Atuagagdliutit - 08.03.1956, Blaðsíða 7

Sverigip avangnåne såmit imalunit lapit atuarfé
Kalåtdlit-nunåne nutårdluinarmik
autdlarnigaKarnialerångavta Kavdlu-
nåjussugut kalåliussugutdlunit OKåi-
nåsångilagut avdlanik påsissagssar-
siorKårnata autdlarnigagssaii pitsau-
nerpåmik nfimagsisinauvdlugo. avdla-
nime raanisut inussauseKartunit ili-
niagagssaKarnerusinauvugut. Kalåt-
dlit -nunåne plssutsit ingraikut ttut pl-
ssutauvdlutik ajornakusorstnaugaluar-
Pok åssilissariåinarnik tigoriåinarnig-
dlo nunane avdlane navssåsavdlune.
taimåitOK imaKa nunanit avdlanit ili-
niagaKarsinauvugut.
taimåiportaoK atuarfingne ineaar-
fiutigissune (kostskolene) autdlarnig-
kavtine sujunigssamilo ingerdlatend-
tagssavtine. alapernaerssuissarpugut
inisigssuivdlutalo nunane sune pissut-
sit klimamikut, inungmikut, inutig-
ssarsiutimikut, pissariaKagkamikut
avdlatigutdlo månisungajak Inersut
issuagagssartaKarsinauneratdlo ili-
manarnersoK. tauva navssårsiornivti-
ne tikitarpavut nunat avangnarpasig-
sumitut tupingnångitsumik Kalåtdlit-
PUnanut erKainartut, sordlo Amerika-
Pie, Europame imaKalo Asiame. påsi-
Piaivdliiarnerup nalunarungnaersipå
Skandinaviap avangnå (Norgep Sve-
•'igivdlo avangnå) tåssaussoK atuar-
figtigut ineKarfiutigissutigut påsiuma-
ssavtigut iliniarfigssarKingnerussoK.
taniåne nunap pissusia Kalåtdlit-nu-
Panisungajuk ipoK, tamånilo najuga-
karput inuiånguit ukiut hundredit ar-
dlagdlit ingerdlaneråne nunagissa-
Piingnut nalerKugsarsimassut nuna
ipunermut pissariaKartunik pigssar-
sivfigisinångordlugo åraåtaoK kulture
ingmikut itoK pilersiniardlugo. tåussu-
Pia akiorniarssarå kulture kujatånit
Pissok såkugigsårnerunine pivdlugo
PukiglunerussoK inuiånguitdlo tåukua
kulturitoKånik kimigtiniarssarissoK.
inuit tåuko KanoK inussauseKarpat,
kanordlo ilivdlune kulturitoKåt euro-
Pamiut kulturiånik atugartussusiånig-
dlo kimingneKarniarssarigaluardlune
atåinarsinauva? atuarfé KanoK ipat?
ipipgrierungitsuraingme atuarfigtigut
P'soKaK pigiuarneKarsinauvoK sujung-
PaersineKardlunilunit. atuarfeiiarnerat
kapoK iluarsåusimava, nuname naju-
karissåt angnertoKingmat inukitsuvoK
Kalåtdlit-nunåta inuinit ikingneruv-
dlutik. låpit nunane inuit Kalåtdlit-nu-
Papisut siamasigtigingikaluarput, ki-
siåne Europame pissutsinut nalendut-
'llugit siamaseKaut. atuarfcKarnerat
tamatumunga nalerKiisagaussariaKar-
Pok taimåitumigdlo Skandinaviame
Pissutsinit avdlaunerussariaKardlune.
samit najugaKarput Norgep, Sveri-
Sep Finlandivdlo avangnåne. unga
iltatitdlugo ernartusavavut samit
f0.000-t migssigissait Sverigip avang-
Pane najugaKartut breddegradit arfi-
lll;k-pingasut akornåne siåmarsimav-
^lutik avangnånit kujåmut 900 km-nik
isorartussuseKartume Danmarkilo pi-
Pgasoriardlugo sisamariardlugulunit
pPgissuseKartufne. samit tåuko 10.000
taruarrnik siåmarsimassungitdlat. ag-
iait igdloKarfingmiuput svenskit ta-
m.atigordlumaK akuliuvfigisimavdlu-
pt ama atuarfigtigut. taimåitOK issi-
kumikut pissutsimikutdlo ingmikorput
saminut nautsorssussauvdlutik.
ilait 5000-it agsut siåmarsimåput nu-
Panarfit tamarmik ingmikut atuarfe-
karsinaunatik kisiåne mérKat atuar-
"Pgne ineKarfiutigissune katerssorne-
kartariaKardlutik. imåingikaluarpoit
samit tamarmik angalåinartussut —
tainiåituerutingajagsimavorme — Ima-
ka 2—3000 månåkut angalåinartuput.
samit atuartut 500-1 migssigissait ku-
lnik ineKarfiutigissunik atuarfeKarti-
Pcicarput, tåssa Sverigeme. Sverigep
tnrnåna sulissutigilersimavå ukiut
. 50 matuma sujornatigut. ukiune
aukunane Sverige sorssungnernut
ilausimångilaK Norgemut Finlandi-
mutdlo nalerKiutdlune akigssarigsår-
neruvdlune. kisiåne nunat taineKartut
kingugdlit åma måna ilaoncukiartu-
lerput påsigamiko Sverigep periausia
ajunginerpaussoK. tarnåna åma uvagut
påsisimavarput Kalåtdlit-nunåtalo
ilaine ingmikut itune issuarniardlugo,
tåssa Thuleme, K’aKortup erKåne sa-
vauteKarfiussune Tunumilo.
Sverigip avangnåne augtitagssar-
siorfeKarpoK angisunik Kavsinil^ er-
Kåinilo igdloKarfigpagssuaKalersima-
vok. igdloKarfingne taimåitune ajor-
nakusoruteKångilaK. tåukunane mér-
Kat låpil mérKat avdlat atuaKatigi-
ssarpait. (måne taineicarsmauvoK Sve-
rigime oKauseK låpe sule atorneKarsl-
naungmat, månale taineKarumaneru-
put saminik. taimåitOK låpinik taiga-
luardlugit ajuatdlautigincK ajorpåt).
igdloKarfit avatåine samerpiait na-
jugaKarput. sordlo OKarérsugut naliv-
tine ikigtuinait angalåinartuviuput.
amerdlanerit igdlunguane avingarusi-
massuue igdloKarférånguanilunit na-
jugaKarput. tåukununga atassunik
tugtutåinut ivigartorfigssiaKarpoK
ukiup angnersså inigissartagåinik.
ukiup ilåinaminingua tugtutitik kimut
Norge tikivigdlugo maligtarpait. ki-
siåne samit aulajangersimassumik na-
jugaKartuput ukiåkut igdlumingnut
utertardlutik. taimåitutigut pitsaoKaoK
mérKat atuarfingmik nåkutigissaKar-
tugssat aulajangersumik ineKartisav-
dlugit. inigissagssåt låuna aulajanger-
simassoK tåssauvoK kostskole, svenskit
taissarpåt nomadeskoie (angalåinartut
atuarfiat). arKata atulerKårnermine
isumagisså OKautigå.
kostskolet tåuko inigssisimåput
akugtoKatigiåkånerdlutik avangnar-
piåne Finlandimut Norgemutdlo kig-
dlingata erKånit KavungarssuaK Jåmt-
land Herjadalilo tikitdlugit Norgeme
igdloKarfik Trondheim naligalugo.
Jåmtland Herjadalilo Kanga Danmar-
kimit pigineKarsimagaluarput Kanga
Norge Danmarkilo nålagauvfik atau-
siugatdlarmata. nunåme taissavut
Norgep ilagisimagaluaramigit. Nor-
gevdlo avangnåne åma låpeKarmat lå-
pitaoK Danmarkimut atasimagaluar-
put. Christiåt sisamåta OKalugtuari-
ssaunerane sordlo tåukutaoK tusartar-
pavut.
kostskolene Kuline mérKat 400—500
kisimik atuartuput. taimåitumik av-
guaKatigigsitdlugit kostskole atauseK
40-1 migssiliordlugit atuartoKarpoK.
tikeragarput angneK 68-inik atuarto-
KarpoK mingnerdlo 30-nik. tamatumu-
na påsisinauvarput tåssaussut Kalåt-
dlit-nunåne atorfigssaKartitavta ange-
Katait. siamasingnigssåinåt pissutiga-
lugo svenskit atuarfit mikissutingilait.
kisiåne åma pissutigåt mérKat atuar-
fiup méricanut angerdlarsimavfivigtut
inigsså kigsautigigamiko. atautsimut
eKiteruvfigtut jnavérsårtariaKåsåput,
angisorssugaluaruningme taimaerKa-
jåsåput.
sapingisamik sule angerdlarsimav-
figpalårtiniardlugit kostskolet tamar-
inik mardlungnik ingmikortortaligåu-
put: atuarfik åma ingmikut inigissaK
tamarmik ingmikut sujulerssuissoKar-
tut. atuartitsineK angumik sujulerssor-
neKarajugpoK inigissardle nerissar-
fiutigissoK arnamit sujulerssorneKar-
tarpoK. avatånit issigalugo tåssaugu-
naraluarpoK iliniartitsissussoK atuar-
fingme pissortaussoK. tikerårfigalugit
takuniaråine malugingitsorneK ajor-
narpoK sujulerssorneKarnere ingmi-
kordluinartussut. iliniartitsissup atu-
arfik takuterériardlugo mérKat inigi-
ssånut ingerdlaKatigeriardluta mato
tikitdlugulo Kimagtarpåtigut tåssa
tåuna avdlap OKausigssaKarfiging-
mago.
tåssa 1955-ime svenskit kostskolé
„nomadeskolet" takuniarpavut Thule-
me kostskolemik autdlartitsinigssavti-
ne kingornalo savauteKarfiussune
(imaKa Igalikume) K’aKortup erKåne
Tunumilo Angmagssalingme sanaju-
mårnigssavtine isumagssarsisinauju-
mavdluta.
sujorna aprilip KerKata kingornagut
skolekonsulent Finn Gad, iliniartitsi-
ssok Johannes Jørgensen Angmagssa-
lingmit uvangalo Lapplandimukarpu-
gut. angalanivta sivisussup takutipå
sunauvfa Sverige ilumut taima iso-
rartutigissoK, Europame nålagauvfik
tangnerpåK. orpigpagssuit merKU-
taussagdlit tårtut samit nunåt tikivig-
dlugo takugssåuput agdlåme avang-
narpasingnerssånut atavdlutik. uvav-
tinut Kalåtdlit-nunånit pissunut erKu-
mitsuvoK takulerdlugit orpigpagssuit
taima avangnarpasigtigissume ukiua
Kalåtdlit-nunånit issikingnerungeKi-
ssume Kalåtdlit-nunåtalo avangnar-
pasingnerssåtut tårtigissartume. apri-
lip 20-ata erKåne sule nuna tamarme
aputeKarpoK kuitdlo sikusimavdlutik.
orpit kivdlornikut Kalerigsat sikumi-
put issangitsiarniariarpat åmut supu-
ssåusavdlutik. silå sordlo Nungme
aprile Diskobugtimilo maje, sorunau-
na aliånaeKigujugut. taimåikaluartOK
orpigssuit orpigpagssuarujugssuitdlo
påsitipåtigut nuname avdlamltugut
Kalåtdlit-nunånit merKOringnerussu-
me. tugto atauseK orpigpagssuarne,
pingasut sisamaunerputdlunit Kimug-
tuitsut avKutaisa sujoråne siggartarfi-
gineKardlutik pérsineKartut avdlatdlo
narssåinarnntut tåssatuaugatdlarput
måna tikitdlugo takussavut. kisiåne
uvdlut ardlåne puiugagssaringisavti-
nik nalautaKarpugut — tåssa tugtut
nunavigssuåne.
tugtut 1000-it migssiliordlugit or-
pigpagssuarne katerssorneKåsåput
ilait 00-it 70-itdlunit irigmikortineKå-
sagamik, tåukulo ungalussamut ing-
mikut itumut kilometerinik Kavsinik
isorartussusilingmut pislneKåsåput
ukiut 15-it ingerdlaneråne avdlanik
akunenaratik kinguågssiortineKåsaga-
mik. orpigpagssuit akornåne 60 kilo-
meterit bilimik atugkavtinik ingerdla-
vugut. seKinarigsorssugå tåssångåinaK
orpeKånginerssamut tugtut 1000-it ka-
terssuvfigisimassånut épakåupugut!
tugtut eKitersimassut avatdlersarait
KåKarssiiarne ajunårsimassunik ujaissinerme Kingmit atCitdluartorssOssarput. alpine énåussiniartartut Kingminik ikiortigdlit aju-
nårnermik pissoKarniariarångat savssartarput. auko Kingmilerdlutik Kleine Scheideggime Svejtsimitume sungiusartarfingmukartut.
Hunde spiller en kolossal rolle ved eftersøgning af forulykkede i bjergenes sne. I Alperne har man organiseret særlige rednings-
grupper, udstyret med hunde, der træder i aktion, så snart en ulykke er sket. Redningsfolkene og deres hunde er på vej til øvel-
sesterrænet i Kleine Scheidegg i Svejts.
7