Atuagagdliutit - 08.11.1956, Qupperneq 4

tunumiumåungitsut thulemiutaordlc
kitåmiutut nålagkersuinerup lungåti-
gut pisinautitauvfeKalersiniardlugit.
åma ilångutdlugo oKautigissariaKar-
para Tunumc kimitdlunit ilisimatinc-
Karsimånginama landsrådime ilau-
ssortautitaKarnigssamik kigsautcKar-
nermingnik. tagpavanititdlunga Tu-
nume distriktsrådinut (kolonirådiu-
galuanut) KincrsissarnigssaK nutåK
nalunaerutigåra, nalunaerutivdlo ta-
matuma kingunigsså unaulerpoK rå-
dine tåukunane mardlungne lamane,
tåssa Angmagssalingme Scoresby-
sundimilo, tunumiu't ilaussortait dan-
skil ilaussortåinit amerdlanerujuali-
savdlutik.
ilaussortap atarKinartup sarKumiu-
på akissugssaussut tunganit Atuagag-
dliutine oKautigineKarsimassoK 1955-
ime aulisagaerutit kigsautiginaraluar-
tutut amerdleriartigingingmala pa-
katsinartusimassoK. OKautsit tåukua
sårugdlingniarneK pigunarpåt. oKau-
serineKarlume issigissariaKarput una
tunuleKutigalugo, 1955-ime akit piv-
dlugit isumaKatiglssutitigut nautsor-
ssuliginiarneKarsimangmat aulisar-
neK 1954-imut nalerKiutdlugo 20%-
imik sujuariarumårtoK, tamatumunå-
kut akit atautsiminerme Kagfåssutåt
aningaussat tungaisigut igdlersoriar-
figssaKarKuvdlugo. tunissat amerdle-
riarsimagaluardlutik nautsorssutigi-
neKartutut sujuariautåt angnertutigi-
simangilaK, lamanalo tungavigalugo
oKarneK ajornarunångilaK tamåna pa-
katsinartusiinassoK. nuånerneruvor-
dle ukiumåna sårugdlingnik aulisar-
neK 1955-imul nalerKiutdlugo 10%-ip
migssa tikitdlugo Kagfariarsimang-
mat, aulisagkatigutdle avdlatigut
pigssarsiat sujornartut pissuseKåina-
ngajagdlutik.
nuånårutigåra ilaussortap atarKi-
nartup hr. A. Lyngep oKautigingma-
go aulisagkat akisa Kagfangnerat tai-
neKarérsoK aulisartutut inutigssar-
siornerup soKutigineKarnerulissutigi-
simagå. tamåna tungavigalugo ok ar-
si n au \unga tunissat aké ukiumåna
migdlineKåsångitsut, niuverncrdlc
isumaliuteKarsimavoK tunissat pitsåu-
ssutsimikut ingmikortue atausiåkåt
akikitdliumavdlugit. tamatumane pi-
ngårtumik pineKarput sårugdlit auli-
sarnermut tamarmut nalerKiutdlugit
amerdlanatik tunineicartartut Keriti-
tagssiagssatut kugssartitagssiagssa-
tutdlo. tunissat tåuko mardluk silar-
ssuarme niorKutaunermingne 1955-
imut nalerKiutdlugit akikitdleriarto-
rujugssusimåput, niuverncruvdlo tu-
nissanut tamåkununga akigissai akiu-
ssartunit nalinglnaussunit angnero-
rérput. taimåitordle tamatunninga
atassumik pingartitdlugo erssenrig-
sarumavara sujorna isumaKatigissutit
nåpertordlugit aulisarnerup akigssar-
sintitut angnertussusia migdlismiar-
neKångivingmat.
ilaussortaK atarKinartoK isumaKati-
gåra matumuna Kalåtdlit-nunåne tu-
nissagssiortut ajornartorsiuleriartor-
simangmata sulissut akigssarsiåinut
atortugssanutdlo aningaussartutit ag-
dliartornerat pissutauvdlune. tunissat
aké mana KagfaridngneK ajornarat-
dlåsåput, KagfarKisagpata sitdlimate-
Karfiup aningaussautai tigusivfigissa-
riaKalisangmata. agdlame ilimanar-
poK sitdlimateKarfiup aningaussai
ukiumåna tigusivfigerértariaKarumå-
rivut niornutigssiorneK ajunaruteKar-
fiusagpal ajunårutai matusinauju-
mavdlugit.
kalåtdlit inutigssarsiornerat måna
tikitdlugo ajiingitsumik tiingaveKarsi-
mavoK ingmine atasinautiniagauga-
me, månalo tikitdlugo taima ingerdla-
simavoK. kalåtdlit tunissagssiortue
nålagauvfingmit tapivfigineivåsagpa-
ta sujumut angnertumik issigalugo
tamåna inuiangnut kalåtdlinut navia-
nartorujugssuartut issigiumavara, tå-
ssame inuiaKatigit sussutdlunit inger-
dlassariaKarmata niorKutigssiornikut
nangmineK atasinauvdlune ajungitsu-
mik ingerdlassukut.
taimåitumik akit atatikumagåine
ajornångigpatdlo pitsaunerulersiku-
magåine avKutigssaK- tåssaussariaKar-
POK pissat amerdliartuinarnigssåt
kisalo tunissaKarnerup aulisagkatdlo
suliarineKartarnerata pitsångorsar-
nigssåt. tamåna sordlo pisinauvoK tu-
nississarfit ilaisa atorungnaersine-
Karnerisigut.
ilaussortaK atarKinartoK oKarmat
kalåtdlit aulisartue Kangerdluarsso-
rutsime akiussartutut akilerncKarsi-
naussariaKaraluartut nalunaerutigisi-
nauvara Nordafarip niuverneruvdlo
aké ingmingnut imailinardlugit na-
lerKiuneKarsinåungingmata, tåssa
Nordafarip aulisagkanut tunineivar-
tunut mingnerpåmik angissusigssari-
titai niuvernerup piumassaisut i-
ngingmata. Nordafarip taimailivdlu-
ne 14 tommit åmut kigdligai, niuver-
neruvdle 10 tommiarårKat agdlåt pi-
siarissardlugit. kalåtdlit aulisartuisa
aulisagkat taineKartutut mikitigissu-
nut agdlåt tunisinaungmatigik Kalåt-
dlit-nunåtalo sineriåne tunississarfit
75-iungmata kisalo aulisagkat iniki-
ssut silarssuarme niorKutigineKarner-
mingne akikineroK'issumik tunine-
Kartarmata niuvernerup aké Norda-
farimut nalerKiutdlugit ajortusoringi-
låka.
ilaussortap atarKinartup crKartor-
pai olie, benzin taratsutdlo akitsori-
artuinartut. tamatumunga oKaruma-
vunga tamavtinut, Kalåtdlit-nunåmiu-
nutaoK, silarssuarme akiussut avdlå-
ngorarnere nålagaungmata. Kåumati-
nilo måkunanerpiaK silarssuarme ni-
uvernerme torKigsivinerujugssuaK pi-
ssutauvdlune agssartorneK akitsoriar-
tuinarpoK, tamånalo Kalåtdlit-nunå-
nisaoK sun i uteKartariaKarsimavdl li-
ne.
savauteKarneic pivdlugo ilisima-
titsissutigisinauvara pitsångorsaivigi-
niardlugo angnertumik sulinialersi-
magavta. Kalåtdlit-nunåne misiligsi-
mavarput savautigdlit akornåne nu-
kit ajiingitsut tamaisa katerssorniar-
dlugil SavauteKarfingme pissortaK pe-
Katigalugo savautigdlit narssautait
sapingisamik pitsångorsaiviginiar-
dlugit tamatumungalo atassumik nu-
na naggorigsagaK angnertusiniaru-
mavdlugutaoK. Kalåtdlit-nunåne sa-
vautcKarneK ikiorserniardlugo måne
nuname nunalerinermut påsisimang-
nigtunik udvalgiliorsimavugut, påsi-
simangnigdluartortavtinik ilaussorta-
Kartumik.
taimailivdlune takuneKarsinåusaoK
savautenarncK aperiiutitdlo tåussuma-
nitut soKutigeKalugit maligtarineKar-
tut. uvavnutdlume ama nuånersusi-
mavoK K’aKortume ukioK ukiarmilo
angalanivne savautenarnerup soKuti-
gineKåssusia påsisimagavko, uvavnut-
dlo nåmaginartuvoK påsivdlugo sa-
vauteKarnerinut inusugtut iliniartu-
ngorniartut iina amerdlatigisimassut
tamarmik tigunigssåt agdlåt ajorna-
kusortardlune.
K’aKortup pigissaine 225-nik sa-
vautileKartoK oKautigincKarmat ta-
måna issigissariaKarpoK una tunule-
Kutigalugo, savautigdlit ilarpagssue
nunalerinermik saniatigut inutig-
ssarsiumik avdlamik ingerdlåssaKar-
.niata. taimailivdlunga oKautigisinau-
vara 1955-ime upernakut K’aKortup
pigissaine savautigdlit 240-ngmata.
tåukunånga 45-t Kulit tikitdlugit sa-
vauteKarput, 55-it 11—25-nik, 53-it
26—50-inik, 31-t 51—100-nik, 35-t
101—250-inik, 17-it 251—500-nik si-
samåinaitdlo 500-t sivnerdlugit. sa-
vautigdlit 100-t inordlugit savaute-
Kartut saniatigut avdlamik inutig-
ssarsiuteKartariaKarput, 100-nigdle
sivnerdlugitdlo pigissagdlit amerdla-
nerssait savauteKarnerinarmingnik
napåssuteiiartuvdlutik. savauteKar-
nermit niorKutit ukiune kingugdler-
ne akigissait nåpertordlugit niuver-
neruvdlo savat toKoraivigssamut ag-
ssartorneKartarneråne kisalo savanit
niorKusiat suliarineKartarneråne ani-
ngaussartutigissai sinaginiåsagåine
aulajangiuneKarsinauvoK savanit ni-
ornusiat aké uvdlumikut akitsorne-
Karsinåungrngmata. akitsusagpata sa-
vautcKarncK, sordlo aulisarnertaoK
pivdlugo oKarérsunga, sitdlimateKar-
fingmit aningaussanik digusissaria-
KalisaoK.
anguniagkavta tungånut sule avKu-
tigssangåtsiakasiuvoK, anguniagari-
lersimagavtigik savauteKarnerup pit-
sångorsarnigsså naggorigsaincruvdlo
nåmaginarnerulernigsså savautigdlit
atausiåkåt nangmingneK narssauti-
mingnit ukiunerane ncruvkautigssa-
nik pigssars'isinangortiniardlugit.
sordlo OKarérsunga aperKutit tamåko
agsut ilungersortumik sulissutigåvut,
neriutigåralo suliniarnikut ingerdlå-
neKalersimassukut ajunginerussunik
angussaKarsinaujumårtugut erininar-
patdlångitsukut.
Kalåtdlit-nunåne igdluliornerup pi-
ngåssusia ilaussortap atarKinartup ti-
kuarmago isumaKatigåra. angalassar-
nivne aperuutit tamåko pingårtitdlu-
git sangmissarsimavåka igdlutdlo
amigautauneru.jugs.suat påsisimav-
dluardlugo. påsissåka nåpertordlugit
isumaKarpunga igdluliortiternerup
pitsångorsaiviginigsså kigsautiginar-
tussoK nåmagsinerdlo ajornåsångit-
sok, angerdlamutdlo tildsimatsiardlu-
nga sulissutigissaKarsimavunga igdlut
pitsaunerulernigssånik sujunertaKar-
tumik, åmalo ajunginerussumjk pi-
lersså rusiornerup kingunerissånik,
tamåkua nagsatarisinagunarpåt ig-
dluliornermut aningaussartutaussar-
tut ilaisa akikinerulernigssåt.
Kalåtdlit-nunåne igdloKarnikut pi-
ssutsit nalunglkåine ilaussortap atar-
Kinartup aningaussat igdluliorncrmut
ukiut tamaisa akuerssissutaussarlut
agdlineicarnigssånik kigsautigisså på-
sinardluarpoK. kisiåne ajoraluarlu-
mik aningaussatigut ajornartorsior-
nerup måna atutup tamåna nåmagsi-
neKartinéK saperunarpå, tamånalo au-
ssaK landsrådimut atautsiminerane
najuvfigissavnut oKautigisimavarå-
laoK. isumaicarpungåtaoK iluarnerusa-
ssok igdluliorncrmut akuerssissutau-
ssartut agdlineuarnigssånik erKartui-
nigssaK kinguartikåine igdluliorncK
pilerssårutigineKartutut pitsångorsai-
vigineKarserdlugo.
Kalåtdlit-nunåne najugaKavigsunik
båndværkercKalernigsså ilaussortap
atarKinartup kigsautiginartingmago
isumaKatigivdluarsinauvara, kalåt-
dlitdlume igdlul'iornerme sulissuler-
nigssåta pingåssusia atausiarnanga
crsserKigsartarsimavara. Kalåtdlit-
nunåne lærlingit iliniartitaussarnig-
ssånik aperKut ajornartorsiornarsi-
mavoK sånavit nalerKutut iliniartitsi-
ssugssatdlo amigautaunerat perKu-
tauvdlune, teknikikutdle åreigssussi-
neK ukiune kingugdlerne pisimassoK
tungavigalugo isumaKarsinausorau-
nga suliagssaic soKutigeKissara na-
magsisavdlugo pivfigssångorsima-
SSOK.
ilaussortap atarKinartup tauva a-
kigssautit putdlavigai. niuvertorutsit
akigssautait ernartugaisa ilagait, tai-
vålo niuvertorutsit ilåta oicarfigisi-
magåne 408 kr.-nik KåumåmusiaKar-
nerardlune. akigssarsiaK tåuna ilau-
ssortap atarKinartup suliagssap aki-
ssugssauvfeKarnåssusianut nåpertutu-
soringilå. tamatumunga onarumavu-
nga akigssautit tunissat procenlinit
avdlångorartitaussorujugssungmata.
taimailivdlune atorfilik kalåleiv niu-
vertorutsitut sulissoK akigssautiki-
nerpåK 1955-ime aningaussarsiaKar-
simavoK 5450 kr.-nik, tåssa akigssau-
tai 4240 kr.-t migssåinitdlutik sivne-
rilo tunissatigut procentisiauvdlutik
tarajorterinermutdlo akigssarsiauv-
dlutik (saltepræmier), niuvertoruse-
Karfingme tåssane niorKutigssatigut
tunissat 86,000 kr.-t migssånisimåput.
atorfilingmut niuvertorutsitut suli-
ssumut akigssautit angnerssåt 1955-
ime 23,900 kr.-uvoK. akigssautai 7400
kr.-t migssåniput, sivnere tåssauvdlu-
tik tunissanit procentisiat tarajorteri-
nermutdlo præmiesiat. niuvertoruse-
Karfingme tåssane niorKutigssatigut
tunissat 441,200 kr.-t migssåniput.
kalåtdlit niuvertorusinut akigssarsiaK
avguaKatigigsitdlugo 1955-ime 9800
kr.-uvoK, tåukunånga akigssautivik
6300 kr.-uvdlune. akigssarsiat taine-
Kartut saniatigut kalåtdlit atorfigdlit
niuvertorutsitut sulissut akeivångitsu-
mik igdloKartitåuput, tåssalo akig-
ssautåinit aningaussat atorfigdlip ka-
låtdlip atorfiligtut igdlugissaminut
akiliutigssai pérncKartardlutik.
kisitsisit tamåko taigoravkit iiå-
ngutariaKarpara aningaussarsiat aki-
leråruteKångingmata. niuvertorutsit
soruname pisiniarfingmik ingerdlat-
sinermingne ulorianartorsiorfigssa-
Karput, tamånale åma puiorneKarsi-
mångilaK, tåssa aningaussarsiat tai-
neKartut saniatigut niuvertorutsit aju-
nårutausinaussunut sitdlimasissuti-
siagssaKarmata niorKutigssat sussu-
siat nåpertordlugo avdlångorartunik,
1955-imile niuvertoruseKarfingnut
tamanut åssigingmik 0,8%-ip migsså-
nitumik niorKutit tunissat tamaisa
atautsimut issigalugit. kisiåne ajora-
luartumik miserratigineK ajornarpoK
niuvertoruscKarmat niuvertorutsitut
sulineriningne niuvernermut akili-
gagssaKalersimassunik, kisiåne ta-
måna akigssautinit pissuteKarncrå-
savdlugo nangåssupara.
ilaussortap atarKinartup kalåtdlit
akigssautåinik crKartuinera soruna-
inc soKutigeuåra. aperKutit tamåko
De forenede Protokolfabrikker
Landemærket 11 — København K.
arnal anr/utildlo
nalunacKutårait
kussanarlut
nalunaeKutårKat si-
sait Kajangnaitsut, 17-
inik ujaragtagdlit,
kagdlukaluarunik år-
dlerinaitsut, imermik
pitajuitsut, saviup
kaj ungeri ssaKångit-
sut, angisOmik se-
kundilersCitigdlit, sar-
Karigsut, Kajangnait-
sumik amermik ati-
ssarfigdlit 125 kro-
ner, kalungniussa-
mik atissarfigdlit 135
kroner, åssinge kul-
tiussartagdlit 1G0 kro-
ner. — ukioK namag-
titdlugo garantigdlit.
Elegant dame- og herreur
Stødsikker pige- og drengeur
Robust croinstålur, 17 sten,
stødsikker, vandtæt, anti-
magnetisk, stor sekund-'
viser, smuk skive, 1 OD
solid rem. icjO,-
Med elegant
schweitzerlænke
Samme i 20 micron
gulddouble
1 ÅRS GARANTI
135,-
i
160,-
Elegant armbåndsur med
scliweitzerværk. Lysende
tal og visere, stor sekund-
viser, splintfrit GO
glas, rem vjéj,-
Med elegant schweitzer-
lænke AO
1 ÅRS GARANTI
Findes i c rom og forgyldt.
H. C. HENNINGSEN
inérmt
nalunacKutårait
isumangnaitsut
nalunaenutårKat ku-
ssanartut schweitzi-
miutut suliat, kisitsi-
sait tikutaitdlo Kåu-
martartut, angisbmik
sekundilersfitigdlit,
igalåminertåt isu-
mangnångitsoK, amer-
mik atissarfigdlit 32
Iu\, kalungnertagdlit
42 kr. ukioK ilivit-
sok garantigdlit. —
sølviussat kultiussar-
tigkatdlo pigåvut.
Returret — Forsendes overalt mod efterkrav. NøITCbrogcldø 166, KbllVll. N.
utertlneKarsinåuput — piumassut suniiutdlfmit nagsinenartarput.
4