarKumiuneKarmat kingor-
natigut rriinisteriep erkartussissåneK
Kisbye ^ Møller misigssuerKuvdlugo
liinuvigå årKigssussineK måna atutoK
KanoK ingerdlanersoK. sujunersume
patsisiginiagaussut ilagåt kredsdoin-
meringou suliagssaKarpatdlårmata.
kredsdommeritdle nalunaerutaisa
manamut tiguneKarsimassut tamar-
mik kigsautigåt årKigssussineK måna
atutoK aluindsassoK. tauvdlaoK Kalåt-
diit-nunåne politit tatdlimat aperinc-
Kardlulik politimester Simonymut
isumartik ilisimatipåt, tdukiitaordlo
isiimaKatigigdlutik måna årnigssussi-
kalåtdlit crKartussissoKarnerme a kis.su g ssa oKalaunerin in g -
nik arsårneKarsinaugpal'/
3