Atuagagdliutit - 22.05.1958, Side 15

Fuldmægtig Orla Brandt Jensen:
(normumit king. nangitaK)
danskit ilaKutarit aningaussar-
siatik KanoK atortarait . . .
GULD BARRE
sukulåt silarssuarme tamarme tusåmassaK
den verdensberømte chokolade
igdluliorfigssat akisunerssuisa ki-
ngunerissarpåt igdlut ingmingnut Ka-
nigtuararssunerat, soruname pingår-
tumik igdloKarfigssuarna igdlokarfit
ilarujugssue igdluliarujugssuarnit
(boligkarreer) issigisinaussaK tamåt
Kagdlersimassarput avKUsinernit a-
minerussunit silingnerussunitdlunit
igdluliarujugssuitdlo KerKisa igdlo-
Kånginerssåinåinit avigsårtineKarsi-
massardlutik.
igdlutorKat piardlugit nutånik
taorsertiterneicarnerisigut (saneringer)
najugaKarfit ajornerssait (slumkvar-
terer) nungusarniarneKarput sordlo
Kalåtdlit-nunåne igdlutorKat ugper-
Ka.iåssut ingmingnutdlo Kanigpat-
dlåt piarneKartartut nutånigdlo pit-
saussunik perningnartunik taorseme-
Kartardlutik.
sordlule Kalåtdlit-nunane inuit nu-
tånik, pericingnartunik igdlugssaKar-
tiniardlugit sanao'rtorneK ukiorpag-
ssuarnik sivisussuseKartoK taimå-
taoK Danmarkime igdlutorKat nutånik
taorserniarnerat ukiorpagssuarnik si-
visussuseKarpoK. danskit ineKarfigi-
ssaisa avingnerisa sisamangajagdlui-
nait ukiut 50 sivnerdlugit pisoKåussu-
seKarput, avingnerilo sivnerdlugit u-
kiut 25 sivnerdlugit pisoKåussuseKar-
dlutik.
ineKarfigissap angissusia:
Kalåtdlit-nunanisutdle ineKarfigi-
ssat angissutsimikut åssigingitsoru-
jugssuput. ilaKutarit ilait ilaKutaring-
ne avdlane inimik atauslnarme ine-
KartariaKartarput ineKarfigssarsinig-
ssamingnut nangminerissamingnigdlu-
nit igdluliornigssamingnut akigssaKå-
nginamik. avdlat atausinarmik inita-
lingme iggavilingmilo imalunit ataut-
simik initalingme avdlamik inérå-
ngualingme (kammer) iggavilingmilo
najugaKartarput.
nalinginaunerussoK tåssa ilaKutarit
mardlungnik pingasunigdlunit inita-
lingme imalunit mardlungnik inita-
lingme mardlungnigdlo inérångua-
lingme najugaKartannata. taineKar-
toK kingugdleK tåssauvoK inigissat
nutåliat nålagauvfingmit ikiorserne-
Kardlune sanåjussut nalinginauner-
ssariligåt. amerdlanertigut inigissat
taima angitigis,sut ikingnerpåmik
mardluk-pingasunik méralingnut na-
j ugaritineKartarput.
danskit ineKarfigissait tamåkinga-
jagdluinardlutik ingmikut iggaveKar-
put. inigissanit 100-nit pingasut-sisa-
mat kisimik iggaveKångitdlat.
Danmarkime ilaKutarit avguaaati-
glgdlutik ininik pingasunik iggavigta-
lingmik ineKarfeKarput.
Kalåtdlit-nunane ineKarfigissat av-
guaKatigigdlutik atauseK-mardlung-
nik (1,7) initaKarput — atorfigdlit ig-
dlue ilångutisangikuvtigik. tåukunu-
ngale iggavxt kalåtdlit inigissaisa ag-
fait sivnerdlugit (60 pct.) amerdlassu-
seKartut ilångutagssåuput.
ineKarfiup atortulersorneKarnera:
Danmarkime ineKarfit tamaiså er-
Karsautigalugit pingajuat
nutåliamik atortulersugauvoK, tå-
ssa imåipoK centralvarmeKardlune,
uvfarfeKardlune kissartumigdlo tme-
Kardlune — åmalo nusutdlugo imaer-
tartumik anartarfeKardlune.
ineKarfitdle amerdlaners,saisa ator-
tut nutåliaussut tamåko pigingilait.
kissarssumik kiagsartagéuput, uvfar-
feKaratik kissartumigdlo imeKaratik.
anartarfik nusutdlugo imaertartoK a-
merdlanerit pigåt (80 pct.). åmåtaoK
kugtinarissamik iggavingme imeKar-
dlutik.
iggavingme Kalåussissutit iganer-
mutdlo atortut amerdlanertigut gasi-
mik ikumateKartarput, gasilo kommu-
nit gasiliorfinit pineKartardlune. ig-
dluliane nutaunerussune, pingårtumik
igdloKarfingne mingnerussune, elek-
tricitet (kissarssut elektricitetitortoK
imalt. flaskegas) atorneKariartuinar-
put.
KåumarKutit tamatigordluinanga-
jak elektricitetitortuput.
erKaivit imaerneKartarnerat (igi-
tagssat piarneKartamerat igdloKar-
fingne amerdlanerpåne årKigssussa-
mik suliarineKartarpoK kommunip
tungånit imalt. biliutilingnit nangmi-
ner.ssortunit. igitagssat lastbilimik
Kamutinigdlunit histinit uniartagkanit
piarneKartarput. igdlunik pigingnig-
tut (åtartortutdlunit) erKaineK akiler-
tarpåt.
ineKarfingmut akiliut:
ilaKutarit ineKarfingne pisOKaune-.
russune amerdlanertigut 40—50 kr-
ninamik Kåmémut akilissariaKartar-
put. ineKarfingne nutåliaussune ine-
Karfingmut akiliutip 150—200 kr. a-
ngusimagajugpå; ilame ilaKutarit ar-
dlalialugssuit ineKarfingmingnut Kåu-
måmut 200-300 kr-nik akilissariaKar-
tarput nauk DanmarkimisaoK Kalåt-
dlit-nunånisut nutånik igdluliat ani-
ngaussatigut ikiorsinikut akikitdliler-
neKartaraluartut. igdluliortameK a-
kitsornikuvoK.
sordlule taineKarérsoK Danmarkime
ineKarfigissat amerdlanerssait sule pi-
soKåuput imalt. KangaunerussoK aki-
kitsumik igdluliorfigssaugatdlarmat
sanåjuput nutålianigdlo atortoKångi-
namik ineKarfingnit nutånit. atorto-
rigsårtunit najomere akisuneruvdlu-
tik. taiméitumik Danmarkime ineKar-
fingmut akiliutit avguaKatigigsikåine
ilaKutaringnut igdloKarfingne miki-
ssormiunut akiliutaussartOK ansner-
tungitsuinauvoK, Kåumåmut 60—70
kr. migssiliordlugo.
åssersusiutdlugo taineKarsinauvoK
kalåtdlit ilaKutarit taorsigagssarsiv-
dlutik nutåme igdluliame sordlo 35.000
kr-nik akilingme — ilaKutarit mérai-
sa Kavsiunerat na.iorKutaussarpoK —
ukiumut akiliutaussartut taorsigag-
ssarsiat emiait ilångutdlugit 480—960
kr-nik akilissariaKartarput. igdlup a-
serutsailiorneranut, iluarsåineranut il.
il. atortut ilångutisagéine ilaKutarit
pingasunik méragdlit Kåumåmut ka-
titdlugit 60—70 kr-nik igdlumingnut
akilissarput. tåssa Danmarkime igdlo-
Karfingne mingnerussune ilaKutarit
avguaKatigigdlutik akiliutigissarta-
gaisa angerKatingajagdluinainik.
(normume tugdl. nangisaon)
kungikunut niuvertartoK
Mobil
Marine Oiis
Hvis arbejdet skal gå fra hånden, og
fortjenesten stå i rimeligt forhold til
indsatsen, må motoren ikke volde van-
skeligheder af nogen art.
De verdenskendte Mobil Marine Oils,
anvendt i overensstemmelse med in-
struktionerne, beskytter alle motorens
bevægelige dele med 100 pct. effektiv
smøring.
suliagssaK ingerdlavdluåsagpat, ilua-
nårutigssatdlo atortunit angnerusag-
pata, motore sumigdlunit akornute-
KartariaKångilaK.
uliat silarssuarme nalungisaussut, Mo-
bil Marine Oil, pissusigssamigsut ator-
neKarunik, motorip angalassue tamai-
sa minitaKéngivigdlutik uliatersinau-
vait.
Mobil Oil
Danmark A/s