Atuagagdliutit - 01.12.1955, Síða 12

avisime nalunaerutinguaK tungavigalugo
Atuagagdliutit norinuåne kingug-
dlerme nalunaerutinguaK atuarpara
KalipaissoK atuagkiortordlo Gitz-Jo-
liansen Kalåtdlit-nunanukarKigkuma-
jungnaerdluinartoK, ingerdlatitsinc-
roK „inardlup tungånulersimang-
mat“.
tåssane ajussåtsagkatdlarujunga,
Gitz-Johansenime nuånarissareKigav-
ko, angalaKatigalugo inugsiarnersoK
ikiukumatordlo, erKumitsuliortoK pi-
korigsoK månilo nunåmik inungnig-
dlo ilisarisimangneKissoK.
manale tåssa KimaguniarpoK pigi-
nauninilo Christiansøme atorumane-
rulerdlugit, tamånalume tupiginlna-
gagssåungilaK.
avdlataoK OKalugtut tusartarujåka
Kalåtdlit-nunåt mana „aserorneKar-
simassoK“, „tagpavane nuånersueru-
toK“; ugpernarsautigssatdlumé avdlat
tusartarpåka KaKugulunit sarKumer-
tuartarumårtut sujumu'karnerup inuit
ilait sungiusimassåinit nigortitarå-
ngagit.
åmame ilumorpoK inuit ardlalig-
pagssuit nunanut inusungnermingne
nuånersumik misigissaKarfingming-
nut utertarmata pakatsisineuartardlu-
tigdle. taimåitut oKarfiglnariaicarput
patdligunavérsåginarKuvdlugit.
inuit Kanga kalåtdlit mingneruti-
taugatdlarnerånik, Kavdlunåt akima-
ssorssuit isumåinut OKausinutdlo nå-
lagtugssåinaugatdlarnerånik, „sungiu-
ssxnarsimassut" Kalåtdlit-nunåta ami-
gautigingivigpai, nipanglnarunigdlo
pitsauneruvigpoK. miserratigineKåså-
ngilaK inungnut umateKångitsunut ta-
måna ajornåinerungmat, inugtutdlo
akimancrussutut misigineK ardlalig-
pagssuit nuånarissarpåt.
mana Amerikame najugaKarpunga,
tåssanilo inuit Kalipautimikut åssigl-
ngitsut akiunerata sule nåmagsingit-
sup naligigsitaunermigdle Kalipaut
sumigdlo ugpcrissaKarneK unigfigina-
git namagsineKarumårtup ilå takusi-
mavara.
Kalåtdlit-nunåne ukiorpålugssuar-
ne najugaKarsimavunga, inuiaKatikalo
sivnerdlugit kångusutigiuartarsima-
vara Kalåtdlit-nunåta inuvé atugarig-
sårnerutitåungingmata. tamavtame
nalungisarput unauvoK Kavdlunån
inusugtoK tikikångame ingminut sor-
ssuarsiugarilersarmat u’kiugssanilo
namagtisimavdlugit Danmarkime so-
raernerussutine atusavdlugit anger-
dlarångame Kulångivigtardlune ner-
sortarialingmik sulisimavdlune.
nålagkersuinikut akuliuniat Kalåt-
dlit-nunanisut —■ tåssa Kavdlunåt
akornåne — amerdlatigissut nunane
avdlane angatdlavigissagkavne suju-
morsimångisåinarpåka. inusugtaisa
inusungnerssåt nalungivigsarpoK sut
tamarmik åraigssutariaKaraluartut,
isumanigdlo sarKumersitsinigssaK er-
sissutigineicångilaK, tusarnårtigisså-
me ungarautdlugit tusardliuneK ajor-
mata. oitalugtussordle ingminut angu-
ssuarsiugariuartaraoK.
tauva ukiut iluarsaiviussut nagdliu-
put, inuit ilåinit nuånarineKaratik
nauk nagdliunerat tåssångåinavigsu-
ngikaluaK. sujugdlermik kalåtdlit pa-
lasingortalerput. kalåtdlit nålagar-
ssuarne atorfinigtalerput, tupingnå-
ssusiaio — ardlåinåtdlunit Kavdlu-
nånit kisimik atorfingne angisunisi-
magaluartunit inornerungilaK.
ilale Kavseriardlungame-tauva ka-
mautigissarpara takulerångavko nu-
kagpiararujunguakasik kivfamut u-
torKaunerussumut sulivdluartumutdlo
niuvertugssamitdlo pissauneKartitau-
ssumit untritileriardlune påsisima-
ssaKarnerungårtumut nålagkersui-
SSOK.
tamåkule tamarmik måna Kimang-
neKåsåput, sordlo tamavta nalungi-
kiput. Danmarkime atausiussumiler-
pugut. tåssane Kalåtdlit-nunåt ing-
mikortortaisa ilagilerpåt inue tamar-
mik danskisut avdlatutdle pisinauti-
tauvdlutik inuiagtutdlo sussutsikut
assigingineK nungutdlarsarneKasav-
dlune sujungnaernigsse tikitdlugo.
måna Kalåtdlit-nunåne inuit itilersi-
måput, måname itissutigssaKalera-
mik.
Gitz-Johansenile peKataujumajung-
naerpoK. sorme, amigautigineKångi-
I&k. Kalåtdlit-nunåt nutåK KeKardlua-
Kingmat iluaKutauginåsaoK Katima-
lugtutorKat katagåinaråine. anger-
dlarsimavdlutik ingmingnut OKalug-
tuaKåtautinariånguardlit KanoK „na-
livtine" Kalåtdlit-nunåt nuånertigisi-
magaluartOK — ajoKusigunångitdlat.
Alaskame Canadamilo eskimoKar-
fiussune angalassarsimavunga, OKau-
sinarmikutdle nalivta kalålé åssigi-
ssuteKarfigait. måssame, imåikaluar-
poK nunaisa pissusiat Kalåtdlit-nu-
nånut nåpertutdlune. pissutsip tama-
tu.ma soKutigineK atatisavå. eskimfit-
dle nunane tulugtut OKauseKarfiussu-
nitut kalåtdlitdlo kivfåungitsut åssi-
gingissutåt ilisimavdluaråine tauva
påsineK ajornångilaK „iniineit kivfåu-
ngitsoK“ nersussaoKissoK paradisimut
åssersussagssåungingmat. nunarssu-
annc inoKångilaK atortugssanik så-
kutinigdlunit imalunlt avdlanik nn-
nanit avdlanit pissunik atorfigssa-
KartitaKångitsunik. ukiut nutåt tamå-
kuninga pigssarsissupåtigut. ukiut
nutåt atortorigsårutinik modcrneu-
ssunik atuinerisa inussautsit avdlå-
ngornerat nagsatarå, kinalo påsisi-
massaKarnerussunit iliniarumångit-
sok unigtortarpoK sanimutdlo igdli-
kartineKardlune.
Kalåtdlit-nunåt nutåK tamane aja-
sorutaujuarpoK. kalåtdlit folketingi-
mut ilaussortaisa oKausé nunane av-
dlane issuarneKartarput. påsissait so-
KutigineKardlutik Canadame Alaska-
inilo atuarneKartarput. Kalåtdlit-nu-
nåt ardlaligpagssuartigut pilerKårfiu-
vok, nutånutdle akerdliussut tamåna
peKatauvfigiumångilåt. sorme, kingu-
lerutinardlit!
danskit nålagauvfiånut aningau-
ssartornarpatdlåKaoK, oKartoKartar-
poK. oicausitoKardle una ilumunginer-
dlune aserfatdlagtailinertut akisutigi-
ssoKångitsoK? tamåna måne påsivar-
put, danskinigdle ersitsagtitsissaria-
KångilaK. Kalåtdlit-nunåta inerikiar-
tortitaunigsså suliagssavtitut tigusi-
mavarput, peKataujumaninilo Kima-
gutoK — „Kangatut nuånissårnarung-
naerneranik" patsiseitardlune — pat-
dliguterKingikune ajungineruvoK. nu-
ånissårnartorme danskit igdluisa
inåinisimagaluarpoK, uvdlutdle nag-
dliukumårput kalåtdlit amerdliartui-
nartut ininut tåukununga iserfigssait,
takusavarsilo nuånersumik nuånårtu-
migdlo inuneK-arfigisarKårumårpait
inimile tåssanerpiaK sujornatigut
anersakut sinigsimanermigtut sinig-
tiginaviaratik.
ukiut pisorKat takusimavåka, ukiut
nutåt tumisiorpåka. nuna inuiaitdlo
asassåka sujuariarnerne tamane nuå-
nåKatigåka, nipitdlo mianerssorKu-
ssissunik taineKartartut igdlautigåka.
Kalåtdlit-nunåne imerniarneK piv-
dlugo Kanigtukut atuagaitarpunga. so,
iluångilaK, uivssuminarpale? ukiut
200-t sivnerdlugit igalåt silatånitdlu-
nc danskit puiaussånguamik tipait-
sugtut issigingnåginartarsimagåine
tupigissagssaugunångilaK imigagssap
nuånålersitsisinaunera ingassåupal-
dlårniarneKalersarmat. låssuguinar-
me ilikarneK ajornarpoK, ilå? Sveri-
geme imigagssat kigdliligaujungnae-
riarmata ervnguneK angnertuseKi-
ssok atuarivåmerpara. tupingnarpa?
kalåtdlit silalingmik pinigssartik ili-
kåsaraårpåt. imingernavérsårtut a-
merdlanerussunik ilaussortaKaler-
niardlit. atagule åma påseriartigo
Kavdlunåt Kanorme-tauva amerdlati-
gissut (procentingordlugit) tåukuna-
ne ilaussortaussut. Kalåtdlit-nunåne
suliagssarpagssuarnik såriagagssa-
KarpoK. kikut tamarmik periautsisik
atordlugit suleriauseicarput, sujua-
riarnerdlo sugaluartordlunit sujunig-
ssame ikorfarKutigssauvoK.
nutårpagssuit amerdlaKaut, pisor-
Katdle ilarpagssuisaoK ukiune nutå-
ne minineKarumåsångitdlat. avdlå-
ngutigssanutdlo piarersarneK ajungi-
neroKissutut oKautigissariakarpoK si-
larssuarme inuiait avdlat tåssångåi-
nartumik inungnut atugartussuseKar-
tunut avdlanut naligititaulersartut pi-
simaneråningarnit.
sordlo atuagagssiarput Atuagagdli-
utit erKarsautiginarsiuk. eraarsautigi-
niarsiuk KanoK isumaKartoK inuiaaa-
tigingne atuarsinaussut tamarmik
atuagagssiaa tåuna pissarmåssuk atu-
artardlugulo. silarssuarme sune av-
dlane taimåipa?
atuarfit ajungitsut pigineKarput,
perivingnerdlo ukiut tamaisa pitså-
ngoriartorpoK. atortorigsårutinik ig-
dlunigdlo moderneussunik pigssarsi-
nigssamut ilimanautit suine tamåni-
put, aunalo avatåne imaK aulisagalik.
nunap ilimanautai sussut atorniagau-
ssarput. sunauna tungavigalugo ukiut
Kanganitsat „pitsaunerussutut" oKau-
tigineKartartut?
nutarterinigssaK ukiorpagssuit i-
ngerdlaneråne inungnit nivdliautigi-
neKarsimavoK. nutarterissutit måna
låkuput, atale uternigssamik suaor-
tartoKalerpoK. sujumukarneK unigti-
neKarsinåungilaK, unigtineKartariaKa-
ranilo.
ikingutitdle ajungitsut sordlo Gitz-
Johansen avdlatdlo aliasugdlune a-
vigsårneKarput. inuneK tagpavane
nutartigaussoic peKatauvfigisavdlugo
piginauneKarfigingilåt. narrujumisi-
måssutiginagit inuvdluarKussariaKar-
put. angisumik iluaKutausimavdlutig-
dlo nuånårutausimåput. suliarisima-
ssait sanarKingneKarput, uvdlutdle
nukingerdlutik ingerdlåput, Kalåt-
dlit-nunåtalo sumiginagarpagssuit
anigorniagagssarai.
Peter Freuchen.
Jolkehøjskole ilimanarsissoK?
kalåtdlimik sujuligtaissoKarnigsså kigsautigineKarpoii Chr. Berthelsen
kajumigsårneKaraluarame ajukupoK.
radioavisip Københavnime tusa-
gagssiortua Kanigtukut oKalugpalår-
Pok Kalåtdlit-nunåne folkehøjskole-
liorniarneK soicutigineKaKissoK, ne-
riutigineKartordlo åipågo sananeKa-
lerérsinåusassoK Kujatånlsagunartor-
dlo. kalåtdlimik sujuligtaissoKarnig-
sså kigsautigineKarsimavoK. Nungme
iliniartitsissoK Clir. Berthelsen ka-
jumigsårneKarérsimagaluarpoK aju-
kusimavdlunile. Askovip højskoleane
sujuligtaissusimassoK Arnfred sujor-
nåk Kitåne angalangmat nalune-
KångilaK. angerdlamut tikikame kalåt-
dlit folkehøjskolemik pisårtitaunig-
ssåt agsut kajumigsårutigå.
skoledirektør Garn Kanigtukut radio-
avisimut OKarpoK folkehøjskoletårsi-
naunigssaK taima ungasigungnaertigi-
simagpat nuånårutigisaKigine, åmale
saniatigut iliniagagssanik tigussariau-
nerussunik akoKartariaKarumåsassoK
sordlume tamåna ukiarme landsrådi-
me agtorneKartoK. skoledirektøre
OKarpoK sujuligtaissugssamik nav-
ssårdluarnigssaK pingårtorujugssu-
ssok. kalåliussariaKarpoK, Chr. Ber-
thelsen ile piumångigpat navssårnig"
ssaK ajornakusorsinauvoK, låssarne
palasit, iliniartitsissut avdlatdlunB
suliagssap piumassarissainik ingffli"
kut piginauneKartut imåinaK navsså-
rineK ajornarmata. tamatuma sania-
tigut pingårdluinarpoK sujuligtaisså-
ssugssap nulia højskolerne anånåu-
savdlune — sordlume oKartartut -7"
nalerKutusavdlune. højskolele ani*
ngaussat atordlugit sananeKarsinåu-
sagpat ajornartorsiutitaoK avdlat ajd"
gauvfigineKarsinåusåput. højskole
taimåitoK sujuligtaissumut — imald'
nit sujuligtaissumut nulianutdlo^
atavdluinarpoK, skoledirektør Gab1
naggatågut OKarpoK.
12