Atuagagdliutit - 29.01.1959, Blaðsíða 6

mérKanik lkatigdlissut pitdla-
gaussarnerat Kasungangårame
amilårnåinarpoK
pinerdlungnerme pitdlautaussartut — ilångutdlugulo mérKanik
ikatigdlissartut — sukangåpat Kasungapatdlunit?
erKartussinikut suliaussartut aula-
jangersumik atorfingormat „nåpertu-
ivdluartumik“ suliaussalersimåput,
pitdlaissameK OKilisaKalugo.
itsarssuarmit:
itsarssuardligoK pinerdlungneK pi-
nerdlungnenmgmat mikissusia angi-
ssusialunit nautsorssutiginago pitdlaut
atausinaK atorneKartartoK téssa tOKO.
tåssa taimane inuit inussautsimikut a-
ngusimassåt angnikeKingmat. tOKO pi-
umångikångamiko Kivitarput. agdlå-
me ajortusorissamut pasissat umatit-
dlugit iliverneKångikångamik umatit-
dlugit imånut igineKartarsimåput. i-
malunit ivnap (ajoKaoK ivnaK v-Kar-
mat) igdlernanut nikeriarfiungitsumut
ningineKartarsimåput ningutåt taper-
tarigseriardlugo igdlemamut tugpat
ningut nordlukut amuginarneKartarsi-
mavdlune ningitaK isumavdlutigssae-
rutdlugo singigssatutdlunit takitigi-
ssumik. pitdlautit tamåko sukangasi-
maKaut, sujunertaussarmåmigOK ajor-
tugssaK akunermingnérKunago.
nalerput:
„... Katångutiga arnaK taimailivdlu-
ne toKutaussoK issigingnårpara .....
månåkugaluarpat nåpautå niaricerivoK
— niarKuminik nåparsimalerpoK. ig-
dloKataisa Katsupåt, iginialerpåtdlo.
ukiugame imait pujoragtorssuvoK. ati-
ssaKångitsoK sigssamut arKupåt. ikå-
nersiukamiko imånut igipåt! igikånilo
narica tutigamiuk Kitine tikitdlugo ni-
kuipoK. Kitinilo tikinardlugo imåni-
poK. tunumukarniaraluartoK ungorne-
KarpoK KaKitsailiordlugo ... puiorneK
ajornaKaoK ... tåssanilo toKuvoK Ki-
tornånguame timå’tungimine nunuar-
tordlutik upikåne, nipitumik KiarKU-
ssåunginemik nangartugauvdlutik ...“
pitdlaut taimåitoK nåmagpa? ajor-
tussorme OKautigalugo pitdlarmåssuk.
ilumut sualugpatdlårpoK pissussusia-
nik ugpernarsautigssaKångingmat tå-
ssa inuarneK! uvagut issivtinik issiga-
lugo taimåipoK. kisiåne taimane inu-
amerutingilåt.
åma pitdlagkat unatarneKartarsimå-
put arnatdlo KilertaemeKartarsimav-
dlutik. erKartussutit taimåitut malig-
tarissagssaKartarsimagamik pitdlai-
ssarnerit taimåitut atorneKartarsimå-
put.
mana emartussissamerit amerdli-
artorput tamåkununga tungassut ma-
ligtarissagssat amerdliartormata. nia-
KorigtakaseKaut!
inatsisit Kulit maligsimagåine. .
kilotut gramitutdlo OKimaitdliartor-
tunik pinerdlungneKartarmat akiliut
aningaussatut itoK, ericartussut ig-
dlua’tungånitariaKarmat erKartussutit
ilait isumavtinut nikingassaraluarput,
ilumorsimåputdle.
månale taivdlatsiåinåsavara, tai-
ssagssåme amerdlagaluaKingmata.
Jésusip KåKame oKalusåta ilåne tai-
gorneKartut atuaruvsigik påsisinau-
varse KanoK imaKartoK. åma kap. 18
vers 6-imit kingulinutdle avdlatd'lo a-
tuartardlugit påsissaKarfigssaoKing-
mata sukangassarneragut saimassar-
neragutdlo malugisinauvarput. taimåi-
tordle talantimik akiligagssalik OKa-
lugtuarerérdlugulo saimangårnera er-
sserpoK encartussutip inernera OKau-
tigitigalugo OKarmat: „taimåtaoK atå-
tama Kilangmiussup ilivse pisavåse
tamavse Katångutise umativsigut isu-
måkérfigissaringikuvsigik.“ avdlatdlo
taimåitut nangmineK atuarsinauvase.
åma måna taitsiåinåsavara: Pétru-
sip agdlagaine I kapitalit 3-åne nulia-
rit agdlauserineKarmata agsut OKi-
maitsumik. tamatumunalo anguniar-
neKardlune pinerdlungnavérsåmeK.
taimåitordle ajortuliortoK Kånginar-
neKångilaK pitdlarneKåinaranilo: „a-
jortuliortunutdle NålagaK kinerpoK."
sivnere ilivse atuarsinauvase.
angussuit ilåt Joh. Filimonsen tamå-
kuningåtaoK agssuardlerdlune agdlag-
simassoK erKaimassarpara. ima isu-
malingmik agdlangmat: inatsisit Kulit
maligsimagåine kukuvigsséungitsoK
nauk måna inatsiserpagssuit maligta-
rissagssarpagssuitdlo amerdlagaluaKi-
ssut, sordlo taima isumalingmik ag-
dlagsimavoK, ilumorpordlo.
påsinerdlungneKåsångilanga. piner-
dlungnerit soruname ajortuput. åmali-
uko erKartussissut nersornartartut ta-
matigutdlo OKitsorsiortaratik. taimåi-
kamigdlo inerniliniartitdlutik malig-
tarissagssatik nåpertordlugit inisagu-
niko Kularnångitsumik åma isuma-
mingnut nåpertupatdlångikaluartunik
inerneKartåsavdlutik.
pinerdlungnerit amerdlavatdlå-
lerput
ilumut alianartuvoK mérånguanik
ikatigdlissarnerit pissarmata. pitdlau-
taussartordle Kasungangårmat amilår-
nåinarpordlunit. inatsit taimailissunut
atortugssaK KanoK inerpame? uvagut
tamåkuninga nalussugut naluvarput.
kisiåne erKartussissut tatiginiartigik!
—asulinaK panalissångitdlat."
Math. 18-imile taerigkavne oKautsit
imåiput: „ukuale uvavnut ugpertut
mingninguit ilånik aserorsaissoKarpat,
tåuna iluanåmerorKajaKaoK aserorte-
riviup ujaragssua Kungasianut nivi-
ngardlugo imap itinerssånut kivisikåi-
ne.“
inuit, imaKa amerdlanerssaisa sua-
lugisavånga testamentitåme OKautsit
tamåko ilångussoravkit. kisiåne tai-
mailiornera patsiseKarpoK uvangåtaoK
pitdlaussarnerme angussat ilånikut
nikingassorligissaravkit, inatsisinigdlo
nåmagtunik KupigagssaKamanga. tau-
va erKarsautigissarpara inatsisiliortut
bibile nigornaviångikåt bibile tå-
ssaungmat inatsisit. taimåitumik ilåni-
kut KupertariaKartarpoK bibile KanoK
OKårtoK takujumagåine. nuånerporme
ilagit tungånit pitdlaissarnerit alait-
sinéineKaleriartormata, tamatuma er-
ssersi'kiartormago ilagit uningåinarsi-
ménginerat.
månåkut pinerdlungnerit tusarssau-
ssut amerdlangårmata tupingnarnerit
kisisa nunavtinut tamarmut nalunae-
rutigissalerpait. ilame tamåko sua-
lungnerit amerdlavatdlålerput. pit-
dlautit mikissusiat pissunerpa? imalu-
nit aulakorumatunerup uverinartuata
inerititarinerpai? uniame „taimaitdlu-
ne KugsalaitsungomartartoK".
utorKatserpunga erKartussissut su-
liåinut akuliukama.
Nathan Petersen.
autdlait uniutugpat
- inua pissussarpoK
autdlait pårinerdlugdlugo aserujårtarpoK. måne navsuiauteKar-
figinenarpoK KanoK autdlait pårinenåsassoK.
uniutumik autdlaiseKardlune pinia-
lungneK uggornartoKatdlaraissoK. —
kisiåniliuna autdlait pissusigssamisu-
ngikångat pigingnigtoK pissussartoK.
åmale autdlaisip nungutdlardlune
paggersorsimanera pissutausinaussar-
poK, Kularriångilardlume åma Kalåt-
dlit-nunåne pileritorpagssuaKartoK
autdlaisimingnik atordluaissartunik.
autdlaisivme suvdlua KanoK sivisu-
tigissumik piusinauneruja? tamatu-
minga Danmarkime påsisimassaKar-
nerssaussoK, såkutut peKutigssausiviat
handelip aperisimavå, akineKars^mav-
dlunilo: misiligaivdlune OKåtaissarner-
tigut påsineKarsimavoK autdlait på-
rivdluardlugo 20.000-nik serKutigisi-
magåine avdlamik taorsertariaKaler-
sartoK. såkutut autdlaisimingnik pår-
ssivdluartut autdlaisait 12.000-nik
serKutigineKarångamik taorsertaria-
Kalersarsimåput, OKautigineKarpordlo
såkutut pårssinerdlungitsut autdlai-
sait 7.800-nik serKutigineKarsinaussar-
tut pårssinerdlugtutdle autdlaisait
3,500-nik.
tåssa autdlaisip KanoK sivisutigissu-
mik piusinaunera åssiglngissuteKa-
KaoK pårivdluarKigsårdlugo 20.000-nik
serKutigineKarsinauvdlune påriner-
dlugdlugulo 3.500-inamik.
aperKutaulerpordle autdlait ting-
miarsiut, akikitsungitsoK Kalåtdlit-
nunåne atorfigssaKaKissoK, KanoK på-
rineKartariaKarnersoK.
tamanit sagdliutdlugo isumagissari-
aKarpoK autdlaisip saligdluartamig-
sså. autdlait aserujårpatdlårKungikåi-
ne måko malingniartariaKarput: aut-
dlait atorneKartinago saviminertai u-
liamik tanisimassariaKarput, autdlait
mångertornerKunago. autdlait paner-
tume kiagtungitsumilo uningatitaria-
KarpoK. saligutigssanik ånoråminer-
migdlunit autdlaisip suvdlua miling-
neKåsångilaK, taimailiorneK akomu-
taungmat, kissarneK avdléngorartit-
dlugo savimineK isugutsertarmat, si-
låinardlo autdlaisip suvdluanut isersi-
nåungigpat suvdlua mångertorniassar-
dlune.
autdlaisip suvdlua mångertornerå-
ngat tamåna autdlaisip piunigssaralu-
anut agsut sivikitdlisautaussarpoK,
taimåitumigdlo pingårpoK autdlaisip
atorérdlugulo saligdluartarnigsså. suv-
dlua kisime pauiartariaKångilaK åma-
le saveKutai paunigtartut saligdluar-
tariaKardlutik. autdlait isugutsersi-
magpat atdlarterdluartariaKai-poK, sa-
viminertailo tamarmik uliamik tani-
neKardlutik.
autdlait atortinago atorérdlugulo sali-
neK misigssuatåriarKårtigo.
autdlait atortinago salmen
suvdlua pauiåumik salingneKésaoK,
autdlaisip suvdlua orssorsimassoK aut-
dlancåumut uniorKajåssarmat, åmale
sut angnikitsunguit autdlaisip suvdlu-
anut pisinaussut malungniutingitsor-
tångingmata, uniorKajåtitsilerdlutik.
åmétaordle saveKutai panerdlutigdlo
sukuloKåsångitdlat. isumaKartoKartar-
poK saveKutai orssorsimassariaKartut
autdlait silugtikuminarnerorKuvdlugo,
autdlaitdle orssorsimatitdluga perujuk
sanitdlo niperKajånerussarput. aut-
dlait eKitseritsusångilaK, taimåitu-
migdlo eKltagå orssorsimassariaKar-
dlune ingassåunågule, kusertinago.
autdlait atorérdlugo salineK
autdlait nigdlorérpat orssomeKå-
saoK taimatutdlo saveKutai eKitartu-
alo uliarneKåsavdlutik paoK kångarti-
niardlugo. autdlainiarérdlune tikikåi-
ne suvdlua pauiarneKåsaoK saveKutai-
lo salingneKardlutik, tauvalo autdlait
tamarme orssorneKåsavdlune. silugti-
tautå pérneKåsaoK salingneKésavdlune
orssorneKåsavdlunilo autdlaisivdlo sa-
veKutai Kåvalo tamarme uliarneKå-
savdlutik salingneKåsavdlutigdlo.
autdlaisip salingneKarnigssånut må-
ko atorneKåséput:
imit takissusia nåmagtoK, saligutig-
ssanut akingmivfigssalik, salineimut
orssuinermutdlo atorneKasåput saligu-
tigssat, autdlaisitåta Kåvanut ånorå-
mineK sallssutigineKarsinauvoK. or-
ssutigineKåsavdlutigdlo autdlaisinut
uliagssat imalunit vasilina syreKå-
ngitsoK.
autdlait atulersinago suvdlua imi-
mik saligutigssalersimassumik saling-
neicåsaoK, autdlaisip suvdluanut nå-
måutunik imit saligutigssartalersimå-
savdlune, Korortordlo salisagåine ko-
ruårnere agtortivigdlugit saligutigssa-
lissariaKardlune. saligutigssat ang-
nårsimagåine imit tåtoKencajassarpoK.
imit tåkoKisagaluarpat imit tigumivi-
atigut ajagtalårdlugo åpakartineKarsi-
naussarpoK ilungersutdlugule nut-
sungneKåsanane.
suvdlua uliåsatitdlugo saligutigssat
angnårtariaKångitdlat, taimailioråine
ulia suvdluatigut seKeruneKåinésang-
mat.
taimatut salineK angnertutut isuma-
KarfigineKarsinaugaluarpoK mardlug-
sungnigdle iluamérsumik suliarisima-
gåine sungiutinartariaKardlune. sila-
tusåmeruvoK autdlaisip iluamik på-
ssuneKarnigsså, autdlait nuånårutigiu-
magåine autdlainiartuvigtutdlo misi-
giumagåine.
sic.
A/G-me atuarpara
Peter Kristensen aperssorneKarsi-
mavoK Julumit. sorunalo soKutigisi-
mavara nunaKarfivtine Kapisilingne
inutigssarsiutit erKartorneKarmata,
kingunigssardlo erKartorneKardlune.
OKåsavdlune ingassagpoK ukioK ki-
ngugdleK aKigssinangajavit inussuti-
gineKarsimassut. miserratigingi’lara a-
Kigssit tunissauvdluarsimangmata i-
luaKutauvdluardlutigdlo piniarneKar-
nerånutdlo pissutauvoK ingassaving-
mata. avangnardlo atassuinauleriar-
mat sårugdlit sapernarsingmata, nag-
gatågutdlo pårput sikungmat, taimalo
pujortuléncamik sårugdlingniarneK a-
jornarsivdlune. ilånime pårput siku-
ssarame avangnaK atausiulersitdlugo.
matuma sujornagut Kangersunerme
ukiunerane aulisarnermik ingerdlatsi-
ssoKarsimångilaK. aussamile PitaK
Kangersunerup pårpiåinåne misilisi-
mavoK. uvanga Katångutiga peKatiga-
lugo 1944-me Kangersunerme uper-
nagssékut misilivugut Kaleralingnut
eKalugssuarnutdlo Kåumat martse
nåvdlugo. Kaleraligpugut amerdlångit-
sunik eKalugssuitdlo 6 pissaralugit, ta-
mavta ingmikut mardlungnik eKalug-
ssuarniuteKardluta. taimane uperna-
riartorneranut uvanga sårdlissårtuler-
dlunga KangersuneK angalavara. Ka-
leraleKarpoK, KaKutigorssuåinardlo e-
Kalugssuarnit serdlersårfigineKardlu-
nga. aussaunerane KangersuneK auli-
sarfigineKarsinåungilaK ilulissanik
tåtoKisimassarame. misilinermalo ki-
ngornagut sule avdlanit misilingne-
Karsimångingmat ersserKigsumik o-
KautigineK ajornaratdlarpoK.
Kangersunerup ilua-tungerpiå siku-
nertunerussarpoK. sivisunerpåmigdlo
Kåumatit 6 atorneKarsinaussardlune.
piniagagssarpagssuit oKautigineKartut
ingassagtajågéuput. piniartutdlo ilåt
OKautigineKartoK 30 erKåine puissi-
toK Kagssutinik åma ingassåussauvoK.
ukioK amerdlanerpauvdlunga Kagssu-
tinik piniuteKardlunga 20-rårpunga.
matuma sujorna KagssuteKarKårtale-
ravta amerdlanerpåK emaimassara
29-rårpoK.
tauvame Kimugtut. misiarsinéungi-
langa aterpagssuit OKautigineKartut
akornåningmat atera. agdlagar^amile
angalatitåne Kimugtut erKartorneKå-
ngivigput. atsiorsimanivnut pissutigå-
ra nunaKarfivtine inutigssarsiutit Kag-
fagsarneKarnigssåt. isumaKarsimaga-
luarpungalo atautsiminigssap sujule-
Kutånik taimatut piarérsarneKartOK.
kisiåne atautsimitoKångilardlunit.
KimugtoKaleraluarpat puissit pissau-
ssartut amerdlerujugssuarnaviångit-
dlat. ukiutdlo amerdlångitsut Kångi-
ugpata kigdlormut ikiliartuinarnigssål
ilimanarneruvdlune. KimugtoKalerpat-
dlo soruname pårivdluartariaKåsåput.
månékutdlo pissusiussoK avdlångor-
dluinartitariaKåsavdlune. ukiorme
kaujatdlagdlugo Kingmit pitugsimane-
Karsinåungingmata. pigingnigtuilo au-
(Kup. 24-me nangisaoK)
6