Atuagagdliutit - 08.11.1956, Síða 9
Hidsige diskussioner er til stadighed i gang mellem hundevenner i
Danmark og hundefolk i Grønland om behandlingen af de grønlandske
slædehunde. Den ene pari holder på, al de grønlandske luintle overfalder
børn og voksne fordi de suites — den anden pari siger, at det fortrinsvis
er overfodrede hundespand, tilhørende danskere, som er urostiftere, fordi
de har el overskud af kraft, der skal bruges.
Uden iøvrigt at blande os i denne diskussion, vil vi henvise til et læser-
brev i dette nummer fra distriktslæge Waagstein i Jakobshavn - samt til
billedet over disse linier. Det viser den almindelige fremgangsmåde, når
man „slår et hundespand ned“.
ilivdlugo niverlitdlugo upitineKarsi-
naussoK kingugdlinik tukerdlugo ku-
kingnik nåvata amia aligtutigalugo.
taima atdliugaluartoK eKaitdluarsi-
magune makeriassårsinauvoK akera-
rissane sule makeriångitsoK taimalo
ajugausinauvdlune. taima Kingmiar-
Kat arnåta piarKane iliniartituartar-
pai paggarigsivingnigssåt tikitdlugo".
niuvertup Bistrupip agdlautigisså-
gut takusinauvarput Kingmit piarKa-
mingnik perorsaissarnerat Danmark-
ime Kingmit perorsarneKartarnerånit
avdlaussoK, tamanale pissariaKardlui-
nartuvoK nånunit imalunit Kingminit
avdlanit såssuneKardlutik ingming-
nut igdlersorsinauniåsagpata. Kingmi-
nut nunane kiangnerussunc inussu-
nut migssingiuniåsagåine inuner-
mingne atortariaicarsinaussagssait- cr-
Kaimassai'iaKarput.
aorfit amiarnikul dnaldlo.
pasinerdluinerit mardlugsuit ag-
dlagkamut inatumunga atavdluinartu-
tut OKautigineKarsinaugunångikaluar-
tut Danmarkime avisitigut atuagag-
ssiatigutdlo erKartorneKarKåmersut
tåingitsorumångilåka.
sujugdlermik ereartusavara inuit
ilaisa nerssutinik någdliutitsinerune-
rardlugo oKautigissartagåt, _ tåssa
Kingmit Kimugtut auvernik amiagka-
nik tikiussanik Kångajavigdlutik ne-
risitaussarnerat. tamatumunga tunga-
titdlugo erKaimassariaKarpoK afnar-
Kut uvdlorpagssuarne issaKaratik pi-
niarérsimavdlutik pissaKatdlatua-
rångamik ajoKutigingivigdlugo nere-
rujugssuartartut. Kingmit taimåipu-
taoK. ilane nåmagtorneK ajornarneK
ajorpoK Kingmit sikume såvigsima-
ssut sapalit akunerine ardlalingne
sumik nerisimanatik uterdlutik akå-
ringnigungnaernigssartik tikitdlugo
nererujugssuartartut lauvalo uvdlut
ardlaivångitsunguit ingerdlaneråne
nukigtoraigdlutik KimugtigineuarKig-
sinaulersardlutik. arfernik pissaKar-
toKarångat pinaratik junime angmag-
ssat nagdliukångata takuneK ajornar-
neK ajorput sigssame angmagssagtor-
1111 Karsilanerinit niluneK sapingaja-
lerdlutik. angmagssat panersiat
kingornatigut sassutarpait kangivig-
kaluardlutik avdlatorusuinardlutik.
tåssa taimåiput, taimaineratdlc ku-
janåinarpoK, avdlatume ajornarsitit-
dlugo sivisorssuarmik issaKarsimé-
ngikaluardlutik inussuligssanik na-
magtuerKigkångamik sivitsoriångit-
sok nukigtorKigtarput Kimorigsiler-
tortardlutik.
ericartorneKartup aiparå Kingmit
arferit erdlavingmiuinik, ilame ag-
dlåt inuit anåinik, nerissarnerat. mi-
serratigssåungilaK tamana avdlaner-
tanut maujuminartugunartoK. King-
mitdle-uko tamåkua mamarivdluina-
rait, taimailiortarneratdlume perivig-
sårniarnerup tungånit issigalugo ai-
påtigut KujanainarpoK, taimailiorne-
risigume ånat kalåtdlinit maungai-
naK anineKartartut nungutitaussar-
j)ut. ilisimatut misigssuinerisa taku-
tikujataoK tyfusip baktériai ånamisi-
magaluartut ajoKutaugajungitsut King-
mip erdlavirfc toKiineKarajugtaramik.
o
Avangnåne KangaunerussoK ilerKu-
vok sumik pingåruteKartumik oKalo-
KatigissuteKarérncrup kingornatigut
OKatdlinerme ilausimassut ilat p i s i -
inassumik Kuianartortalingmik oKa-
lugtuartitaussardlune. tagpavane ta-
måkua ikingingmata erKartorsima-
ssamut nalerKutumik navssårneK a-
jornartungilaK, månilo oKalugtuari-
savarput Avangnåne Kimugsitdlar-
Kingnerpap avKutigssaminik nalu-
ssornera.
ukiut 50-it matuma sujornagut iler-
kuvok l'ebruårime Nugssup erKånc Ki-
mugserfigssarigsisorinardlunilo Vaj-
gate sikugångat Diskome Diskobugti-
milo KimugsitdlarKingnerpat kalåt-
dlit Kavdlunåtdlo niuvertoruseKar-
fingmut K’eKertamut Nugssup sar-
Kåtungånitumut katerssutardlutik.
Kingmit pitsaunerpåt tamåne takug-
ssaussarput. ilaussug.ssat tamarmik
tikiuterérångata atautsimorssuaK i-
ngerdlauleraråt. ilåne taimailiulil-
diartut-åsit KimugsitdlarKigsorssuaK
tusåmassaK niuvertugssåraK I. P. C.
von Fleischer issigtune angalatorssup
Knud Rasmusscnip åkå sujugtuvoK.
KeKertaussaK 40 kilometerit migssane
siligtigaoK; KorKuvdle Kumut isuane
000 meteritut Katsigtigissumilume
mardlungnik sisoriaKarpoK, såmiup
tungånitoK KaKap tasertånut kigdle-
KarpoK ingerdlariarKigfigssaKarane.
ilerKussoK-una Kimugsersut ingming-
nut umisårfigilårtardlutik; Fleischer
tamatuma tungåtigut inornerussångi-
Iuk; inånale ilaisa akiniarniarssari-
lerpåt. KaKap sinarssuanukaput Ki-
mugsi tdlåmagssuaK tasamanitoK
kångusårniardlugo. Kingmit maling-
någiputaoK, Fleischerivdlo tåukua
sujutaisigut takusinauvå nangmineK
nåkiikåne. taimåitumik akiniainialer-
poK. kivilerpoK igsigdlunilo — tai-
mailiorniariartordlo Kingmit tamåi-
narmik Kamutit inugtaKångitsut Kulit
nagsataralugit KaKap sivingarnagut
autdlarsarput anitagdlåtorniutdlutik,
taimalo inue malingnaissariaKaler-
put ningmitik pilernutorssuit avig-
sårtiteriartordlugit. minutine 20-ne
Kumukarniåssårput kiangmik iput-
dlugo, apume ivssoKalunilo aKeKing-
mat.
matumuna takusinaulerparput
Kingmit puatdlårigkaluitdlunit anar-
torusugtartut. tamåna takuvdlugo ti-
kerdlånut erKumiginartaraluartoK av-
dlatut ajornartaKaoK.
naggasiut.
agdlagara nåtinago sule atausiar-
dlunga OKautigerKingniarpara sujor-
nagut agdlagarissartagkavkut onauti-
gissarérsimassara, tåssa måna: Kalåt-
dlit-nunåne Kingmit pinenarnerat pit-
saussuinåungilaK.
miserratigssåungilan inuit ardla-
ligssuit Kingminik soKutigissaKaru-
jugssuångitsut åmalo ardlalialuit
Kingminik någdliugtitsiniåinartartut.
tamåkule Danmarkime pissarputaoK,
tamåna miserratiginartariaKångilaK.
taimatutaoK oKautiginiarpara imap
Akugdlerssup sinaine inuit kulturito-
Kagdlit perKarnisårtarnerat kalåtdlit
Kingmimingnik perKarnisårfiging-
tarnerånit angnerusorigiga tama-
tuma saniatigut OKautiginiarpara
ukiorpagssuarne Kalåtdlit-nunåne i-
natsiseKarsimassoK nerssutinik någ-
dliugtitsissunik pitdlagagssautitsissu-
nik ernartussissoKardlunilo pitdlai-
ssartunik.
sut åssigingitsorpagssuit tungaisi-
gut ineriartornerup Kalåtdlit-nunåne
pissup umassunut nåkigtarneruler-
neK nagsatariumårpåt’aoK tamatu-
ma tungågut pingårtumik inusugtut
akornåne angnertungåtsiartunik a-
ngussaKartoKarérpoK.
Følg med tiden
brug HEMA
nalunaeKutåraK pilsak
pivfigssaK muligtariuk
Hema
det gode Schweitzer-ur
HEMA atortaruk, nalunaeKu-
tåraK ScheilzimioK ])itsak
Ure —
Urlænker —
Urremme
en gros
nalunaeKutat
tavsigssat tasisuassut -
tavsigssat åmit
amerdlåsungordlugit
niorKutigåvut
RINA
TURESENSGADE 35
KØBENHAVN Iv.
VENTILERogHANER
jftrt, /unx£céeé,
Ventiler og haner i 1.
kl.s udførelse fra DAN-
MARKS STØRSTE AR-
MATURFABRIK
ventilit kiasiussatdlo
sanavdluagaunerpåt
Danmarkip sAkuliorfi-
sa angnerssanit pissut.
HAVNEN HORSENS TIK? 11 00 AFDELINGSKONTOR. KØBENHAVN V NYR0PSGADE22 PALÆ 5414 5415
!)