Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 08.03.1956, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 08.03.1956, Blaðsíða 7
Sverigip avangnåne såmit imalunit lapit atuarfé Kalåtdlit-nunåne nutårdluinarmik autdlarnigaKarnialerångavta Kavdlu- nåjussugut kalåliussugutdlunit OKåi- nåsångilagut avdlanik påsissagssar- siorKårnata autdlarnigagssaii pitsau- nerpåmik nfimagsisinauvdlugo. avdla- nime raanisut inussauseKartunit ili- niagagssaKarnerusinauvugut. Kalåt- dlit -nunåne plssutsit ingraikut ttut pl- ssutauvdlutik ajornakusorstnaugaluar- Pok åssilissariåinarnik tigoriåinarnig- dlo nunane avdlane navssåsavdlune. taimåitOK imaKa nunanit avdlanit ili- niagaKarsinauvugut. taimåiportaoK atuarfingne ineaar- fiutigissune (kostskolene) autdlarnig- kavtine sujunigssamilo ingerdlatend- tagssavtine. alapernaerssuissarpugut inisigssuivdlutalo nunane sune pissut- sit klimamikut, inungmikut, inutig- ssarsiutimikut, pissariaKagkamikut avdlatigutdlo månisungajak Inersut issuagagssartaKarsinauneratdlo ili- manarnersoK. tauva navssårsiornivti- ne tikitarpavut nunat avangnarpasig- sumitut tupingnångitsumik Kalåtdlit- PUnanut erKainartut, sordlo Amerika- Pie, Europame imaKalo Asiame. påsi- Piaivdliiarnerup nalunarungnaersipå Skandinaviap avangnå (Norgep Sve- •'igivdlo avangnå) tåssaussoK atuar- figtigut ineKarfiutigissutigut påsiuma- ssavtigut iliniarfigssarKingnerussoK. taniåne nunap pissusia Kalåtdlit-nu- Panisungajuk ipoK, tamånilo najuga- karput inuiånguit ukiut hundredit ar- dlagdlit ingerdlaneråne nunagissa- Piingnut nalerKugsarsimassut nuna ipunermut pissariaKartunik pigssar- sivfigisinångordlugo åraåtaoK kulture ingmikut itoK pilersiniardlugo. tåussu- Pia akiorniarssarå kulture kujatånit Pissok såkugigsårnerunine pivdlugo PukiglunerussoK inuiånguitdlo tåukua kulturitoKånik kimigtiniarssarissoK. inuit tåuko KanoK inussauseKarpat, kanordlo ilivdlune kulturitoKåt euro- Pamiut kulturiånik atugartussusiånig- dlo kimingneKarniarssarigaluardlune atåinarsinauva? atuarfé KanoK ipat? ipipgrierungitsuraingme atuarfigtigut P'soKaK pigiuarneKarsinauvoK sujung- PaersineKardlunilunit. atuarfeiiarnerat kapoK iluarsåusimava, nuname naju- karissåt angnertoKingmat inukitsuvoK Kalåtdlit-nunåta inuinit ikingneruv- dlutik. låpit nunane inuit Kalåtdlit-nu- Papisut siamasigtigingikaluarput, ki- siåne Europame pissutsinut nalendut- 'llugit siamaseKaut. atuarfcKarnerat tamatumunga nalerKiisagaussariaKar- Pok taimåitumigdlo Skandinaviame Pissutsinit avdlaunerussariaKardlune. samit najugaKarput Norgep, Sveri- Sep Finlandivdlo avangnåne. unga iltatitdlugo ernartusavavut samit f0.000-t migssigissait Sverigip avang- Pane najugaKartut breddegradit arfi- lll;k-pingasut akornåne siåmarsimav- ^lutik avangnånit kujåmut 900 km-nik isorartussuseKartume Danmarkilo pi- Pgasoriardlugo sisamariardlugulunit pPgissuseKartufne. samit tåuko 10.000 taruarrnik siåmarsimassungitdlat. ag- iait igdloKarfingmiuput svenskit ta- m.atigordlumaK akuliuvfigisimavdlu- pt ama atuarfigtigut. taimåitOK issi- kumikut pissutsimikutdlo ingmikorput saminut nautsorssussauvdlutik. ilait 5000-it agsut siåmarsimåput nu- Panarfit tamarmik ingmikut atuarfe- karsinaunatik kisiåne mérKat atuar- "Pgne ineKarfiutigissune katerssorne- kartariaKardlutik. imåingikaluarpoit samit tamarmik angalåinartussut — tainiåituerutingajagsimavorme — Ima- ka 2—3000 månåkut angalåinartuput. samit atuartut 500-1 migssigissait ku- lnik ineKarfiutigissunik atuarfeKarti- Pcicarput, tåssa Sverigeme. Sverigep tnrnåna sulissutigilersimavå ukiut . 50 matuma sujornatigut. ukiune aukunane Sverige sorssungnernut ilausimångilaK Norgemut Finlandi- mutdlo nalerKiutdlune akigssarigsår- neruvdlune. kisiåne nunat taineKartut kingugdlit åma måna ilaoncukiartu- lerput påsigamiko Sverigep periausia ajunginerpaussoK. tarnåna åma uvagut påsisimavarput Kalåtdlit-nunåtalo ilaine ingmikut itune issuarniardlugo, tåssa Thuleme, K’aKortup erKåne sa- vauteKarfiussune Tunumilo. Sverigip avangnåne augtitagssar- siorfeKarpoK angisunik Kavsinil^ er- Kåinilo igdloKarfigpagssuaKalersima- vok. igdloKarfingne taimåitune ajor- nakusoruteKångilaK. tåukunane mér- Kat låpil mérKat avdlat atuaKatigi- ssarpait. (måne taineicarsmauvoK Sve- rigime oKauseK låpe sule atorneKarsl- naungmat, månale taineKarumaneru- put saminik. taimåitOK låpinik taiga- luardlugit ajuatdlautigincK ajorpåt). igdloKarfit avatåine samerpiait na- jugaKarput. sordlo OKarérsugut naliv- tine ikigtuinait angalåinartuviuput. amerdlanerit igdlunguane avingarusi- massuue igdloKarférånguanilunit na- jugaKarput. tåukununga atassunik tugtutåinut ivigartorfigssiaKarpoK ukiup angnersså inigissartagåinik. ukiup ilåinaminingua tugtutitik kimut Norge tikivigdlugo maligtarpait. ki- siåne samit aulajangersimassumik na- jugaKartuput ukiåkut igdlumingnut utertardlutik. taimåitutigut pitsaoKaoK mérKat atuarfingmik nåkutigissaKar- tugssat aulajangersumik ineKartisav- dlugit. inigissagssåt låuna aulajanger- simassoK tåssauvoK kostskole, svenskit taissarpåt nomadeskoie (angalåinartut atuarfiat). arKata atulerKårnermine isumagisså OKautigå. kostskolet tåuko inigssisimåput akugtoKatigiåkånerdlutik avangnar- piåne Finlandimut Norgemutdlo kig- dlingata erKånit KavungarssuaK Jåmt- land Herjadalilo tikitdlugit Norgeme igdloKarfik Trondheim naligalugo. Jåmtland Herjadalilo Kanga Danmar- kimit pigineKarsimagaluarput Kanga Norge Danmarkilo nålagauvfik atau- siugatdlarmata. nunåme taissavut Norgep ilagisimagaluaramigit. Nor- gevdlo avangnåne åma låpeKarmat lå- pitaoK Danmarkimut atasimagaluar- put. Christiåt sisamåta OKalugtuari- ssaunerane sordlo tåukutaoK tusartar- pavut. kostskolene Kuline mérKat 400—500 kisimik atuartuput. taimåitumik av- guaKatigigsitdlugit kostskole atauseK 40-1 migssiliordlugit atuartoKarpoK. tikeragarput angneK 68-inik atuarto- KarpoK mingnerdlo 30-nik. tamatumu- na påsisinauvarput tåssaussut Kalåt- dlit-nunåne atorfigssaKartitavta ange- Katait. siamasingnigssåinåt pissutiga- lugo svenskit atuarfit mikissutingilait. kisiåne åma pissutigåt mérKat atuar- fiup méricanut angerdlarsimavfivigtut inigsså kigsautigigamiko. atautsimut eKiteruvfigtut jnavérsårtariaKåsåput, angisorssugaluaruningme taimaerKa- jåsåput. sapingisamik sule angerdlarsimav- figpalårtiniardlugit kostskolet tamar- inik mardlungnik ingmikortortaligåu- put: atuarfik åma ingmikut inigissaK tamarmik ingmikut sujulerssuissoKar- tut. atuartitsineK angumik sujulerssor- neKarajugpoK inigissardle nerissar- fiutigissoK arnamit sujulerssorneKar- tarpoK. avatånit issigalugo tåssaugu- naraluarpoK iliniartitsissussoK atuar- fingme pissortaussoK. tikerårfigalugit takuniaråine malugingitsorneK ajor- narpoK sujulerssorneKarnere ingmi- kordluinartussut. iliniartitsissup atu- arfik takuterériardlugo mérKat inigi- ssånut ingerdlaKatigeriardluta mato tikitdlugulo Kimagtarpåtigut tåssa tåuna avdlap OKausigssaKarfiging- mago. tåssa 1955-ime svenskit kostskolé „nomadeskolet" takuniarpavut Thule- me kostskolemik autdlartitsinigssavti- ne kingornalo savauteKarfiussune (imaKa Igalikume) K’aKortup erKåne Tunumilo Angmagssalingme sanaju- mårnigssavtine isumagssarsisinauju- mavdluta. sujorna aprilip KerKata kingornagut skolekonsulent Finn Gad, iliniartitsi- ssok Johannes Jørgensen Angmagssa- lingmit uvangalo Lapplandimukarpu- gut. angalanivta sivisussup takutipå sunauvfa Sverige ilumut taima iso- rartutigissoK, Europame nålagauvfik tangnerpåK. orpigpagssuit merKU- taussagdlit tårtut samit nunåt tikivig- dlugo takugssåuput agdlåme avang- narpasingnerssånut atavdlutik. uvav- tinut Kalåtdlit-nunånit pissunut erKu- mitsuvoK takulerdlugit orpigpagssuit taima avangnarpasigtigissume ukiua Kalåtdlit-nunånit issikingnerungeKi- ssume Kalåtdlit-nunåtalo avangnar- pasingnerssåtut tårtigissartume. apri- lip 20-ata erKåne sule nuna tamarme aputeKarpoK kuitdlo sikusimavdlutik. orpit kivdlornikut Kalerigsat sikumi- put issangitsiarniariarpat åmut supu- ssåusavdlutik. silå sordlo Nungme aprile Diskobugtimilo maje, sorunau- na aliånaeKigujugut. taimåikaluartOK orpigssuit orpigpagssuarujugssuitdlo påsitipåtigut nuname avdlamltugut Kalåtdlit-nunånit merKOringnerussu- me. tugto atauseK orpigpagssuarne, pingasut sisamaunerputdlunit Kimug- tuitsut avKutaisa sujoråne siggartarfi- gineKardlutik pérsineKartut avdlatdlo narssåinarnntut tåssatuaugatdlarput måna tikitdlugo takussavut. kisiåne uvdlut ardlåne puiugagssaringisavti- nik nalautaKarpugut — tåssa tugtut nunavigssuåne. tugtut 1000-it migssiliordlugit or- pigpagssuarne katerssorneKåsåput ilait 00-it 70-itdlunit irigmikortineKå- sagamik, tåukulo ungalussamut ing- mikut itumut kilometerinik Kavsinik isorartussusilingmut pislneKåsåput ukiut 15-it ingerdlaneråne avdlanik akunenaratik kinguågssiortineKåsaga- mik. orpigpagssuit akornåne 60 kilo- meterit bilimik atugkavtinik ingerdla- vugut. seKinarigsorssugå tåssångåinaK orpeKånginerssamut tugtut 1000-it ka- terssuvfigisimassånut épakåupugut! tugtut eKitersimassut avatdlersarait KåKarssiiarne ajunårsimassunik ujaissinerme Kingmit atCitdluartorssOssarput. alpine énåussiniartartut Kingminik ikiortigdlit aju- nårnermik pissoKarniariarångat savssartarput. auko Kingmilerdlutik Kleine Scheideggime Svejtsimitume sungiusartarfingmukartut. Hunde spiller en kolossal rolle ved eftersøgning af forulykkede i bjergenes sne. I Alperne har man organiseret særlige rednings- grupper, udstyret med hunde, der træder i aktion, så snart en ulykke er sket. Redningsfolkene og deres hunde er på vej til øvel- sesterrænet i Kleine Scheidegg i Svejts. 7

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.