Atuagagdliutit - 21.04.1955, Side 4

nerussoK atutinarmvåt inuiaKati-
gingnut kalåtdlinut nalerKunerardlu-
go. ...............
erKartussissut inatsisinik lliniar-
nertiil sorunalime inatsisinik påsisi-
massaKarnerungitsornaviångitdlat, a-
kcrdlianigdle mana kredsdommenu-
ssut nuna inuilo ilisarisimancruvait,
taimailivdlunilo erKartussinerit kikut
tamarmik påsisinaussånik ingcrdlå-
neKarsinauvdlutik. „kåkangniarssara-
lune“ narssugtainiaKalune erKartussi-
nermik ingerdlåssineK Kalåtdlit-nu-
nane erKartussivingnut nalerKuti-
sångeKaoK.
åmalume kalåtdlit ineriarlorner-
me nuiåme pissugssaoKataunigssåt
sapingisamik angnertumik pena-
tauvigdlutik suleKatautilaunerisigut
pissugssaK sujunertarineKartuvoK.
erKartussissoKarneruvdlo iluane
kalåtdlit akissugssaonataunermik a-
ngeKissumik tuninenarsirndput,
kredsdommeritdlo crKarlussissiine-
rup politildlo påsissåt maligdlugo
suliagssatik amerdlanerpåligut aju-
ngitsumik nåmagsissarsimavait. tai-
maingmat sordluna erKumiginåsa-
gatuarloK akissugssåussusermik la-
maluminga arsåsavdlugil kreds-
dommeritdlo dunskinik inatsisinik
iliniarner tunik taorsisavdlugit, asu-
lo kalåtdlit ardlamKissuligut sumi-
ginagaunermik misigerugtulerfiala
nalåne — nutarlerineruvdlo pina-
suarnera pissutigalugo danskit ima
amerdlatigissul sulissugssarsiau-
ssarnerala tamanit kåpiasuligineKa-
rugtornerata nalåne.
imigagssan pinerdiungniar-
titseKaoK.
Kalåtdlit-nunane landsretip nalu-
naerssusiaisigut mana suliausimassu-
tigut takuncKarsinauvoK kredsretit
landsretivdlo 1954-ip ingerdlanerane
suliagssat 1129 tigusimagait. 1953-ime
suliagssat tigussait 1012-iuput, 1952-
ime 9G9-it. suliagssat saKitsåunermut
tungassut pinerdlugtuliutåungitsuitdlo
1953-ime 51-iugamik 1954-ime 72-iu-
put, pinerdlugtuliutit 195-imit 230-
ngorput, atåtagssarsiuinerit 391-imit
459-imut avdlatdlo „suliagssat av-
dlat“nik taissagkat 08-imil 75-ingor-
dlutik. pigissanik åssigissåinigdlo
(toKusimassut pinik) avguainigssa-
mik suliagssat kisimik ikilerialårput.
suliagssat nutat ukiup ingerdlanera-
ne ligussat kisinaisalun-it Kiviaråine
tailliåitoK takuneK ajornångilaK
kredsretine suliagssat 866-imit tai-
magdlåt 873-ingorsimassut, tåssame
amerdleriautit tamaisa atautsimut
issigalugit tamatumunga pissutaung-
mat suliagssat sujornalitsat ilarpå-
lugssue ukiup nånerane namagsine-
Karsimångingmata. landsretip nutå-
mik suliagssai 17-init 34-ngorsimå-
put.
1. juli 1951-imil 14. juli 1954-imut
eraartussivingnit pinenautit nalu-
noerssornerine —- tassa pinerdlung-
nermut inatsisit atulernigssåta tungå-
nut —- takuneKarsinauvoK pinenautig-
ssatut suliat 203-usimassut, 29-t nåku-
tigineKartugssatut, avdlanut nugtitat
41, pingitsailissatut iliniartitat 16,
pingitsailissatut sulisitat 21, imigag-
ssartorKussaujungnaersitat 75 avdla-
tutdlo pineKartut 21. tamåkua sania-
tigut mianerssorKuiieKartut, arsågau-
ssut, akilisitaussut pingitsutitaussut-
dlunit ardlaKarsimaKaut. ukiut atau-
siåkåt ingmingnut inigssingersukåine
takuneKarsinauvoK pinerdlugtutut er-
Kartussat angnertumik amerdlisima-
ssut, tassa 1951-—52-ime 28-nit
1952—53-ime 42-nut 1953—54-imilo
63-inut.
nal unacrssul it pivdlugit landsdommere
ilåtigut ima oKauseKarpoK: — pineKautinik
1952—53-ime atuineK tamangajagtigut ang-
nertusivoK, 1953—54-imile nåkutigdlissuline-
rup, nigortitsinerup, pingitsailissatut iliniar-
titsinerup sulisitsineruvdlo atugaunerat
mingnerungåtsiardlune. kisiåne ajoraluartu-
mik imåingilaK pinerdlungniarnen ukiumit
sujulianit ilungersornånginerussutut erKartu-
ssivit issigissarianartikat, pissutauneruvor-
dle Kavsitigut politinut ajornakusdrsima-
Kingmat — ajornavingnerardlugo OKarumå-
ngikåine — pineKautigssat namagsineKarti-
savdlugit. imigagssartorKussaujungnaerat-
dlarnermik pineKartut akerdlianik ukiut ta-
maisa amerdliartorput (8—24—43). imigag-
ssartorKussaujungnaersitsinerit imigagssar-
torungnaernigssardlo anguniardlugo issarta-
gartortitsinerit tamarmik pissutenarput imi-
gagssan pissitvdlune pinerdlugsimanermik
imalunit imigagssartorKussåunginermik uni-
orKUtitsisimanermik, taimaingmatdlo imåi-
poK 1953—54-ime pinerdlungnerit pivdlugit
nalunaerssfttit takutikåt pinerdlungnerit ang-
nertunerussut 76%-é aulakordlune piliausi-
massut. ukiune sujuline mardlungne procen-
tiussut mingnerungmata tamåna ima p&sine-
KartariaKangilaK aulakorncK pinerdlungniu-
tåunginerusimassoK, ilåtigume pissutauvoK
ardlaligtigut imigagssanut agdlagartamik ar-
sagauneK atorneKåinartarsimangmat. 1953—
54-ime imigagssartorKussaujungnaersitaugat-
dlardlutik pineKartorpagssuit takutipåt inga-
ssautumik aulakorniartameK pinerdlungner-
nut pissutaussarsimaKissoK, taimatutdlo ta-
kutipåtaoK aulakdrniarnerssdp nungusarnia-
gauneranut imigagssartorKussiungnaertarneK
eruartCissivlt såkuginiar&t“.
taineKarérsutut suliarerKitagssat
34-nait sujorna landsretime suliausi-
måput, ukiunile sujuline landsretip
suliarinerusimavå erKartussissoKar-
nermc inatsisigssat årKigssornerat ki-
salo kredsretinik ilitsersussineK år-
Kigssussinerdlo. lamatumanisaorme
nareanit autdlartitariaKarsimavor-
taoK. — landsdommerip radiokut,
angalassarnermigut kaujatdlaisitati-
gutdlo kredsretit OKalugtutarsimavai
erKartussutigssat åssiglngitsut KanoK
suliarineKåsassut Kanordlo aulajangi-
vigincKåsassut. kredsretit erKartussi-
nerat landsretip akuliuvfigisinåungi-
lå, kisiåne kredsret inerångat suliat
tamaisa misigssorsinaussarpai, lands-
retilo kiikunernik likuaissarnermigut
sulianigdlo malingnainermigut erKar-
sarKumersitsissut.
„Den frie" Østerportime (Københavnimc) sarndmersitsissut. såmiatungånlt Kali-
Paissut Thorkild Hansen, Elof Risebye (professore) ama Harald Hansen.
kungikut åsserssuat Harald Hansenip Kalipagara.
„Den frie“s forårsudstilling.
Et billede fra „Den frie", forårsudstillingen i bygningen ved Østerport. Her ses
fra venstre malerne Thorkild Hansen, professor Elof Risebye og Harald Hansen. —
Det store kongebillede er malet af Harald Hansen.
tussivingnik tamanik nåkutigingnig-
tUVOK.
åntigssussineK ukiune pingasuinar-
nc atusimassoK mana avdlångortinia-
lerlsavdlugo nangånarsorinarpoK,
maname aitsåt ilusigssane atiartor-
nialermagutaoK. erKartorneKartarsi-
mavoK suliagssat angnerussut lands-
retime suliaorKårtåsassut Københav-
nimilo Østre Landsret suliarerKerKu-
ssanik sulissåsassoK. kredsretitdle
inatsisit maligdlugit pisinautitaorér-
put suliagssat pinerdlutåungitsut (sa-
Kitsåunerit åssigissaitdlo) tamaisa
landsretimut suliarerKågagssiarist-
. nauvdlugit. imaKa iluaKutausinauga-
luarnerpoK erKartussissup inatsisinik
iliniarnertup suliagssat angnerussut
suliarissarpagit, kisiånile-una nuna-
me inuinilo pissutsinik påsisimang-
ningneK pissutsitdlo avdlat pingårto-
rujugssuit. landsret ukioK kaujatdlag-
dlugo angalasinaussaraluarpat pissu-
seK avdlausinaugunaraluarpoK, kisiå-
ne ukiup agfå migssiliordlugo Kitata
avangnåtungå imåtigut angatdlavigi-
neK ajornartarpoK, kisalo Kularnaute-
KångingajagpoK suliagssat angneru-
ssut tamarmik naggatågut landsreti-
mut tugtåsassut suliarerKitagssångor-
titaunermikut, taiinailivdlutigdlo
kredsretime namagsineKarérsimaga-
luardlutik landsretime nangerKingne-
Karsinåusavdlutik.
ilumorpordle kredsdommerit ilar-
pagssue suliagssaKarpatdlårtarsi-
mangmata, pingartumik agdlagtari-
ssatigut suliagssatik Kavsitigut angii-
magfigineic sapingajagtardlugit. er-
Kartussissutume sulinertik saniati-
gortumik atorfiglnarpåt, uvdlunerane
aulajangersimassumik atorfitik niu-
vernerme, pissortaKarfingme avdla-
nilo sugaluane nåkutigissariaKarpait.
taimåituinik erKartussissoKarnerup
kigsautiginartitå månauvoK kredsret-
it oKilisåuneKåsassut agdlagagssatigut
iliniarsimassunik ikiorteKartitauni-
kut, suliagssaK taimailivdlune oKtne-
russumik ingerdlalisangmat.
politit suliagssatik nåmagsinen
saperpait.
eraartussutaussartut nalunaerssu-
gaunerata takuterérpå imigagssaK su-
niuteKarsimaKissoK. Kalåtdlit-nunani-
me pinerdlungniartarneK Danmarki-
me atugaussutut ingivigpoK. Danmar-
kime pinerdlugtut tåssåuput ilerKo-
ralugo pinerdlugtut ama „aulajanger-
simassutigut ingerdlåssaKardlutik"
pinerdlugtartut. misigssuinerime ki-
ngugdlit napertordlugit Danmarkime
pinerdlungnerit 25%-inait aulakor-
nermik patsiseKartarput.
ukiortåp migssåne imigagssal
kigdliligaujungnaerneratigut aula-
korniat misingnartumik amerdlisi-
måput. taimailinigsså illmagincKa-
rérpoK, aperKutauginarpordlo tai-
matut alulorssarneK Kanon sivisuli-
gissumik atutisasson. påsinarsisi-
mavoK aulakorniat amerdlanerligut
tdssaussut laimditorérsul. atuiner-
dle aydlalul ingerdlalersimavoK —
tatdlimdngornikutdlo akigssarsi-
nerme imernerssuan tdssanisaoK
auldlarnersimavoK.
Nup pisiniarfiane 8. januarimit 28.
februarimut ukiumåna danskit vini-
liait (frugtvin) puiaussat 2500 migss.
pisiarineKarsimåput, snapsitdlo Kitcr-
Kutit 1000-ingajait kisalo iiniårarpag-
ssuit. whiskytdle cognacitdlo åssigi-
ssaitdlo pisiaunermikut kinguariarsi-
maKaut. migssingersussinikut naut-
sorssutigineKarpoK snapsit vlnitdlo
akikitsut pisiaunerat 50%-iinik ang-
nertuseriarsimassoK sujorna taiinaili-
neranut nalerKiutdlugo. ukiup kuu-
mataine sujugdlerne mardlungne po-
litit suliagssatut agdlagtugaisa 100
sivnersimavait, tassa sujorna Kåuma-
tine tåukunane suliagssångortunit %-
imik amerdlanerussut. tauva ama su-
jornatigumut nalerKiutdlugo suliag-
ssaussariaKaraluartut Kangarnit amer-
dlanerussut avdlatut ajornartumik
unigtlnariaKarsimåput suliagssanar-
patdlårérneK pissutigalugo namagsi-
neK sapernarainik. Kalåtdlit-nunane
politit danskiussut tatdlimat atautsi-
mik mardlungnigdlunit kalåtdlinik
ikiortigdlit avguaKatigigsitdlugo inuit
500 migss. sulivfiginiagagssarait, inu-
itdlo dåukua sinerissane 500 km ti-
'kitdlugit isorartutigissune siåmarsi-
måput. suliagssat påsiniarneKartug-
ssaussarput, erKartussivingmut suli-
agssissutaussugssauvdlutik kingorna-
tigutdlo pineKautit nåmagsiniarne-
Kartugssåusavdlutik, tamåkualo ta-
marmik saniatigut uvdlonnut suliag"
ssat avdlat politit ingerdlåniagagssa-
rait sordlo uverssagkanut akiliutig-
ssat, agdlagartat, angalanermut ag-
dlagartagssat (pas), Kamutinik moto-
rilingnik ingerdlåssinigssamut agdla-
gartagssat il. il. — tassa suliagssat
Danmarkime inungnit Kulit migssili"
ordlugit amerdlåssusilingnit nåkuti-
gineKartartut.
Nungme politit aulakortunut iser-
titsissarfiat 25. februarip tungånut
13-eriardlune atorn eKarsimavoK,
1954 tamåkerdlugo 21-nit atorneKar-
simavdlune. tåuko 13-it aulakornen-
narmik taiina pineKångitdlat. artuler-
Kassut navssårineKartarsimåput ig"
dlunitdlunit nakuserfigissamingnU.
aserorterivfigissamingnit paggivfigi"
ssamingnitdlunit pérsitaussarsimav-
dlutik. ardlaleriartumik angnerussu-
mik ilioraluartut unigtinariaKartarsi-
måput isertitsissarfik ulivkårmat.
imigagssaK Kalåtdlit-nunane kig-
dlérutitauvoK sujumut aulajangersa-
gartaKarnane. sordlo inuit kikutdlu-
nit niuvernermik ingerdlatsinigssa-
mut agdlagartamik pisimassut iini-
gagssanik niorKutenarsinauput. peKa-
tigigfit nagdliutorsiortaKaut ilaussor-
tatigdlo imigagssartugagssaKartitar-
dlugit, atausiarungnaertumigdlo ta-
kussutigssaKalerérpoK nagdliutorsior-
nerit tamåko pagginerssuarmik nag-
gateKarsinaussarmata, s. i. Kanigtukut
Nungme bilertartut „nagdliutorsiua-
lårnermut“ katerssusimangmata.
imigagssat kigdliligaujungnaerne-
rat sinerissame tamarme angnerussu-
mik mingnerussumigdlunit nagdliu-
ssineKarpoK. igdloKarfingne avdlane
Nungmisut pissoKartarsimavoK, niu-
vertoruseKarfitdlo tunuarsimårniar-
tarsimångitdlat. Nungme politit asi-
mioKarfingnit agdlagarsissarput orni-
guterKuneKardlutik pagginerssuit ig"
dlume peKutit aserornerinik kingune-
Karlut pissarsiinangmata.
aitsåme dssilioK tårton. taimaerér-
simavordle imigagssat kigdlilersugau-
gatdlarmatale. kigarnernik ardlating-
nik sule ajorneruleriarKinarsimavoK,
politildlo suliagssatik tamaisa nåmag-
sisavdlugit angunen sapilermatigik
ilail ilagindinariaKarput. niuvertorU-
seKarfii sumiginagaussutut pissarici-
Kalerput, suliagssat ilarpagssue tai-
maitinariaKarput avdlat ilungersii-
narnerussut, pineKautigssat angneru-
ssut kredsretine erKartussulaussuh
nåmagsiniarsinaujumavdlugit.
årKigssussineK sule sujunertaussu-
tut sulisinaulersimångitsoK avdlå-
ngortiterniarnago isumagissariaKar-
neruvoK sujunertane nåpertordlugo
sulilernigsså — kommissionip isuma-
liutigsslssutai nåpertordlugitaoK. po-
litit ainerdlanerulernigssåt nuåningi"
såinartugaluarpoK, taimatutaoK tusar-
nersungilaK Kalåtdlit-nunane nutar-
terinerup iluagtinigssånut iliniarsi-
massunik sulissugssaileivineK erKar-
torneKartitdlugo, ukiunile måkunanc
kalåtdline inuiaicatigit ima sukatigi"
ssumik ingerdlatitauneråne, inatsi-
serpagssuit perKussuterpagssuitdlo
pingorarfigissåne månalo imigagssat
kigdlérutdluinarfigissåne (silarssuar-
me avdlane atorneKartunit angneru-
ssumik) avdlamik avKutigssaKarsori-
nångilaK.
sut tamarmik måna aiitdlartineKar-
simåput, méraK pisulersimavoK 7-
taimaingmat åma nisut igdlugigdlutik
sapingisamik pilertoKatigingmik ag-
dliartornigssåt isumagissariaKarpoK.
Palle Brandt.
Nungme februarip silå unerisima-
nane piniarnermut aulisarnermutdlo
akornutauvoK, imarmiunigdle ting-
miålugtaKaut pingårtumik agpanik-
1954-ime suliat ilarpagssue inertiter-
put, sordlo igdlugssat gæstehjeinivdlo
nutartigaunéra. pujortulérautigdlK
peicatigit angatdlåssissarnermingnc
akisiagssamingnik aulajangerssuilcr-
simåput avdlatigutdlo ardlaligtigut
iluarsainialerdlutik. imigagssaniik
atornerdluinikut ingassangnerulcr-
neK ilimagissaorérdlune iiagdliupok.
kig(llérutitsineruvdlo kingornagm
aitsåt Kåumat Kångiungmat mising'
niututut oKautigissariaKardlune. inuit
perKigput, Nuvdle igdloKarfiane sulc
atausiåkånik mæslingertonartarpoK.
4