Atuagagdliutit - 08.11.1956, Side 3

tolketingip angmagaunerane Kalåtdlit
nunåt pivdlugo oKausiussut
ilåtigut imigagssaK, aulisarnerme savautekarnermilo pissusiussut, atorfigdlit kalåtdlit,
pingårtumiqdlo niuvertorutsit, akigssautait aperkutitdlo avdlat pivdlugit
ivsåinaK folketinge ukiunerane atautsimitarnigssaminut angma-
gaungmat Kalatdlit-nunåt pivdlugo oKautsit soKutiginartut ardla-
Karput. pingårnersiordlugit radioavisip s arK ii m i utars imavai, måna-
lo tamaldnerussungordlugit Atuagagdliutitigut sarKumiuttsavuvut.
Augo Lyngep oKause
Augo Lyngep ilåtigut minister
Kjærbøl suliagssaminik soKutiging-
nigtorssungmat ingmikut Kutsavigå,
angalassarmatdlo pissutsinik nang-
mineK påsissaKarumavdlune. tauva
Kalåtdlit-nunåne pissutsit oKauseKau-
tigai. oKausisa ilait imåiput: inusug-
tut atuarfingnut kajungissusiat ta-
kuvdlugo neriugdluarnartuvoK, kisiå-
nc eKérsautigssanik anersåkutdlo
aungmik nutåmik sule amigauteKar-
pugut, atorfigssaKartitseKaugut. per-
Kingnigssap tungåtigut pissutsit mi-
kissungitsumik pitsångoriarsimåput,
tamånalo inutigssarsiornerup tungå-
tigut suniuteKarumårtoK crininarung-
naerpoK. pujortulérarpagssuaKaler-
mat pigssarsinerunigssaK tamåkuå-
taoiv ilimanarnerulersipåt. sutigut ta-
matigut Danmarkimut atåssuteicarne-
rulersariaKarpugut ataKatigingneK pi-
lertornerussuinik nåmagsineKartaler-
pat sulineK ama sukanerulisangmat.
takornariartitsineK pivdlugo peicati-
gigfigtåK tapersersortariaiiarpoK so-
KutigineKartariaKardlunilo. imigag-
ssamik aperKut nalunåinerulerpoK.
sujornatigut inatsisinik uniorKutitsi-
nerit amerdlanerssait imigagssap su-
nineranik pencuteKartarput, kigdli-
lersuinerdle atorungnaermat piner-
dlungniarneK ilimagineKartutut ang-
nertutigingilaK. nuna sujuarsimaici-
ssok Sverige kigdlilersuinermik ato-
rungnaersitsigame ajornartorsiutinik
tåukussunik sorssugagssaicarportaoic,
érKaimassariaKarparputdlo Kalatdlit-
nunåt ukiune 100-ne imigagssatigut
inertericuteKarfiusimangmat. kigdli-
lersuinérungmat pissutsit ajorissag-
ssåungitdlat, akiusinåussuserdlo ag-
dliartusarKårpoK kisiåne tåssångåi-
nångitsumik. Tunume pissutsit inu-
tigssarsiornikutdlo tåssane ajornar-
torsiutaussut Augo Lyngep ingmikut
erKartorpai, taimatutdlo Kujatåne au-
lisarnermut tungassut kisalo tåssane
aperKutit savauteKarnermut åssigi-
ssainutdlo tungassut. akit akigssau-
titdlo Kavsitigut KagfangneKarnerata
pingåruleKarncra saricumiupåtaoK.
nuåningitsortå auna kia aningaussar-
tutit akilisagai, aperKutauvordlo ame-
rikamiut såkutoKarfeKarnerat akile-
råruteKartineKarsinaunersoK kalåt-
dlit inutigssarsiornerånut iluaKutau-
ssumik. ericarsaut tupiginagagssauso-
ringilara. igdlumik pigingnigtup aki-
lerneKarnigsså tupingnartungilaK, na-
lungilarale apernutikut matumuna
nålagkersuinermut lungassumik aper-
Kut angnertoK agtoriga iluamik ilisa-
risimångisavnut pivdlunga. kisiåne
anguniagaK unaussariaKarpoiv Kalåt-
dlit-nunåt Danmarkimut oKinerussu-
ngortiniåsavdlugo. kalåtdlit indsug tut
ineriartortut avdlanut akiligagssaivar-
patdlårtulut misigitinavérsårtariaKar-
put. håndværkeritut iliniarneK Augo
Lyngep putdlavigå ajussårutigalugulo
tamatuma tungåtigut angussat ang-
nertunerungingmata. lærlingit piv-
dlugit aperKut sapingisamik piårner-
pamik nåmagsiniartariaKarpoK.
statsministerip akt'ssutai
ilaussortaic ataricinartoK hr. A.
Lynge aperivoK amerikamiut Kalåt-
dlit-nunåne såkutoKarfé akilerarute-
Kartitausinåunginersut kalåtdlit inu-
tigssarsiornerånut tugtugssanik. ta-
matumunga oKarumavunga 1951-ime
NATO-me igdlérsoKatigingniarner-
mut atassumik Kalåtdlit-nunåne så-
kutoKarneK pivdlugo USA isumaiiati-
gissuteKarfigigavtigo taimailiorsima-
ssugut nalunginavtigo Danmark ta-
matumunåkut nangmingneK mising-
nartumik ikiuteKarsinåusassoK igdler-
soKatigingniarnerme. isumaKatiglssu-
mut tiingaviussoK tamåna ersseridg-
sok uvdlume Kimangnialisaguvtigo
agsut nangånartorisavara. årivigssu-
ssineK erKortusoråra. Danmarkip nu-
nåta ilåta igdlcrsorneKarnigsså niu-
vcrniutitut issigilisaguvtigo iluåså-
ngikaluarpoK.
Kalåtdlit-nunanut ministerip alar-
Kinaicissup kingusingnerussukut isii-
mat ilaussortap atarivinarlup hr. A.
Lyngep sarKumiussai avdlat 0Kau.se-
Karfigiumårpai.
ilaussortap atarKinartup hr. Alfred
Jensenip aperautigå sut tungaviuti-
neKarsinaunersut amerikamiut Kalåt-
dlit-nunåne såkutoKarfé agdlineKåsa-
galuarpata, amerikamiutdlo såkutuisa
nangmingnérdlutik danskit nålagker-
suissuinut atassutenarnatik Danmar-
kip nunåta ilainik misigssuissarne-
rat såkutoicarfigssatdlo suminigssa-
nik aulajangissarnerat isumaKatigi-
ssumik tungaveKarnersoK.
aperKumut tamatumunga tunuleKu-
taussut tåssaugunarput påsinerdlui-
nerit sapåtip akunera migssiliordlugo
KångiiitoK danskit avisisa ilåine sar-
Kuinersimassut. udenrigsministerie-
Karfik taimane Ritzau Bureau (avisi-
nut tusagagssiorfik, nugt.) avKutiga-
lugo nalunaerpoK Kalåtdlit-nunåta
kujatåne misigssuineKartartoK dan-
skit amerikamiutdlo igdlersornigsså-
kut suleuatigingnerat pitsångorsar-
niardlugo, tingmissartut ingerdlaor-
nerat oKilisåuvfiginiardlugo silalo
nalunaerutigineKartarKuvdlugo. ta-
måna ersserKigsarivigkumavara.
Kalåtdlit-nunåta såkutoKarnera
Danmarkip igdlersornigssåta ilaginå-
ngilå, NATO-vdle igdlcrsoKatiging-
niarneranut atassuvortaoK. taimåitu-
mik NATO-p piumassaisa isumav-
dluarnartut atåne Danmark USA-lo
isumaKatigissutekarsimåput Kalåtdlit-
nunåta såkutoKarnera pivdlugo. så-
kutoKarnermut tamatumunga iluaKu-
sersutigssat pissariaKartut ilait Dan-
markimit ilaitdlo USA-mit ingerdlå-
neKarput. soruname Kalåtdlit-nunåta
såkutoKarnera nalerKiitungorsardlu-
gulo pitsångorsartariaKartåsaoK sor-
dlo Danmarkime åmalo nunane av-
dlane kitåmiut kangigdlitdlo nunåi-
ne taima pissartoK. Kalåtdlit-nunåne
silap nunavdlo pissusé pissutigalugit
p issari aKarajugtåsaoK piarérsautau-
ssunik misigssuisavdlune, teknikip
(atortorissat) tungaisigut sujuariau-
tit tåssane atorniarsinaulersinagit.
misigssuinerit tamåko 1951-ime
isumaKatigissume sujumut ilimagine-
Karérsimassut danskit nålagkersui-
ssue isumaKatiglssuteKarfigerKårdlu-
git aitsåt pissarput. kinguneiiartuåi-
narneK ajoraluarput, kisiånile silåi-
naup nunavdlo pissusé akornutigina-
git nåmagsincKarsinaugångata suliag-
ssaK nålagkersuissunut sai-Kumiune-
KurtarpoK kingornatigutdlo inatsi-
ssartut nunanut avdlanut tungassuti-
gut atautsimltartuinut sarKumiune-
Kartardlune, sordlume tamatigut tai-
ma pissarsimassoK.
minister Kjærbølip akissutai
ilaussortap atarKinartup hr.’ A.
Lyngep igpagssaic OKause oKauseKar-
figiniarpåka.
Kalåtdlit-nunåne angalanera ilua-
rålugo OKauseKautigingmago ilaussor-
taK atarivinartoic Kutsavigåra. nuånå-
rutigåkåtaoiv ukiume Kångiutume na-
magsissat pivdlugit OKautsit inugsiar-
nersut. pingårtumik tusardlugit nuå-
nårutigåka ilaussortap atarKinartup
OKause perKingnigssåkut sulinermut
atuarfeKarneruvdlo sulincranut lu-
ngassut. ingerdlaneK tamåna uvanga
nangmineK isumavdluarnartutut issi-
gåra, isumauarpungalo ukiune ki-
ngugdlerne tatdlimane tungavigssaK
pilersisimagiput uvavtinik nangmag-
sinaussoK anguniagkat grønlands-
kommissionip isumaliutigssissutaine
taineKartut tungånut.
ilaussortap atarKinartup Kalåtdlit-
nunåta radioa pivdlugo OKause unig-
figisimavåkåtaoK. uvanga nangminér-
dlunga aussaK takussåkut påsisima-
vara Nungme radiofonértågssaK
ingerdlatilertorneKaKissoK. sordlo
oKautigerérsimagiga — oKalugtarfing-
mit uvångånitaoK — radiofonértåg-
ssaK Kalåtdlit-nunåne kulturikut su-
linerme pingårtorujugssuartut issi-
gåra.
ilaussortaic ataricinartoK imigag-
ssaK pivdlugo aperKumik issiging-
ningneratigut isumaicatigivdluinar-
para. påsissåka maligdlugit isuma-
Karpunga apericut angissusiagut inga-
ssåuneKarsimaicissoic. inusugtut amer-
dlanerpåtigut ingassåussinavérsår-
nigssaK påsisimånguatsiarpåt, inu-
sugtutdlo atornerdluinerup migdli-
sarniagaunerane sulissunit sagdler-
såuput. taiinåitordle miserratigineK
saperparput niuvertoicarfingne atau-
siåkåne imigagssamik atuineic erKa-
sutaungmat, neriutigåraie ukiut
ingerdlaneråne ajorn artor.si ut i vigtut
pissuseKarungnaerumårtoK. soruna-
me ajornartorsiut soicutigalugo malig-
taråra.
sordlo ilaussortaic ataricinartoK
oicarérsoic Tunumit angerdlamut ti-
kiiierma kingornagut sulineKalersi-
mavoic tunumiut inutigssarsiornerisi-
gut igdloKarnerisigutdlo pitsångor-
saiviginiardlugit. ilångutdlugo oicau-
tigisinauvara sujunertarigavko Tunu-
me ingerdlaneic maligtarerKigsåru-
mavdlugo.
ilaussortap atarKinartup Tunume
pissutsinik erKårtuinermine tunumiut
landsrådime ilaussortaKalernigssånik
apericut kingumut sarKiimiungmago
måne inatsissartune åtarKinartune
OKautigissarérsimassara månåkut na-
ngerKlnarsinaugatdlarpara, tåssa tai-
matut pissoKarnigssåne apericut su-
jugdleic tåssaungmat angatdlatitigut
pissutsit pitsångorsarnigssåt. Kalåt-
dlit-nunåne tingmissartutigut angala-
nerup angnertusineKarnigsså månar-
piaK oKaloicatigingnissuligineicalersi-
mavoic, iluagtisinaoriarpatdlo sulissu-
tigerKilersinauvarput nunaricativul
4
Sisimiune arfiortut. — Hvalflænsning i Holsteinsborg.
Foto: Arne Kofoed.