Atuagagdliutit - 08.03.1956, Blaðsíða 3
Thuleme sanaortugkat 1954-me
agdlagtoK G. P. Rosendahl
Grønlandspostenime nr. 16 1953 ama
nr. 5 1954 redaktør Helge Christen-
senip kontorchef Ph. Rosendahlivdlo
Thuletåmut *) nugterneK agdlautigi-
simavåt.
agdlautigissane tåukunane nugter-
titsinigssamut pissutaussut amalo thu-
lemiut nungnigssåt 1953-imilo Thule-
me, K’eKertarssuarme, Kangerdluar-
ssungme K’eKertamilo nutånik igdlu-
liuneKarnerat agdlautigincKarsimavoK.
sordlo kontorchef Ph. Rosendalilip
agdlautigissame naggatågut erKartorå
1953 -ime aussåkut sulissartut åipågo
upernarpat „nålagarssuit" igdlutig-
ssåinik sanajartordlutik tikitugssat
inigssait atortugssaitdlo piarérsarne-
Karsimåput. sånatit, atortugssat neri-
ssagssamautitdlo katerssorneKarsimå-
Put baråkitdlo angutit 60 migss. inig-
ssait sanancKarsimavdlutik.
1953—54 ukiukut sanaortugagssat
PilerssårusiorneKarput. igdlugssanik
litartaissartup arkitekt Friehlingip
Grønlandsdepartcméntime igdlugssa-
nik titartaissarfingmit pingårnerussu-
tigut sujunersorneKardlune sanaortu-
Sagssat pilerssårusiorpai. ingnåtdla-
gissamik ikussugagssat Departemen-
terne radiomut ingnåtdlagissamutdlo
tungassut pivdlugit agdlagfeKarfing-
mit pilerssårusiorneKarput, ingeniø-
ritdlo suliagssåinut tungassut avdlat
nvfinga agdlagtumit suliarineKarput
^epartementime ingeniørit agdlagfe-
Karfiat sujunersuissigalugo.
sanaortugagssat pilerssårusior-
nerat
Thuleme igdlonarfigssaK tamarme
atautslkut sananeKartugssaungmat ig-
tiloKarfigssap pilerssårusiorneKarne-
rane igdlut atausiåkåt inigssitdluarsi-
manigssåt erKarsautigivdluarsimassa-
■'iaKarpoK, ilåtigut nunaKarfigssame
éaigssitdluarsimanigssåt isumagalugo,
taimatut igdlut atorneKarnigssåt kisa-
ama avKUsiniagssat suvdlugdlitdlo
ervngup ingnåtdlagissavdlo aviuitig-
ssaisa silatumik årKigssuneKarnigssåt
tsumagalugo.
pilerssårutigineKarsimagaluarpoK
‘gdluliagssat ivigalingmut paornaKU-
tilingmutdlo inrgssiniardlugit. misig-
ssuinértigutdle påsinekarsimavoK ta-
mauna tungaviliornigssaK nunap ita-
*erigsuisa igdlikåutorsinaunerat pi-
ssutigalugo akisorujugssusavdlunilo
PilarnartorujugssusassoK. taimaing-
•Pat OKalugfik kisiat pinago igdlu-
'jagssat avdlat tamarmik ujaråtsia-
'éngmut kugssup avKutigisimassara-
Wnut ivigagdlip kitånitumut inigssi-
OeKarsimåput.
, nunauarfigtåp sivingajårnera pissu-
ligalugo igdlut tamarmik Kangerdlug-
SsUp (Inglefield fjord) K’eKertar-
^ftvdlo (Herhertøen) tungånul issi-
Kivigivdluarput. åma igdlonarfik
PangmineK sordlo åssilissame fig. 1
Cl’ssitsoK umiarssuarmik Kimugsimig-
^■unit ornigdlugo ungasianit ersser-
^arigdluarpoK, tåssame igdlut KUtdlit
°0 méteritut KUtsigtigissumikamik.
sordiQ pilerssårume fig. 2-ine er-
ssitsoK igdlut sumut atorneKarnere
Paper tordiugit avguatårneKarsinåu-
Put. sigSSamut tugdliuput handelip
Kuerssuautai pingasut ama pisiniar-
tiuvdlunilo agdlagfik. taimatutaoK
segssap Kulinguaniput uliausivit tåu-
^PPungalo atatitdlugo ingnåtdlagia-
llorfik, ailamik suvdlulingnik aviui-
1953—54 uk i li kut aulajangerncKavigslmu-
VoK thulemiut nugterfigssåt K’ånaii Thu-
temik atserneKåsassoK ThuletoKardlo ma-
tuma kingorna Dundasimik tainekartali-
sassoii. agdlagkame uvane nunaKarfit téu-
taineKartdsåput laimatut avdlangorlit-
sinck nåpertordlugo.
sigkamik kiagsausiorfik amalo bilisi-
vik maskinanut sånavigtalik, tai-
maingmat igdlutit agssagssorissanik
sutdliviussut tamarmik atautsimortit-
dlugit inigssineKarsimåput.
igdloKarfiup Kericaniput atuarfik
onalugfigdlo fig. 3. OKalugfik inigssi-
neKarsimavoK ivigalingmut paornaKU-
tilingmutdlo ujaråtsiagdlup kangia-
nut, ingmikoramilo titartarnera ku-
ssanartoK ersserKarigdluardlune. a-
vangnardliuvdlune kangigdliuvdlune
nåparsimavik avingarutilårdlune i-
nigssincKarsimavoK.
pisiniarfiup atuarfiuvdlo åma atu-
arfiup nåparsimaviuvdlo akornånlput
igdlut, inuisa sulivfinut sapingisamik
Kanigdlisardlugit inigssineKarsima-
ssut.
kisalo saviup kajungerissånut mi-
sigssuivfik igdloKarfiup avangnånut
avingarusimassumut inigssineKarsi-
mavoK såkutit malugssarenissut akor-
nusersorneKånginigssåt pivdlugo.
kiagsautit åssigingitsut oKåtårne-
Karneratigut påsinenarsimavoK aila-
mik suvdlulingnik avKUsigkamik kiag-
sausiorfik uliamik ikufhassoK avdla-
nit akikinerussoK. sordlo igdluliagssat
pilerssårusiorneKarnerånit erssitsoK
igdlut inigssineKarsimåput kiagsautit
avKutåinut oKorsauserdlugit nunap
Kånut iliorarneKarsimassunut avKU-
serngit pårdlagtinavérsårdlugit.
kiagsautit, imiliorfik KaumarKu-
titdlo
tamåkua pilerssårusiorneKarnerane
pingårtineKarsimavoK nutåliaussumik
igdloKarfiliornigssaK. ikussugagssat
Kulåne taincKarlut åndgssuneKarmg-
ssane isumagineKarsimavoK tamako
sapingisamik nalivtine pissutsinut na-
lerKutunigssåt, ukiut ardlaKångitsut
Kångiugpata avdlångortitsinigssan
nutånigdlo sanaridngnigssaK pissa-
riaerutdlugo.
kiagsausiorfik ailamik suvdluling-
nik aviiusigaK uliamik ikumassoK fig.
4 igdlunut tamanut kiagsaissugssau-
vok OKalugfik kisiat pinago, tåssame
OKalugfik kiagsartuåinagagssåunging-
inat kiagsautit imermik imagdlit Ker-
rutordlutik Kupinigssåt ulorianaule-
Karsinaungmat. taimaingmat OKalug-
fik ingnåtdlagissamik kiagsautinik
åssigiåmik kissarneKartartugssanik
pilersugauvoK.
kiagsauteKarfingmut atatitdlugo
imiliorfik sananeKarsimavoK. aussa-
kut Kåumatit pingasut sisamatdlunit
imiliorfik kungmit nunaKarfiup kilå-
nltumit imilersorneKartarpoK, ukiuv-
dle ilå tamåt kangerdlungmit nilak
augtitdlugo imiliarissarpåt. imiliorfik
augtitsissarfigtaKarpoK,, ingnåtdlagia-
liorfiuvdlo motoriata imikua kissar-
toic nilangnut augtitsissutigineKartar-
POK. imcK salingneKarérångat suvdlu-
ligtigut issimut pitarnavérsagkatigut
kiagsautit aVKUtainut peKatigititdlugit
ikuneKarsimassutigut kugtineKartar-
Pok. igdlune imeiv kissartoK nigdler-
tordlo nivssatdlåinartariauvoK igga-
vingme erruissarfiup sisaussup Kulå-
ne ermigtarfingme marraussume uv-
fartarfingmilo kugtitsissarfingme.
igdlut errorsissarfigtaveKångitdlat,
ingmikutdle atautsimut errorsissarfe-
KarpoK nutåliaussumik maskinamik
errorsissutitalingmik ingnåtdlagissa-
migdlo kissagtartumik rfilerissutita-
lingmik.
atuarfingme uvfartarfit nalinginau-
ssut saniatigut åma mardlungnik atu-
artunut avdlanutdlunit soKutigingnig-
tunut atugagssanik ailartilsissarfing-
nik uvfarfeKarpoK.
soruname igdlut tamarmik ingnåt-
dlagissamik KutdleKarput, amalo av-
Kuserngit tamarmik Kåumarigsunik
Kutdlilersugåuput. iggavit tamarmik
ingnåtdlagissamik kissagtartunik ki-
ssarssuteKarput amalo iggavingmit
uvfarfingmitdlo ervngup kugfé ing-
nåtdlagissamik kissagtartunik ledni-
nginik Kerinavérsagåuput. kiagsauti-
ne tamåkunane taineKartune tamane
filia ikumatigineKarpok, sikutdlo pi-
ssutigalugit ukiut ilane Thule umiar-
ssuaKångitsoratarsinaungmat uliausi-
vit sapingisamik angnårdlugit sana-
neKarsimåput 1800 m3-nik imarKortu-
ssusilcrdlugit, låssa ulia ukiunut mar-
dlungnut atugagssaK imarisinångor-
dlugo.
igdluliat
Kuerssuit kisisa pinagit igdluliat ta-
marmik igdluliagssanil inerigkanit
ikussuinarissanit katitigåuput. ikussu-
gagssat angnertumik atorneKarsimå-
put; igkat silardlit ilordlitdlo sania-
tigut KilåK natitdlo ikussuinariåuput
amalo Kaliat tussait matserfitdlo Dan-
markime inerérdlugit sananeKarsi-
mavdlutik.
igagssat silardlit ikussuinarissat
glasuldinik rockwoolinigdlo 9 em-tut
ivssutigissunik kivfiagåuput igalåtdlo
tamarmik pingasunik Kaleringnik iga-
lårtaKarput igalårtat mikissut mag-
pertartut kisimik pinatik. ikussortag-
kat akornge uvsigdluinarKuvdlugit ka-
tinere tamarmik plastikimik imerpa-
lassumik tigssalukårfigineKarsimåput
tamatumalo saniatigut fima uvsigsai-
ssausitoKaK atordlugo uvsigsarneKar-
simavdlutik.
sordlo åssilissame fig. 5 lakutine-
KartoK Thule nuname aussåkut Kågi-
nå augtartumipoK. Kitåne Nup eri<å-
igdloKarfik septemberime 1954 igdlugssat tamarmik n&parneKarérnerane. åssilissap Keriiane ersslput uliausivik, ingnåtdlagialior-
fik kiagsausiorfigdlo. kiagsautit avautigssait igdluliorfiup kitatigortinenarput. kangiatigut avKUsiniaKarpoK. tunordlersauvdlutik
takugssåiiput kCik imeKarfiussoK sermerssuardlo.
Byen i september 1954, hvor alle bygninger er rejst. Midt i billedet ses tankanlæg, el.værk og varmecentral. Fjernvarmekanalen
er fort frem over terræn langs bebyggelsens vestside. Vejen er anlagt langs østsiden. 1 baggrunden ses smeltcvandselvcn og ind-
landsisen.
3