Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 08.03.1956, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 08.03.1956, Blaðsíða 3
Thuleme sanaortugkat 1954-me agdlagtoK G. P. Rosendahl Grønlandspostenime nr. 16 1953 ama nr. 5 1954 redaktør Helge Christen- senip kontorchef Ph. Rosendahlivdlo Thuletåmut *) nugterneK agdlautigi- simavåt. agdlautigissane tåukunane nugter- titsinigssamut pissutaussut amalo thu- lemiut nungnigssåt 1953-imilo Thule- me, K’eKertarssuarme, Kangerdluar- ssungme K’eKertamilo nutånik igdlu- liuneKarnerat agdlautigincKarsimavoK. sordlo kontorchef Ph. Rosendalilip agdlautigissame naggatågut erKartorå 1953 -ime aussåkut sulissartut åipågo upernarpat „nålagarssuit" igdlutig- ssåinik sanajartordlutik tikitugssat inigssait atortugssaitdlo piarérsarne- Karsimåput. sånatit, atortugssat neri- ssagssamautitdlo katerssorneKarsimå- Put baråkitdlo angutit 60 migss. inig- ssait sanancKarsimavdlutik. 1953—54 ukiukut sanaortugagssat PilerssårusiorneKarput. igdlugssanik litartaissartup arkitekt Friehlingip Grønlandsdepartcméntime igdlugssa- nik titartaissarfingmit pingårnerussu- tigut sujunersorneKardlune sanaortu- Sagssat pilerssårusiorpai. ingnåtdla- gissamik ikussugagssat Departemen- terne radiomut ingnåtdlagissamutdlo tungassut pivdlugit agdlagfeKarfing- mit pilerssårusiorneKarput, ingeniø- ritdlo suliagssåinut tungassut avdlat nvfinga agdlagtumit suliarineKarput ^epartementime ingeniørit agdlagfe- Karfiat sujunersuissigalugo. sanaortugagssat pilerssårusior- nerat Thuleme igdlonarfigssaK tamarme atautslkut sananeKartugssaungmat ig- tiloKarfigssap pilerssårusiorneKarne- rane igdlut atausiåkåt inigssitdluarsi- manigssåt erKarsautigivdluarsimassa- ■'iaKarpoK, ilåtigut nunaKarfigssame éaigssitdluarsimanigssåt isumagalugo, taimatut igdlut atorneKarnigssåt kisa- ama avKUsiniagssat suvdlugdlitdlo ervngup ingnåtdlagissavdlo aviuitig- ssaisa silatumik årKigssuneKarnigssåt tsumagalugo. pilerssårutigineKarsimagaluarpoK ‘gdluliagssat ivigalingmut paornaKU- tilingmutdlo inrgssiniardlugit. misig- ssuinértigutdle påsinekarsimavoK ta- mauna tungaviliornigssaK nunap ita- *erigsuisa igdlikåutorsinaunerat pi- ssutigalugo akisorujugssusavdlunilo PilarnartorujugssusassoK. taimaing- •Pat OKalugfik kisiat pinago igdlu- 'jagssat avdlat tamarmik ujaråtsia- 'éngmut kugssup avKutigisimassara- Wnut ivigagdlip kitånitumut inigssi- OeKarsimåput. , nunauarfigtåp sivingajårnera pissu- ligalugo igdlut tamarmik Kangerdlug- SsUp (Inglefield fjord) K’eKertar- ^ftvdlo (Herhertøen) tungånul issi- Kivigivdluarput. åma igdlonarfik PangmineK sordlo åssilissame fig. 1 Cl’ssitsoK umiarssuarmik Kimugsimig- ^■unit ornigdlugo ungasianit ersser- ^arigdluarpoK, tåssame igdlut KUtdlit °0 méteritut KUtsigtigissumikamik. sordiQ pilerssårume fig. 2-ine er- ssitsoK igdlut sumut atorneKarnere Paper tordiugit avguatårneKarsinåu- Put. sigSSamut tugdliuput handelip Kuerssuautai pingasut ama pisiniar- tiuvdlunilo agdlagfik. taimatutaoK segssap Kulinguaniput uliausivit tåu- ^PPungalo atatitdlugo ingnåtdlagia- llorfik, ailamik suvdlulingnik aviui- 1953—54 uk i li kut aulajangerncKavigslmu- VoK thulemiut nugterfigssåt K’ånaii Thu- temik atserneKåsassoK ThuletoKardlo ma- tuma kingorna Dundasimik tainekartali- sassoii. agdlagkame uvane nunaKarfit téu- taineKartdsåput laimatut avdlangorlit- sinck nåpertordlugo. sigkamik kiagsausiorfik amalo bilisi- vik maskinanut sånavigtalik, tai- maingmat igdlutit agssagssorissanik sutdliviussut tamarmik atautsimortit- dlugit inigssineKarsimåput. igdloKarfiup Kericaniput atuarfik onalugfigdlo fig. 3. OKalugfik inigssi- neKarsimavoK ivigalingmut paornaKU- tilingmutdlo ujaråtsiagdlup kangia- nut, ingmikoramilo titartarnera ku- ssanartoK ersserKarigdluardlune. a- vangnardliuvdlune kangigdliuvdlune nåparsimavik avingarutilårdlune i- nigssincKarsimavoK. pisiniarfiup atuarfiuvdlo åma atu- arfiup nåparsimaviuvdlo akornånlput igdlut, inuisa sulivfinut sapingisamik Kanigdlisardlugit inigssineKarsima- ssut. kisalo saviup kajungerissånut mi- sigssuivfik igdloKarfiup avangnånut avingarusimassumut inigssineKarsi- mavoK såkutit malugssarenissut akor- nusersorneKånginigssåt pivdlugo. kiagsautit åssigingitsut oKåtårne- Karneratigut påsinenarsimavoK aila- mik suvdlulingnik avKUsigkamik kiag- sausiorfik uliamik ikufhassoK avdla- nit akikinerussoK. sordlo igdluliagssat pilerssårusiorneKarnerånit erssitsoK igdlut inigssineKarsimåput kiagsautit avKutåinut oKorsauserdlugit nunap Kånut iliorarneKarsimassunut avKU- serngit pårdlagtinavérsårdlugit. kiagsautit, imiliorfik KaumarKu- titdlo tamåkua pilerssårusiorneKarnerane pingårtineKarsimavoK nutåliaussumik igdloKarfiliornigssaK. ikussugagssat Kulåne taincKarlut åndgssuneKarmg- ssane isumagineKarsimavoK tamako sapingisamik nalivtine pissutsinut na- lerKutunigssåt, ukiut ardlaKångitsut Kångiugpata avdlångortitsinigssan nutånigdlo sanaridngnigssaK pissa- riaerutdlugo. kiagsausiorfik ailamik suvdluling- nik aviiusigaK uliamik ikumassoK fig. 4 igdlunut tamanut kiagsaissugssau- vok OKalugfik kisiat pinago, tåssame OKalugfik kiagsartuåinagagssåunging- inat kiagsautit imermik imagdlit Ker- rutordlutik Kupinigssåt ulorianaule- Karsinaungmat. taimaingmat OKalug- fik ingnåtdlagissamik kiagsautinik åssigiåmik kissarneKartartugssanik pilersugauvoK. kiagsauteKarfingmut atatitdlugo imiliorfik sananeKarsimavoK. aussa- kut Kåumatit pingasut sisamatdlunit imiliorfik kungmit nunaKarfiup kilå- nltumit imilersorneKartarpoK, ukiuv- dle ilå tamåt kangerdlungmit nilak augtitdlugo imiliarissarpåt. imiliorfik augtitsissarfigtaKarpoK,, ingnåtdlagia- liorfiuvdlo motoriata imikua kissar- toic nilangnut augtitsissutigineKartar- POK. imcK salingneKarérångat suvdlu- ligtigut issimut pitarnavérsagkatigut kiagsautit aVKUtainut peKatigititdlugit ikuneKarsimassutigut kugtineKartar- Pok. igdlune imeiv kissartoK nigdler- tordlo nivssatdlåinartariauvoK igga- vingme erruissarfiup sisaussup Kulå- ne ermigtarfingme marraussume uv- fartarfingmilo kugtitsissarfingme. igdlut errorsissarfigtaveKångitdlat, ingmikutdle atautsimut errorsissarfe- KarpoK nutåliaussumik maskinamik errorsissutitalingmik ingnåtdlagissa- migdlo kissagtartumik rfilerissutita- lingmik. atuarfingme uvfartarfit nalinginau- ssut saniatigut åma mardlungnik atu- artunut avdlanutdlunit soKutigingnig- tunut atugagssanik ailartilsissarfing- nik uvfarfeKarpoK. soruname igdlut tamarmik ingnåt- dlagissamik KutdleKarput, amalo av- Kuserngit tamarmik Kåumarigsunik Kutdlilersugåuput. iggavit tamarmik ingnåtdlagissamik kissagtartunik ki- ssarssuteKarput amalo iggavingmit uvfarfingmitdlo ervngup kugfé ing- nåtdlagissamik kissagtartunik ledni- nginik Kerinavérsagåuput. kiagsauti- ne tamåkunane taineKartune tamane filia ikumatigineKarpok, sikutdlo pi- ssutigalugit ukiut ilane Thule umiar- ssuaKångitsoratarsinaungmat uliausi- vit sapingisamik angnårdlugit sana- neKarsimåput 1800 m3-nik imarKortu- ssusilcrdlugit, låssa ulia ukiunut mar- dlungnut atugagssaK imarisinångor- dlugo. igdluliat Kuerssuit kisisa pinagit igdluliat ta- marmik igdluliagssanil inerigkanit ikussuinarissanit katitigåuput. ikussu- gagssat angnertumik atorneKarsimå- put; igkat silardlit ilordlitdlo sania- tigut KilåK natitdlo ikussuinariåuput amalo Kaliat tussait matserfitdlo Dan- markime inerérdlugit sananeKarsi- mavdlutik. igagssat silardlit ikussuinarissat glasuldinik rockwoolinigdlo 9 em-tut ivssutigissunik kivfiagåuput igalåtdlo tamarmik pingasunik Kaleringnik iga- lårtaKarput igalårtat mikissut mag- pertartut kisimik pinatik. ikussortag- kat akornge uvsigdluinarKuvdlugit ka- tinere tamarmik plastikimik imerpa- lassumik tigssalukårfigineKarsimåput tamatumalo saniatigut fima uvsigsai- ssausitoKaK atordlugo uvsigsarneKar- simavdlutik. sordlo åssilissame fig. 5 lakutine- KartoK Thule nuname aussåkut Kågi- nå augtartumipoK. Kitåne Nup eri<å- igdloKarfik septemberime 1954 igdlugssat tamarmik n&parneKarérnerane. åssilissap Keriiane ersslput uliausivik, ingnåtdlagialior- fik kiagsausiorfigdlo. kiagsautit avautigssait igdluliorfiup kitatigortinenarput. kangiatigut avKUsiniaKarpoK. tunordlersauvdlutik takugssåiiput kCik imeKarfiussoK sermerssuardlo. Byen i september 1954, hvor alle bygninger er rejst. Midt i billedet ses tankanlæg, el.værk og varmecentral. Fjernvarmekanalen er fort frem over terræn langs bebyggelsens vestside. Vejen er anlagt langs østsiden. 1 baggrunden ses smeltcvandselvcn og ind- landsisen. 3

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.