Atuagagdliutit - 22.05.1958, Qupperneq 6

Asiap kangiane kujatånilo nu-
nane Asiap kivfåungitsortai-
nik taisinaussavtine 700 mil-
lioninik inoKarpoK sujornati-
gut pigssaKarnerup tungåti-
gut tårsiorsimagaluartunik månale
pigssaKameruleriartulersimassunik.
niorKUtigssiornerat pigssaKamerat-
dlo erKarsautigalugit uvaguvtinut na-
lerKiutdlugit kinguarsimanipilorujug-
ssuput.
taimailivdlutik ajortut ajungitsutdlo
nåpitardlugit sujuariartuålemigssar.
tik autdlartitugssångorpåt. nunane ta-
mékunane ungaseKissune taima pissu-
seKameK uvaguvtinut soKutåungit-
dluinartugssaugaluarpoK nunane tåu-
kunane nålagkersuinerup tungåtigut
pissutsit uvavtinut agtdmåssuteKar-
patdlångikaluarpata. tamatumungalo
åma ilångutariaKarput aningaussar-
.siornerup tungåtigut sianigissagssat.
nålagauvfit kitdlit niorKUtigssiornerat
sukaKissumik sujuariartorpoK, tama-
tumungalo pexatigititdlugo åma a-
tautsimut eKitemeKariartordlune nior-
KUtigssiomerdlo åssigigsaugauleriar-
tordlune. maskinat åssigissaisalo a-
tortuleriartuinarnerat pissuvdlune
niorKutigssiarisinaussat amerdliartui-
narmata tunitsivigssaKartuarnigssåt
.sianigissariaKarpoK, nunatdlume u-
ngasigkaluamitut tunitsiviginiagkatut
agdlåt torKameKartalerdlutik. nunane
niuverfiussune sujuariartorneK, pisisi-
nåussuseK, aningaussaKåssuseK tuni-
niagkanigdlo atortorissaKarsinauneK
taimailivdlutik åma uvaguvtinut tu-
ngåssuteKalersimåput.
avisine atuartarpavut nunat tamå-
ka aningaussarsiornerup tungåtigut
ingmingnut sujuarsarniarnerat, nå-
magsiniagagssaKarnerujugssuat, ani-
ngaussanik atortitagssamingnik peKa-
leriartomerat sujunigssåtdlo angu-
ssagssaKarfioKissoK. åmale atuartar-
dlutalo tusartarpugut nunat avdlat
nunanut tåukununga sujuarsainiarne-
rup tungåtigut agtumåssuteKamiartut,
tåssa nunat kommunistinit aKuneKar-
tut nålagauvfitdlume kitdlit angisut
mikissutdlo.
åma nunånguamut Danmarkimut pi-
ssariaKartuvoK tamatumane maling-
naunigssaK iluaKutiginiarneKarsinau-
ssunigdlo alapernaisertuamigssaK.
agdlauserissåinaitdle naj orKutara-
lugit narKa tikitdlugo påsiniainigssaK
ajornakusortåinarpoK, sordluliuna a-
j unginerussartoK sulerusussuseKarnar-
neruvdlunilo inuit pissutsitdlo pine-
Kartut nangminérdlune takusinaussa-
råine.
taimåitumik nuånåjatdlångitsungi-
langa aningaussauteKarfingnit assigi-
ngitsunit ajungisårfigineKardlunga
nålagauvfit åssigingitsut apernutit
niuvernermut tungassut pivdlugit To-
kyome 1955-ime maje Kaumataugå a-
tautsiminigssåne ilaussugssångorama.
nunat angnertorujugssuit Kulauti-
nardlugit tingmissartumut ilauvdlune
angalaneK misigissauvoK ugpernångi-
ngajagtordlunit. uvdlo’KerKata sujor-
natigut Københavnimit tingigåine
Frankfurt, Wien Istanbulilo avKusår-
dlugit Ægyptenip igdloKarfisa pingår-
nerssanut Cairomut pissariaKarpoK,
avKusågkat tamarmik uningavigilåru-
sungnartaraluaKalutik. unuarorå Cai-
romut pigåine misigilernartarpoK i-
nungnit åssigingitsorpagssuarnik Ka-
lipautilingnik atissalersugkanit ungu-
simaneKardlune, månalo inuaKerpa-
lugssuaK. inuit merKulualingnik jsi-
ngutsinut erKainaKissunik atissaKar-
titerput. Cairomititdlune ikuatdlag-
tomermik nalåuneKåsagaluaråine u-
nuåinardlo singusåinauvdlune avKu-
sininarme angalauleraluaråine tåssa-
Kauna malugitinésagaluarpalunit.
inoKajuitsoK ingianartuinaK imar-
ssuardlo tungutsorik Kulautdlugit In-
diamut pissariaKarpoK, tingmissartu-
mitdlo anitdlagkåine kiak assigssaKå-
ngiussartoK åpakauvigissariaKardlune.
europamiutdle tamånitut kiagssuaK
tamåna tåssaKauna malugingårtarpåt.
tamåkua nålagkatut inuvdluarujorne-
rat nigdlatårutit åssigingitsut atugau-
lerneratigut sule iluaKuserKingneKar-
simavoK. tamåko nigdlatårutit KanoK
iluaKutautiginere påsisinéusagåine
nangminérdlune kangianisimassaria-
KarpoK. tåssame init bilitdlo nigdla-
tårusersugkat pigigåine nunap tama-
tuma kiagssua malugingågagssaujung-
naertarpoK.
inuit Kaumassunik amigdlit KanoK
sule sivisutigissumik tamånisinauti-
taujumåmersut kiavdlunit ilisimagu-
nångilå, tamatumale tungåtigut inuit
ilisimåringnigdluartut oKautiginiartar-
påt ilimagalugo tassaKaluningoK ukiut
Kulit Kångiugpata tamåne Kaumassu-
nik amilingnik amiåkoKasava. taima
oKåsavdlune imaKa sualugpatdlånga-
jagkaluarpoK, taimåikaluardle Kauma-
ssunik amigdlit stingivfingmingne Kå-
Koringnik atugkersorumatut sordluna
OKartugssaunerat kigdligssaKarKajau-
lersoK,
nunat tamåko nutåt nutåungitsutdlo
aviiusårtortitdlugit KanoK iliusigssat
piumassarineKartut pissarioKissutdlo
amerdlaKaut. Rangoon mivfigitdlat-
siaravtigo issigissaK alianåikaluåssu-
sia kajungernaraluéssusialo. oKautigi-
ssarpåtdle tåssanititdlune ussemartor-
siornavérsårtariaKavigsoK, tåssångå-
nimigoK autdlarKingnialeråine påpia-
rat autdlarnigssamut akuerssissutig-
ssat uvdlut ardlerdlugit piniarKårdlu-
git aitsåt pissariaKarput.
Indiamitdlume uvanga autdlartug-
ssångorama aporfigssaKångitsungila-
nga. anigorparale, OKitsuinarsiungila-
ngale ugpernarsautigssarsiulermåssuk
Indiap nålagauvfianut akilerårutig-
ssavnik akitsugaKénginersunga nålag-
kersuineruvdlunit tungåtigut aker-
dliunginersunga. sorunalume perKing-
nigssamik nåkutigdlissutitat tingmi-
ssartumik autdlalerama Kånginångi-
låka. tingmissartunut ilaussugssat u-
tarKissarfiata igåne agdlagtarfik Ker-
nertoK nivingavoK, tåssanilo agdlag-
simavdlutik taimatut misigssuissame-
rup sapåtip akunerane kingugdlerme
inemere: koleramik népautigdlit 50-it
nåmagtorneKarsimåput, tåukunånga
31 -t toKusimavdlutik, atauseK kupi-
mik népautilik — toKusimagivdlunilo.
autdlålernerme inuvdluarKUSSutipalå-
ngitdlat! tamåkulo takulerdlugit ait-
såt påsivdluartariaKarpOK angalassug-
ssångornerme népautinut åssigingitsu-
nut akiussutigssanik kapitinigssamik
sok taimak pingårtitsissartigissut. tai-
mak nåpålatiginerat erKumigissariae-
rutarpoK takulerdlugit nuname tåssa-
nimiut KanoK ipertutigalutigdlo atu-
garigsåungitsigissut, tåssame tamåni-
miut erKumigingivigpåt igdloKarfé-
råinåungitsune åmale igdloKarfit pi-
ngårnerssåne inuit amerdlanerpårtait
avKUsininarme najugaKardlutigdlo si-
nigtai-mata.
Europamiut Indiamitut sordlume ta-
mardluinarmik angerdlarsertut, åipå-
tigutdle Kaumassumik ameKarneri-
nartik pissutigalugo akimanertut ta-
måne inuput nangmingneK nunaming-
nikaluarunik taimåinaviångikaluar-
dlutik.
Siam nunivfigitdlatsiarparput, nu-
narssuaK alianaeKissoK kujåmut nar-
ssautinik KaKortencassunik nautitsi-
vingnik ulivkårtoK avangnamutdlo i-
susigssåungiussartunik orpigpagssuar-
pagssualik. Indokina Formosalo ku-
låupavut, tåssalo tamåne najugagdlit
nålagauvfit „kangigdlit" kimut sani-
lerait.
uvdlut mardlugsuit Hongkongimi-
punga, tuluit nunasiåråt nuna erKu-
mérKingnåK. tåssunga pivdlune avdla-
nanårsinaKaoK, inue kinamiutordlui-
naK inussut, inuitdle eKiasuitdluartut,
niuvertarfigpagssuit sulivfigssuaKar-
(Kup. 20-me nangisaoK)
Kangianut angalanivne
takussaka åssigingitsut -
7