Atuagagdliutit - 20.10.1955, Blaðsíða 7

tivaneK alikutagssiainaungilaK
„kalåtdlit tivssarnerat sunauva?“,
taima avisiliortoK U. Kristiansen
„Atuagagdliutit“ nr. 11-me aperivon.
uvanga tivassartut akornåne ag-
dliartorsimavunga, trmånap kanger-
dluane niuvertoruseKarfinguame,
puissiniarnerinangajangmik inussu-
ligssarsiuteKartut akornåne. taimane
sule tåvanimiut sujuaissat ilerKuto-
Kåinik pugtåssiniardlutigdlo pingår-
titsivdluartuput. — inungorpunga
Ikerasangme tlmånap kangerdluane
ukiut 31 matuma sujornatigut, sor-
dlulo OKautigerériga piniartut atugar-
tussutsimik agtorneKångingajagtut
akornåne perorsarsimavunga. tåvane
KautulerKårpunga, méraunivnitdlo er-
Kaimassåka måna tikitdlugo puigor-
simångeKåka. méraunerma nalåne tå-
vanimiut silarssuarme avatimingne
pisimassut sianiginagit intiput. suna-
me taimane radio? sårugdllt nunav-
tine inutigssarsiornikut avdlångute-
rujugssuarmut pissutausimassut, uki-
unigdlo nutanik — maskinat atordlu-
git sulinerup nalånik — avKutigssiu-
ssissutdlusoK taimane sule tåvunga
tåkusimångitdlat.
areaneK mardlungnik ukionardlu-
nga 1936-me K’eKertarssup suvdlua-
ne Agpanut pigama inungnit Kima-
tavnit avdlångorneK malungnaKissoK
misigåra. Agpamiut tlmånap erKå-
miutut itsarnitsanik soKutigissaKarti-
gingitdlat, nutårsiorneruvdlutik. ag-
dlåme mårKat inusugtutdlo „moder-
ne“mik taigugkamingnik nasaKar-
put. oKauseK tåuna sujornatigut tu-
sarsimångisåinarpara. aussåkut umi-
arssuit Danmarkimit tikikångata nå-
parsivingme Kitatileriåsåput ikasik
ama Kitit nutåt. tåssagoK tamåko Kilit
modernit, tangot foxtrotitdlo. ilame
Agpane nutåt amerdlaKaut. Kalåtdlit-
nunåta avatåne avdlanik nunaicartoK
nalungitsunguåkulugaluarpara, nu-
narputdle erKarsautigigångavko Omå-
nap erKå kisiat takordlorKajaissåinar-
Para. sordlule Agpanut pigama aitsåt
påsileriga Danmarke atåtama nu-
nagisimasså unåinåungitsoK: pingu-
ssat tagpavånga nagsiiissarsiarissar-
tagkavut KujanartaKissut. måne Agpa-
ne sut tamarmik „modernioKaut“. ta-
måna Danmarkimit silarssuarmitdlu-
nit avativtinit sunivfigineKarnermit
Pissunginerdlune? — ukiut ingerdlå-
Put. Nungme iliniarfigssuarmut pi-
vunga, Cmånavdle ereåne mérauniv-
nit erKaimassåka puigungilåka.
tåvånga autdlarnivnit ukiut Kulit
Kångiutut kingumut inungorfiga ti-
kerårpara, tamånilume tivassunik ta-
koritigpunga — tassa Ikerasangme.
Kanga Kimugsimik angatdlåtartorssu-
Satdlarmata Kimugsit kujatåningånér-
sut avangnåningånérsutdlo Ikerasak
aVKutingnåvigssuarisimavåt. taimane
alaga Jens Fleischer Ikerasangme
PiuvertorusiusimavoK, ilisarisimang-
nigtaisaligoK „Onkel Jens“imik tai-
Sorpåt, tåssagoK Kunungup, Knud
Rasmussenip angagingmago. oKalug-
^Parissarpåt KununguaroK tikerårdlu-
110 Ikerasangmut pigångat unuaKara-
tivfagtartorssuput. uniamigoic
»Onkel Jens“ nikatdlunganiartångit-
.S°K, asulumigoK-una tivfarlkuloKa-
mne.
, !946-me Ikerasangmut tikerårama
ulaga tivassartulorKatdlo avdlat tama-
’^Sajangmik pérusimåput. ilangutdlu-
gPtaoK méraugatdlarama pårssissima
aPånå, professor Thalbitzerip tivfa-
rigalugo „kunge arnaK“mik taisima-
kingorarpara. tivassartut icavsikå-
lainånguit amiåkulersimåput.
Ikerasangminivne unuit ardlåne
an8utit ilåta utorKagssångortup Kaer-
Ulvånga soKutdlerKuvdlunga. taima
UsarusoKigama pinasångilanga, o-
Karpordlo ingmingne ikigtuinånguv-
dlutik tivaniardlutik. igdluånut ise-
riatdlartugut tåssa pulårtugssat iså-
rérneramik, arnartait igdlermut ka-
ngujardlutik igsåsimavdlutik. tamå-
ssa oKatdlitunguaKarpoK, sunauvfa
åma imiutdlarneramik. Kaericussi-
ssup nulia, arnånguaruna ikunga ili-
ssok sagdlukujoK issaisa såve augpa-
lupértuinait, aulaniatsagpoK imiamik
kuiorainiartuinångorérdlune. tåssalu-
rae igarssuan Kulaiginardlugo, takåna
imiarssuaK amigåsångitsoK. — aut-
dlarKåumut perpiångitdlat, sordlume
tivaniaraluardlutik tasitsikujugdlutik
agperKårtugssaerutinartut. KaerKu-
ssat-una ilagigåt nukagpiatoKaK ma-
lugilersimagunardlugo Kungutsorig-
sivdluinarérsimassoK. taimåitoK påsi-
gatdlardlugo ilaisa inåinaleicåt agper-
KårtorKuvdlugo. una nangåssusericå-
riånguardlune, „inerssussissoK11 ki-
siat tåinaralugo, tåssagoK ajoKip ti-
vassune pakasarnialeKingmane, Kit-
dlagdluinaleriånguardlune årime a-
valåinarsinarpoK, Kivdlertftssait imer-
fine Kilausiutdlugo kissarssumut Ka-
Kilerumik katulerdlune. ningiorput
ivngerdlune agptniariartoK tivavdlu-
ne autdlartlnatdlarsinarmioK, unalu-
na erKorssorussårdlune. agsutdle tå-
ssa tamaviårpoK sussok agssane katu-
minilc anaussarai, sumigdle malugisi-
mångitsutut itdlugo ingagdlune pikul-
sagtaraoK. ningiorput tivfarerugtora-
me ajornardluinaKaoK, nuluata igdlua
uningassoK, sordlo åipå katagkalug-
tuarlOK.
perugiuinalersoK angutil ilåt utor-
KagssaK natermut pigsigpon, nivdler-
tussap matorssua aumaruligssanutdlo
KajutaK tigumiardlugit. ilai avdlamik
nipaerukamik: „tivardlungnialeKaoK,
tivardlungnialeKaoK, uå taliterniarit-
sel“ ■—• seKungningarme arrilsungua-
mik sagdlaitdlitdlardlune autdlarter-
KuraluarpoK. nipagkalugluinardlunile
kisa liaggatågut nipå Kussortutut iliv-
dlune sajukulassuinarssuangorpoK.
taimailerugtordlune uipoK, sordlume
tåssa tamdkindsagåtigut Idssale issi-
kua Kåsuglorpalorugtorame. pigsig-
tuinatcKaoK KajutaK Kuleralugo, arrå
lamdko issigingnårtut perKaunagit
anaugångamigit, Idssame kisime sau-
nikorpatdlagssuaK! taima silaeriilulut
ilivdlune pigseKdtåtdlarsinardtune
naggatågut Kaululeridnguardlune si-
lagtuvigdlune silagtorpoK, tdssalo lu-
nuardlune.
Kularingitdluinarpara ukiume unu-
aK ivna inungorfivne tivassut taku-
ssama tivanerat afrikamiut katuai-
ssarnerånut tiingåssuteKångitsoiv. ta-
måna tåssauvoic eskimut KititoKåt,
akerartorneK, asigssuineK kisalo nuå-
nårneK ikingutingnernerdlo nivtar-
niardlugit itsardle atorneKartarsima-
ssok, tåssalume tivaneK tduna åtama
ujoruatalo, soraluåtalo Knud Rasmus-
senip nuånarisimaKissåt tamarmigdlo
akuvfigissarsimassåt.
tivaneK erKartussinerlut atorneKar-
titdlugo lakusimdngisdinarpara ajora-
luarlumik. anånagale oKalugtuartar-
poK méraunermine —• sulime måna
50-ingungilai — itsarlordlutik tiva-
ssorssuit issigingnårsimavdlugit. tai-
maitdlutik-åsit unukut soKutassor-
ssudngorsimåput. arnangoK kamig-
dlarterdlutik igdlermut kangujardlu-
tik igsåsimdput, angutitait igpdmut.
oKalulinaleKaungoK itsarlordlutik ti-
vaniartorssuvdlutik. perugluinalersu-
ngåK arnaK igdlermit natermut pig-
sigkame Kanga kingmé mavkuatdlak.
takdna KerKårigserulårdlune ivngia-
lårujordlune ingerdlagame angutil
ilåta sånut KerKipoK. IdssagoK angu-
tautikua. angutivngoK tdussuma ar-
naK tduna arnautigisimagaluardlugo
nårlussoK påseriaramiuk taimailisi-
mavå. tassa arnaK kisimitdlunc kd-
ngusuglariaKarsimavoK, månale nu-
nai'Katime tamarmik tdkudne ingmi-
nut igdlersornialinarmioK. angutdune
sågdluarterKigsariardlugo iverdlune
agpipoK. auldlarKdumut sagdlaitsii-
nguamik, KuKamc Kissugiardtune a-
ngutip sangminiarssarigåne taigdliul-
dlugo. unaluna arritsumik puvfag-
kiarluårdlune. angutip soriarsinauna-
ne maniguivdlune onautsine arnamil
sagdloKilagkaminit uterlineKartut tu-
sarnårpai. tdssalime augpildlersima-
vok, atdinå pivd, sordlo kind putdlar-
tauserartoK, tdssale kiagoruglorame!
pisanganarsiartuinarpoK. una soriat-
dlartoK-una, arnaK kivililerpoK, kivi-
lilerpoK, kisa tåssa KardlingerpoK
(taimane ateKutit takugssuungikat-
dlarmata)! — taimailerugtordlune
angutdune suangavå: „sagdlutor-
ssuaK, Kå aitsåt arneriniarfiginid-
nga!“
uniagoK angutautå kångusup atåne
sajulersimavoK, sordlugoK tåssa King-
miarakavsak pingitsailivdlugo nalug-
titaK. atåinågOK pivå, sumik Kardluat-
dlagsinaunane. nåpertuivdluarneK
7