Atuagagdliutit - 20.10.1955, Blaðsíða 21

MÉSMTATONDJ^^^fcgf
inorutsit iteKangitsut
(oKalugtuaK. — ag dl. Martin Nielsen, Kuvdlorssuatc)
itsaroK angåkoK kujåmut nuna si-
nerdlugo angalaulerujoK. silagigsor-
ssungmat tukumanane angalavoK. nu-
liaKånginame méraKaranilo uterniå-
ngilaK.
taima kujåmut ingerdlavdlune nug-
ssuaK uiaramiuk tagpavånga kangia-
nit anoranguaK sågkamiuk avdla nåi-
ngilå uvfa kisime sikaligsingnik
(oKauserta issuardluåinarpara).
tagpavunga naimassame tungånut
autdlåinarpoK, kangiarame nuna si-
nlnardlugo igdlo takuleramiuk orni-
nariardlugo tikiniariatdlaramiuk
inuit tikitai sunauvfa inoruserssuit
iteKångitsorssuit.
inugsiarnersorssungmata uninar-
poK. isermat nerdlersuleramiko ne-
Kit, tunut sut tamalåt. kisiåne tåuko
iteKangitsut tangilingnik nerineK
ajorput, iteKånginamik anartaratig-
dlo. nerissarput nerissamik sugaluap
ivsera mitdluåinardlugo. neKit, tunut
mitdluariardlugit tange erKardlugit
nerigunik taimågdlåt.
inugssuit iluarileramigit tåukunu-
nga unlnarpoK.
tåuko iteKångitsut igdloKarput ta-
serssup sinane. angåkup najulerami-
git angutitai takussarpai nunap nau-
ssuinik nuniagdlutik tåssunga taser-
ssuarmut nuniåtik ernartarait sumut
tamaunga miloriussordlugit. kisiåne
angåkup taimailiortut takussagkane
suna pivdlugo taimailiortartut nalu-
vai.
sunauvfa taseK tåuna sikugpat, ta-
måko naussut tasermut encagkat pui-
ssingordlutik agdloKalerpata angu-
ssarissagagssamingnik taima taser-
mut naussunik erivaissarsimassut.
angåkup tamåko najuligkame ite-
Kångitsut ilåta pania nuliartårå. tai-
mailerame nangmineK ilamisut anga-
laKatigissardlugit sungiusimalerå si-
koKaoK. sikungmat iteKångitsut ag-
dlusiortaiermata angåkup malugiler-
pai imap sikuane pinatik tåssane ta-
serssuarme agdlusiortartut angussar-
tutdlo. pileritsagpoK nangmineK ama
taserme tåssane agdlusiorniardlune.
Arsungme puissimik pilagtut, mérKat tarnorassågssamåKaut.
Sælflatnsning ved liavnon i Arsuk — børnene venter på at få en mundsmag.
Foto: P. Brandt.
angåkoK uvdlårordlune såkune
nagsardlugit autdlarpoK tåssane ta-
serme agdlusiorniardlune, ingerdlav-
dlune årime puissip agdlorssua tiki-
på, misiligkamiuk nutårssussoK påsi-
gamiuk nipalerpå. Kamalertuinarå
nipagåta puissaKå, toKukamiuk ag-
dlua siko tuminik agdlileramiuk pui-
sse nåmaleriarmat amuniaramiuk
amoriatdlarå amusså puissaunane
naussuvoK ulavnarussas. pissane pui-
ssaunane naussungmat angerdlåinå-
sagaluardlune agdlumik avdlamik
ujardlerKinalerpoK tåuna naussukav-
sak amussane agdlorssup sanianut
sikup Kanut Kimåinardlugo.
angåkoK agdlusiornilerame åma ag-
dloic nutåK tikeriaramiuk Kamalerpå.
erinitsariångitsoK åma Kamassåta
puisarpå. puisarmane Kangaliåsit ka-
perérpå. toKusaramiuk toKukamiuk
agdlua tuminik agdlileramiuk tama-
tumuna angisumik una tOKusagke ag-
sut anerneKarmat, anersårtarnera ti-
mitålo såkortungmata angissussoK
nalunginamiuk. amuniaramiuk OKi-
nårpå. amusså åma naussuvoK. tama-
tumuna amuvå naussoK uvsussakav-
sak.
angåkup pissarissagkane naussui-
naungmata aliasugdlune angerdlåina-
rame tikipoK susimanane.
tikisimalermat nuliata isuvssutdlu-
go aperå uvdlume agdlusiorame pui-
ssip agdluanik torårsinginersoK. a-
ngåkup nulé OKalugtupå: „uvdlume
agdlorssuaK nigpardlugo puerssarilit-
dlarmanga kapigavko toKusarsinar-
dlugo toKiikavko ainugaluaravko nau-
ssok ulavnarussakavsaungmat sikup
Kånut Kimåinardlugo avdlamik agdlu-
siordlunga agdlorssuaK tikikavko nig-
pardlugo åma puerssarilitdlarmanga
kapigavko toKoriaravko åma amu-
gavko naussoK uvsussakavsak aliat-
sagdluinarama pissåka puissaunatik
naussuinaungmata sikup Kanut Ki-
måinardlugit angerdlåinarpunga."
taima angåkup nulé oKalugtuteria-
råne isuvssualugdlune nuliata ilane
Kujasalerpai uvine tigguardlugo una-
goK ugssoitalunilo angoKaoK. angåkoK
oKaraluarpoK ulavnarussaK uvsussar-
dlo naussut kisisa amussaramigit. tai-
mak aigdlersut autdlararput tikiuti-
lerpait puisse taKåmuardlo.
angåkoK sakiata angutip ajoKersu-
tilerpå. kingugdlermik agdlusioruvit
puissimik kapissaKaruvit toKoriarug-
ko sikornerdlutit amoriåsavat, erKai-
maniåsavat taimailiornigssat.
angåkoK kingugdlermik agdlusio-
rame sakime ajoKersutå erKaimania-
ramiuk angugame sikornerdlune amo-
riaramiuk tåssame puisserssuvoK. tå-
ssa ilipå tåssane taserme piniarnia-
råine KanoK iliortariaKartoK.
taimaitdlune angåkup nulia iteKå-
ngitsoK nårtulerpoK, nårtugame er-
nertårpoK itilik. ila tåukununga ino-
rutsinut nuåneK inordlåK iteKarame.
åna iteKångitsoif nuånårpatdlåKaoK.
suaortarpoK „itiligåtsiarssuarmik er-
nutartåKaunga“ suaortarKilerpoK
„nauk ajagssautiga nånup amilerå
uvavnut itilerniarpunga, ernutartåra
kisime iteKåsångilaK."
ajagssautå nånup amilerå tuniupåt.
ajagssåunc tigugamiuk ingia Kutdli-
ngordlugo nåparamiuk iteKarfigssa-
me nalånut tugtisinardlugo tåssångåi-
naK igsiatdlagfigå. taimågdlåtdliuna
anernikasine nipilingmik ilungmut
najoramiuk. tåssa nuånårpatdlårdlu-
ne ingminut Kilångardlune toKiipoK.
nuånårdlutingoK toKussut sujug-
dlersaråt inoruseK tåuna iteK-ångitsoK.
ikmgutingnarit
ikingutima ilåt sungåitimik inimiu-
tånguauteKarpoic (tingmiårånguaK
kanariefuglimik taissagåt). ikinguti-
galo inimiutånguaK nipåinerardlugo
OKaluserissåinarparput, Kularutigi-
ngivigparputdlo kiserdliornerinarmi-
nit taimåitoK. månale inimiutånguaK
uvdlut tamaisa nuånårdlunilo Kima-
sartalersimavoK, tamatumungalo kisi-
mikungnaernine pissutigerpiarpå-
ikingutålo susoraisiuk? — tåssa or-
pingmiutaK! tamånalo ima pisima-
vok:
KitsuarånguauteKarpunga tingmiå-
rarniarumatoKissumik. Kitsuime-una
ilerKorigåt, sordlo nanoK puissiniar-
tartoK. Kitsuk pingårtumik orping-
miutarniartarpoK, Kujanartumigdle
atausiångeKalunga tingmiårånguit ta-
måko Kitsungmit toKutaoriartinagit
ånåutarsimavåka. kisiåne ilait Kav-
sigsunguit ikiligauvatdlårsimanennit
tingitei-Kingnigssat pissariaKartarsi-
mångilaK.
tauva uvdlut ilåne ikingutigalo mi'
siligparput orpingmiutaic ikiligausi-
massoK inimiutångup inånut isertit-
dlugo. KanoK pissoKarnigsså utarki-
lerparput. orpingmiutångup merKue
tukagtisimåput, mitsimalåriardlunil0
asume merKorigsalersoK, inimiutå-
nguardlo sordlo kisime pissugssaK
uningalamininariardlune åipartfinc
tingmeratdlagfigå inerKorigsarnera-
nilo ikiulerdlugo! taimanernitdl0
tingmissat tåuko åssigingeKissut ""
inimiutånguaK Afrikamit pissoK ot-
pingmiutardlo Kalåtdlit-nunåmio
ikingutigigdluartualerput. orping'
miutaK inimiutånguamut isertineKa-
rame ikiligausimassoK måna perKife''
stvdluinarsimavoK aniumångitdlm'
ardlunile. ikingunime inimiutång11'
aK ikingutima igdluane inimingmat
nangminertaoK tåssanikusugpoK.
tingmiånguit tåukua ingmingnut
asåssusiat takuvdlugo nuånersuvoK-
inime tingmeralårtåinarput, ardlar'
tigdlo igsiaviup tunuanut sikåviuv'
dJunit atånut inigssineKarsimagångal
takunerdlo ajulerångamiko ,,Kialer'
sarpul“ ingminutdlo „suaortardlu
tik“. ingmingnutdlo KaerKussarncra
ta ingmingnut atanerat ilumut ugPeI
narsarpå. kisiåne uvdlup unuavd'0
ingerdlanerane mardloriardlutik
malåtigipatdlårungnaertarput.
miutånguaK-una siningmik sivisdn°_
russumik pissariaKartarsimagUIial^
toK, tåssame unukut erKigsiårnc,l*_
ssaramc siningniardlune. orping111 ,
tardlo sule pinguarumåinalerå11®,
inimiutångup oicalorujugfigssarJ’^
uvdlåkut åma taimardluinaK P’sS'a.
put, inimiutånguaK sule åungåj1” ,n_
niartoK orpingmiutaK eKiverérs3 _
mc — inimiutånguardlo éic iteI
dlussånguararaoK.
tfanse‘
22