Atuagagdliutit - 08.11.1956, Page 13

ilångutdlugit naKisimåput Kinutit
åssiglngitsut. tugsiutaisa erinaisa ilait
ilisareriarångavtigik nipåinarmik
tugsiaKataussarpugut. tugdlértoKara-
tik tamarmik erinaK tåunåinautitdlu-
go tugsiarput, erinalugtungenautdlo.
nålagiarnerata ingerdlanera kussage-
Kåra ilagit åtavigissamik nålagiartau-
siat maligdlugo idnutinik atautsikut
atuvfagtarmata, taimailivdlutigdlo
ilagit tusarnårtuinaunatik uvagut
åssiginata nålagiarnerme peKatåuput.
uvagutdlo nålagiartarnivtinit tugsiu-
tcKarnerujugssuput. taimane OKalu-
ssissuvoK ikiorte Jamisc (James).
nuånårutigårput nålagiarnerup ilå-
tigut palasip tulugtut oKalugdlune ti-
kitdluarKungmatigut. inugtut OKalu-
ngilaK sule inugtut OKalungnermut
pikorigsivigsimånginguatsiarame. nå-
lagiarneK inermat palase ikiortailo
sujugdliuvdlutik aniartorput isåriåta-
lo kigdlingane nålagiat aniassut ta-
inaisa ekitardlugit.
isumaKatigigsimanerput maligdlu-
go mardlungornerme uniikut OKalug-
fingme katerssoKatigigpugut amame
ikigkaluardluta erinarssordluta tug-
dléritdluta tugsiutivtinik erinarssu-
tivtlnigdlo tusartitsilårniaravta. oKa-
lugfik-åsit ulivkåvigdiune ulivkarpoK.
tugsiutivut erinarssutivutdlo tusar-
nernersiordlugit atortarpavut atorti-
nagit isumåt navsuiaraårtardlugo.
uvangalo ilagit Pangnertormiut o-
KauseKarfigitsiarpåka. ama ilagit
nangmingneK tugsiutimingnik alui-
put. palase oKalugpoK KilåpaK nugte-
rissoralugo, oivaloréramilo tuniupai
ilagit samanimiut nunavtine ilaging-
nut tuniukumassait aorrit uvkusigssat
mardluk (tåuko nunavtine provsti-
mut tuniuneKarput). biskorpimigtaor-
dlo inuvdluarKussutå uvagutdlo ta-
inavta bibilimik tugsiutinigdlo (syl-
labiskimik nauitanik) biskorpimit tu-
nisitdluta. åma KilåpaK ingmikut tug-
dlusimanartunik oKauseKarpoK. ka-
terssutorpagssuit anialermata tåuna-
Kame agssangmik CKitsileraluarnar-
poK. -— katerssorsimaneu nuånivig-
sok palasikune unugsiu&Katigingrier-
mik naggaserparput.
tikisavut tugdlit EKalungmiut (Fro-
bisher Bayime) palaseKångitdlat,
OKalugfivingmigdlo oKalugfeKångit-
dlat. katerssortarfinguaKarput nang-
mingneK sanålugkamingnik akiler-
sordlugo sanatisimassamingnik, tåu-
nalo såkutimingnut torKorsivigalugu-
lo Kitigtarfigalugulo nålagiartarfigåt.
ajoKiussat nålagiarnermik ingerdlat-
sissartut pingasuput: Pé, Jume Agna-
katlagdlo (kingugdleK tåuna uvagut
angalanivtine ilagiuagarput nalag-
kersuissut ilagititåt). ilagit Pangner-
tormiut åtavigissait (ilagit anglikane-
rit) tåukuåtaoK åtavigait.
Pé sujaninguamik sujanikatagtoK
nålagiagssat isårussålerput bænkinul-
dlo ilåtigut nerumeKuserdlugit Kulit-
sanik Kagdlersimassunut ingitardlu-
tik. autdlarKausiutigalugo tugsiuti-
nguai; una atorpåt (syllabiskinit nug-
tigaK uvagut agdlagtautsivtitut ag-
dlagdlugo) :
silap pinarnarninga
takuguvko, Jisuse,
pinarnartunit tamanit
pinarinerssarivagit.
uvdlakut Kaulerångat
seKinerdlo nuingmat
tåutuit pinarnartoK
erKaimalerivara.
tarKerdlo takugavko
Kilaup uvdloriangit,
pingortitangit ila
angisoK eraaivara.
tarKeK = Kåumat.
ajoKit pingasut tamarmik suliput.
Pé Kinumik autdlarnivoK. Jume na-
jorKutamik atuaivdlunilo naitsumik
oKalussivoK, tauva Agnakatlak Kinu-
mik atuaivdlunilo atåtarpumik apu-
stilitdlo pivdluarKussutanik naggasi-
vok. Kinutit atåtarpordlo’ ilagit ta-
marmik atautsikut atuartarpait.
nålagiarneK inermat Peter Nielsen
OKalugpoK. oKalorérmatdlo tusarner-
såvigdluta erinarssordlutalo tugsiar-
pugut sordlo PangnertumisaoK tai-
mailiorsimassugut. naggatåtigut ta-
mavta „Glade Jul, dejlige jul“ Akili-
nermiut oKausisordlugo atorparput
tåuna ajoKipaluk Jume namagtumik
pikusortortaralugo.
nålagiarneK kigd 1 isimanardlun ilo
nuånersoK.
sordlo taérériga ilagit Pangnerlor-
miut EKalungmiutdlo åtavigissait tå-
ssa ilagigsoKatigit tulussut Canada-
miut (Anglican Church in Canada),
tåuko Pangnertume ajoKersuivfeKa-
lersimåput ukioK 1925. åma ilagigso-
Katigit tåukua Eicaluit sulivfigait,
nautsorssutigineKarpordlo åipågo E-
Kaluit saninguåne igdloKarfigtåme
NiaKungume oKalugfeKalerdlunilo pa-
laseKalernigsså. eskimut ilarpagssue
pingårtumik Iterdlagssup Hudson
Bayip erKånitut katugdlinit sulivfigi-
neKarput. oKautigineKarpoK ilagit å-
ssigingitsut ajoKersuivfigtarnigssa-
mut pilerngutaussåinangajagtut. ila-
gissarput Canadame nalagkersuissut
ilagititåt Leo Manning aperigavko
sok sordlo katugdlit Frobisher Bay-
ime ajoKersuivfigtårsimångi'tsut, aki-
vok eskimut tamånimiut anglikaneri-
nut ilaussujumanerusimassut, imaKa-
lumc åma sungiuterérsimagamikik.
isumaKatigXssuteKarsimångikaluarput
nunakarfit sut ajoKersuivfigisavdlu-
git, kisiåne sordlo sule avdlanik ajo-
KersuissoKarérsune sulivfigssarsiu-
ngitsut.
Ba'ffinlandimiut inersimassut ta-
marmik kuisimassuput..kisiåne Cana-
dap avangnårssua angnertoKingmat
sule tamane-tamåne kuisimångitso-
KartoK oKautigineKarpoK.
ilagigsoKatigingne anglikanerine
j)alasit- ajoKinik (ikajortinik) eski-
munik ikiorteKarput, kisiåne iliniar-
neritsunik. tåuko OKalussissartuinåu-
put kuissinermik taimacKatåinigdlo
suliaKartaratik. eskimutdlo kristu-
miorérsut ilait nunaKarfingne tama-
nc tamåne najugaKartut uningauvar-
tunik palaseKartisinausimånginami-
kik ukiumut atausiardlugit mardlo-
riardlugitdlunit Canadamit palasinik
autdlartitsivigissarpait ilagingne su-
liagssanik ikajortit suliarisinåungi-
såinik suliaKartugssanik sordlo kati-
titsinermik kuissinermigdlo.
åiparilerumassutdle katinigssa-
mingnut palasip tikinigsså utaricineK
ajorpåt. månåkut tingmissartut a-
ngatdlatauleKingmata nunaKarfing-
nik tikitsinigssaK ajornarungnaerne-
rugaluartOK nunaKarfigpagssuaKar-
poK tiklkuminaitsunik, ilame ukiup
ingérdlanerane palasimik tåkutingit-
sortoKarsinauvordlunit. taimåitumik
palasimit katititåungikaluardlune ai-
parilerneK ajornartitåungilaK, ajor-
nartitåunginaranilo angutip arnav-
dlo åiparigkumassut inoKatigilerne-
rat nalagkersuissut ilagitdlo tungånit
åiparilerncrtut nautsorssuneKardlu-
ne. tauva palasip tikinerane åipari-
lerneK tamåna pivdluarKuneKartar-
poK mérartårisimassaitdlo kuineKar-
tardlutik. laima pisinautitaunerup
atornerdlungneKarneranik tusåma-
ssaKångilagut. infisugtungutitdlutik
åipanigtarsimagunarput pingårtumik
arnat, Kavsitdlo takuvavut 17-inik
ukiugdlit åipanerérsimassut. tamånå-
taordlo pissutausimanerdlune ,,uver-
ssagkat" KaKutigortorujugssusimåput.
kristumiussusiat inoKatigingneråne
Kanon agtigissumik kimitsisimaner-
sok oKautigineK ajornarpoK najuiner-
put sivisungingmat åmalo kristumiu-
ssutsip pinik oKaloKatiginiaruminait-
sungmata. nalinginåungitsumik ona-
lungnermingne ouauseK una „Jisuse
pivdlugo" oKautsimingnut akuliuka-
jugtarpåt, imåinerunguatsiarpordle
nangmingneK ilumingnit anitarinago
ajoKersortimik Kavdlunåt OKalugtar-
nerånit ilikagarisimagåt.
uvalit ilåne anorssårdlune seKiner-
sok Pangnertume ilivcKarfinguaK nu-
naKarfianit ungasiartoK takuniarpar-
put. kungup, erKå orpigarasårtup,
kigdlinganipoK ingmine takujuminar-
ssuseKångitsoK, nunavtine iliveKarfil
ilarpagssuinit avdlåussuscKångitsoK.
ujarak nåparKusiaK atausinauvoK, tå-
ssa ukiorpagssuarne Pangnertume pa-
lasiusimassup Turnerimik atigdlup
iliviata erKåissutigssiartå.
PangnertoK åportorssusimavoK. tai-
måitumigdlo ukiutitdlugo loKussoKa-
rångat ilane ilissagssaugaluaK apu-
taernigssånut ivssuvdlo agssagkumi-
narsinigssånut utarKisinaratdlartarsi-
mavåt.
nagguveKativtinut atåssutéKarneK
angalanivtigut autdlarnerniarneKarsi-
massoK ilagitaoK tungåtigut malung-
n iukumårn erdlune ?
Frederik Nielsen.
1957-imc januarip 1-ånit filmit 226-
t Kalåtdlit-nunånut nagsiuncKarsimå-
såput sujulcKutagssarpagssuit saniati-
gut. tåukunånga 226-nit danskit lil-
mé 50-iuput, 82-it danskisut agdla-
gartagdlit sivnerilo agdlagartaKångit-
sut.
Manitsume Katångutigit Skiftekut
pujortulérartårtik 30 fodiussoK oivå-
tåj'ximavåt. Manitsume pujortulérKat
ekkolodigdlit sujugdlersaråt.
Brug TB-mærkaterne
på Deres breve
sujatat
igdlingnalartut.
oKitsumåungitaK sujatat så'
kortumik tipigigtlniarnigssåt;
VITAMON akugalugo OKåtå-
riåsagit.
torratdlautitsissarpoK
■VitahqE
KIMIGTOK MAMAR-
DLUARTORDLO igånut
sujatanutdlo akugssaK.
13