Atuagagdliutit - 08.11.1956, Page 5

uvavnut takornartåungeKaut. angala-
nivne tikisavne tamane erKartorne-
Karajugtuput. tamatumunga atassu-
mik erKaisitsissutigerusugpara aussaK
Kalåtdlit-nunane i.sumaKatigIs.su tit
sulissartunut iliniarsimassunut ili-
niarneritsunutdlo tungassut amalo
umiartortunut kisalo niuvernerme
agdlagfingnilo sulissunut tungassut
tåukununga pissutsinik nåmaginartu-
nik pilersitsissutut oKautigissariaKar-
mata, iluagtitdlugulo ilaiissortaK atar-
ldnartoK hr. Carl P. Jensen Kutsavi-
gerusugpara atautsimlnerne isumaKa-
tigissutitdlo pilersitauneråne suleKa-
tauvdluarsimangmat.
taimåitumik uivssumissutigingilara
ilaussortaK atarKinartoK oKarmat a-
torfigdlit kalåtdlit akigssautaisa nu-
tarterneKarnigssåt akigssautit piv-
dlugit kommissionip suliaminik nå-
magsinigssånut utarKineK sapersoK.
ima oKåinardlanga sulissutigingning-
nivkut kalåtdlit atorfigdlit sivnissue
m'ana maunga aggilersimangmata a-
kigssautitigdlo pivdlugit ajornartor-
siutitik erininångitsukut akigssautit
pivdlugit kommissioniniut sarKumiu-
sinaujumårdlugit. låssalo tupingnåsa-
gunångilaK aperKut uningatikatdlåsa-
guvtigo oKaloKatigingnigssat tamåko
nåmagserérsérdlugit.
tauva ama amårdlunga nangendsa-
våka onalugtarfingmit uvångånitaoK
oKautigerérsimassåka kalåtdlit akig-
ssautait issornartorsiorneKarångata:
kalåtdlit akigssautigdlit akigssaute-
Kartitaunerånut ukiune kingugdlerne
tungaviussoK tåssausimavoK akig-
ssauteKartineKåsassut måne inuit su-
lianik tamåkussunik suliaKartut inu-
niutigisinaussåinut nåpertutunik.
ilaussortap atarKinartup OKausisigut
påsiniarpara taimatutaoK isumaKar-
toK. kalåtdlit tunganit Kavsinik oKau-
tigineKartarmat akigssautit månisut
ingitsut taima oKartarnermut pissu-
taussut ilagigunarpåt akilerårutinik
akilissånginerup pingårutå Kalåtdlit-
nunåne iluamik påsineKarsimånging-
mat, taimatutdlo aningaussartutit
måne inuit tåukussunik akigssautig-
dlit pigissait iluamik oKimailutarneK
sapertarsimagunarpait, tåssa igdlu-
mut akil'iutit, sitdlimaser tinermut
akiliutit, agssartornermut åssigissåi-
nutdlo a'kiliutit. tamåko tamaisa ki-
ngugdlermik Nungme oKaloKatiging-
ningnivkut kalåtdlit atorfigdlit sivni-
ssuinut sarKilmiusimavåka.
imeKarniarnikut j)issutsit ajorna-
kusortut pivdlugit ilaussortap atarKi-
nartup oKausé ima oKauseKarfigina-
rumavåka, nålagauvfik aningaussar-
pagssuarnik atugagssissarsimavoK
taimailiortuarumavdlunilo imenarneK
angnertusarniardlugo perKingnarne-
russungortiniardlugulo, kisiåne nu-
nap pissusia tungavigalugo påsineK
ajornångilaK nunaKarfit tamaisa nå-
maginartumik imeKarfilersusavdlugit
ajornardluinåsassoK.
kilisagdlUne aulisarneK kigdlilersi-
naujumavdlugo ilaussortap ataridnar-
tup landsrådip sujiincrsutigisimasså,
iraamc kigdleKarfiup avasigdlinigsså,
ilalerpå. tamatuma sulissutigineKar-
nigsså neriorssutigisinauvdluarpara,
laimåi tordie erKaisitsissutigisavara
såkutoivarnermut ministerieKarfiup
ingmikut atautsimititaliai Kanigtukut
isumaliutigssIssutigineKarsimangma-
ta sujunersuteKardlutigtaoK Kalåt-
dlit-nunane kigdligerKussap mikissu-
ngitsumik avasigdlineKarnigssånik.
nunal åssigingitsut isumagalugit
^ U.S.A. - TOBAK
— en
ægte
tupaliai
avdlamik
akoKångitsut
50 - 100 - 250 g
ready cut
50 g slicod
SOLE AGENT: ERIK STOKKEBYE
KØBENHAVN C. 1855 - ODENSE 109
landsrådip kigsautigissai Kularnå-
ngitsumik tamåkissumik akuerssår-
.neK ajornarumårput ingmikut ataut-
simititaliat sujunersutåinit angnertu-
nerungmata.
Kalåtdlit-nunane augtitagssanik
nioraiviliorniarnermut atassumik o-
Kåinarsinaugatdlarpunga sulissutigi-
niagaK piarérsardlugo sule ingerdlå-
neKarmat sulilo iluamik oKaloKatigl-
ssutigineKalersimanane. laimåi torme
kingugdlermik tagpavane angalaniv-
ne amerikamiut autdlartitait oKaloKa-
tigisinausimavåka, tikuarsimavaralo
nioraivigssap taima itup pilersine-
Karnigssånut pissutiviussugssåusang-
mat nioraiviliornerup nioraiviuvdlo
ingerdlåneKarnerata tamarme kalåt-
dlinit danskinitdlo danskitdlo suliv-
fiutåinit suliarineKarnigsså, tamåna-
lo akuerssårneKarsimavoK.
ilaussortaK atarKinartoK hr. A.
'Lynge oKauseKarpoK sutigut tamati-
gut Kalåtdlit-nunåta Danmarkivdlo
atåssuteKarnerat angnertusartariaKa-
riput. oKautsit tamåko tamåkissumik
isumaKatigisinauvåka, tåssanilo er-
ssersincKartutut issigåra suleKatigi-
kumåssuseK Kalåtdlit-nunane tamane
sujumortarsimassara uvavnut tiinga-
vigssaKalersitsissoK sujunigssame su-
linigssan isumavdluarnartutut issigi-
savdlugo.
Alfred Jensenip OKausi-
niernge
amerikamiut Kalåtdlit-nunane mi-
sigssuinere pivdlugit statsministerip
oKausine takuvara kigsaut misigssui-
nerit tamåko sungitsutut issigineKa-
lersiniardlugit. naluvara tamåna ima
påsissariaivåsanersoK statsministerip
kigsautiginerugå taima misigssuine-
KartarKunago imalunit ima påsissa-
riaKåsanersoK misigssuinerit angner-
tuvatdlårsimångitsut. naluvara angni-
kitsuinausorineKarsinaunersut. avisi-
nc nalunaerutit atuardlugit isuma-
KarnartarpoK såkut ungasigsorsiutit
såssussinermut atorneKartugssat inig-
ssiniarneKartut, taimåisimagpatdlo
taima i tut issiginarncK ajornarput.
nalorninartorsiorneK migdlisarniar-
dlugo sorssungnigssamutdlo piarér-
sarnane ajornartorsiutit oKaluserisi-
naujumavdlugit uvdlune måkunane
ilungersornermut tamåna akerdliii-
saoK. oKarumasinauvungåtaoiv Kalål-
dlit-nunåne tamåkuninga piarérsau-
teKåsagåine tamåna noi'Kitdlagkiartu-
lernerinut ajoKutauginåsangmat, Ka-
nordlo Islandime Islandip Amerika-
milo nålagauvfeKatigit amerikamiut
Islandime • såkutoKarnerat pivdlugo
isumaKatigissutånik atorungnaersitsi-
nialerfiussume suniuteKåsava? pia-
rersautit taima i tut akerdlilersornig-
ssåt tamanit piumassarineKartutut
ipoK, erivigsinigssamik norKitdlang-
nigssamigdlo sulissuteKarniarnermut
iluaKutåungingmata.
tamatumunga atassumik erKumigi-
gujaråtaoK statsministere OKarmat
aussaK Tunume misigssuinerit dan-
skit nålagkersuissue isumaKatigalugit
imalunit atåssuteKarfigalugit pisima-
ssut. avisine nalunaerutit sujugdlit
atuardlugit taimatut påsineK ajornar-
put, avisitdlo Kalåtdlit-nunåta mini-
steria såkutoKarnermutdlo ministere
aperigamikik akineKarput tusatsiaga-
piluinaussut ilumortortaKångivigsut.
aitsåt kingusingnerussukut udenrigs-
ministerieKarfingmit nalunaerutigi-
neKarpoK taimatut misigssuineKarne-
ra ilumortussoK. oicautsit tamåko
åssigingitsut takutitutut ipåt tamåne
ajortoKartoK, taimåitoKarpatdlo sar-
Kumiuniardle. taima itunik misigssui-
neKarpa danskit nålagkersuissuisa
arajutsissåinik piumåssuseringisåi-
nigdlo? erKuméKaorme Kalåtdlit-nu-
nåta ministeria aussaK Kalåldlit-nu-
uåta imaine orråtarissoK tamåkuni-
nga pisimassunik sianigissaKåsångig-
pat.
Kjærbølip OKausinut Augo
Lyngep OKausimerne
Kalåtdlit-nunåta ministeria atand-
naKissoK Kutsåvigåra akissutisiara
pivdlugo. avdlatut OKarsinåungilanga
akissutå ingmikortortaisigut lamati-
gungajak nåmaginartutikiga, tåssame
minislerip atarKinaKissup uvangalo
isumavut åssigissuteKaKingmata. mar-
dlugsiinguit kisisa OKauseKarfigissa-
riaKarsoråka.
sujugdlermik amårdlunga sårugdlit
akisa migdlineKarnigssåt imalunit
aulisartut aningaussartutaisa akitsor-
nigssåt mianerssorKussutigerusugpå-
ka taimailiorneK pingitsorneKarsi-
naugpat. sordlo sårugdlit Kerititag-
ssiagssat kugssartitagssiagssatdlo aki-
kitdlineKarnigssåt mianerssoriuissuti-
gerusugpara. Nup kangerdluane ukiu-
me aulisartarneK imalunit ,,‘Lofotine
aulisarncK“mik taincKartartoK måna
Nup kangerdluane autdlartinigsaler-
poK, Kitåta nunatainit tamanit pissu-
nil aulisartunit ilåne ungasigsumit
agdlåt orningneKartardlune. inigi-
ssartagait Kavsinik nåmaginångivig-
larput, aulisarnerdlo ingerdlåssåt su-
liauvoK oKingenissoK 20 30-nik
issigtitdlugo. tunissat akikitdlineKar-
pata soKutigingningnerup migdlissu-
tigisinauvå, tamåna Kalåtdlit-nunane
anguniagaunaviångilaK. taimåitumik
oKarKigdlanga, angnerlungitsumik a-
junåruteKarnigssaK ilimanarpat sit-
dlimasissarfiup aningaussai atordlu-
git ajunårutit matuneKarniardlik ima-
lunit avdlatut, sordlo niorKutigssat
avdlat akitsordlugit, nålagauvfiup ta-
pissuteKarnigsså OKautsivne erKartu-
ngilara, tainånalo ersseridgsarusug-
para.
kalåtdlit akigssautait pivdlugit isu-
maKatigilernigssarput ilimagingilara.
oKausiussartut tamaisa nalungilavut,
kalåtdlitdle isumait sordluna påsiu-
minåitineKartut. akigssautikinerpåt
akigssautikipatdlåKaut, pissuserdlo
tamåna piårnerpåmik åridngncKarta-
riaKarpoiv, påsivaralo tamåna kalåt-
dlit sivnissuisa akigssautait pivdlugit
kommissionime atautsiméKatiging-
ningnigssåne oicatdlisigssarKigdluåsa-
SSOK.
påsinerdluinerusoråra kalåtdlit
niuvertorutsit akigssautait avguaKati-
gigsitdlugit 9800 kr.-ussut oKautigine-
Karmata, tåukunånga akigssautivik
6300 kr.-uvdlune. åssigingitsut mar-
dluk, tåssa niuvertorutsit angnerit
(handelsforvalterit) . niuvertorusi-
naitdlo (udstedsbestyrere), tåssane
katiguneKarsimånguatsiarput. niuver-
toruslnarmik ukiumut 7400 kr.-t siv-
nerdlugit akigssauteKartoKångilaK,
handelsforvalteriussordle akigssauti-
nc tamåkerdlugit taima akigssaute-
Karpon. niuvertorusinardlo avguaK.a-
tigigsitdlugo ukiumut aulajangersi-
massumik 6300 kr.-Kåsagaluarpatdlu-
nit tåunåtaoK mikivatdlårpoK, tåssa
Kåumåmusiat 500 kr.-t migssåinåi-
ningmata taimailivdlutik. erKaisitsi-
ssutigiumavaråtaordlo ukiumåna sar-
Kum iuneKarsimangmat niuvertorutsit
tikerånut aningaussartutimingnut ta-
pivfigineKartalernigssåt, tåssame på-
sineKarmat ilait Kåumatit mardlugsu-
nguit ingerdlanerinåne 250-it tikit-
dlugit tikerfirteKartarsimassut.
Angli — ilugdleK pitsak!
.i-. rm~\ /m-\ /<•»'% /£\ /m'* tm'x tm\ sm's w*'/«'/*'
l\uri.\\t/A.wtrL\\l/A.\Wk\\l/k\Wl\\irA\\i/l.\\i/A.\\l!i\\l/L\WiLVVllA\\l/l\U/k\Wk\U/A\WA\UIk\\UA.\\llk\lllkUUl\\Uk\lUA
piumaneKatdlåraut
t;di„succES
-Sta<s g-
«OF

utVER*
MOØr

H mm
Ynwinw'fnwinwviwyiiwinuiiiwvTWnwi/iwit/iti'fnwynwYmwnwviwimwiw'inwjiiwviwynwiTiwYJmYJTtvf
'-T-' "S" yY' yY' yT' yX' yX'
— taKussat sånerpåt
5