Atuagagdliutit - 29.01.1959, Side 19

inatsisinik uniorKutjtsi-
gauvdlune nangmianut amé migdler-
sugkanik kikiagtugauvdlutik. taimai-
liornikut umiarssuaK akikinérarssu-
armik iluarsarneKarsinauvoK. umiar-
ssuit sikorssuarsiutit suliarissartagka-
vut tamatumunåkut misiligtagaKarfi-
gigavtigik tamåna ugpernarsarsinau-
varput. OKartoKamiaKinane handele
nutånik umiarssuliulerame påsiniår-
Kårnane pisimassoK.
Kjærbølip onausé
Kalåtdlit-nunånut ministeriusima-
ssok Johs. Kjærbøl OKarpoK uvdloK
ingminut nuånårfiussoK. nålagauvfiup
aningaussaunik atugagssanik akuerssi-
ssartue umiarssuartårnigssamut atu-
gagssanik akuerssitineKarsimåput. u-
miarssup sananigssåta autdlartinigsså
ajornaitsulnausimångilaK. ajornartor-
siutiginerusimassatdle erKaimaneru-
ssarput. Johs. Kjærbøl ima nangigpoK:
— angutip akilerårtartut aningau-
ssåinik isumagingnigtussutut ingminut
issigissup isumagå umiarssup uma sa-
nanigsså erKortungitsoK, erKortuvor-
dle. tamåna pissugssat takutikumår-
påt. umiarssualiortoKatigit H.P. Chris-
tensen uvangalo isumaKatigigsimavu-
gut nangmit migdlersugkat kikiagtag-
dlit atusagivut, akileråruteKartup taj-
ssama tamatumuna isumaKatigingilå-
tigut.
„Hans Hedtoft" tamanik asangnig-
toK umiarssuarmut unga atsiuneKar-
toK angussuvoK KaKutigortoK. atsiu-
neKarpoK Kalåtdlit-nunåne nutångor-
sainermik autdlarnissugame. ilait isu-
manarput Kalåtdlit-nunåne ineriar-
torneK sukavatdlårtoK, uvangale OKa-
rumavunga måna pissut mumisitsine-
russut. Danmarkiancap inuiait suju-
arsarsimångitsut uvagut kinguårit ar-
dlaligssuit ingerdlanerine angusima-
ssavtinik angussaKartiniarpai. tamå-
ko tamaisa Hans Hedtoftip autdlar-
nerpai. pissutsit avdlångorsimassut
pissariaKalersisimassait pilersiniardlu-
git Danmarkip pissugssåussusia taku-
simavå. folketingip Hans Hed tof isu-
maKatigå, kommissionilo pilersitaK pi-
umassaKarpoK handele umiarssuaKar-
tariaKartoK pajugtuineK isumagine-
KarsinaorKuvdlugo. Kalåtdlit-nunåli-
artautit angatdlånerulernermut atu-
savdlugit amigarput piårpatdlångilar-
dlo „G. C. Amdrup“ip ikuatdlagtup
taortigssånik pigssarsigavta. umiar-
ssuaK una tugdlusimårutigisimaKåra,
umiarssuvdlo autdlarfiane ukiut Kulit
umiarssualiortutut sulisimavunga.
Johs. Kjærbølip OKalugiautine nag-
gaserpå umiarssup nålagå P. L. Ras-
mussen umiarssup nå'lagåtut pikorig-
sutut nersualårdlugo. umiarssup Ka-
låtdlit-nunånut iluaKutaulerumårnig-
sså Danmarkimutdlo nersornautaule-
rumårnigsså kigsautigå.
Kjærbølimut Kujåssut
Kalåtdlit-nunåta ministeria Kai
Lindberg nalunaerpoK nangmineK u-
miarssualiortut oKalugiartut pingajo-
rigåne. nangminermigoK umiarssuit
nangmigssait Helsingørime umiarssu-
aliorfingme ukiune 2-ne peKititigari-
simavai. nuånårutiginerarpå umiar-
arssuaK taima oKatdlisautigisimavdlu-
ne måna nipangiuneKarsimangmat.
— kujågssåme IlineKarmat tåssa-
Kauna taima angnertutigissumik OKat-
dlisaussoKarsimava.
ministeriusimassoK Kj ærbøl Kutsa-
vigå ministeritut inugtutdlo 'ima pi-
ssuseKarmat aulajangerångame aula-
jangivigtardlune. taimatutaoK pisima-
vok OKatdlisigineKalermat nålagauv-
fiup umiarssuit pigssane sanatitåsane-
rai sanatitåsånginerailunit.
ministerip ernaivå „TikeråK“mik a-
ngalanine. taimanikut sinigfik Kut-
dleK pértariaKarsimavåt sinigfingme
atdlerme inigssaKarniåsangmat. nuå-
nårutiginerarpå umiarme tåssane si-
nigfingmut atdlermut agdlåt inigssa-
Kardluarmat. OKautigå umiarssup u-
miarssualiorfit mardluk nersortaria-
Kalersikai taivdlugulo umiarssuarmik
taima angalassumik taima sujunerta-
minut nalerKutsigissumik initalersor-
neKartumik penångitsoK.
sinerssortautitågssamårneK
ministerip OKalugiåune naggaserpå
neriutiginerardlugo umiarssup nåmag-
siniagagssane nåmagsivdluarumårå si-
vitsoriéngitsordlo Kalåtdlit-nunåne
sinerssortautigssaK sananeKalerumår-
tOK.
Kalåtdlit-nunSliartartut nersua-
lårneKartut
departementschef Eske Brun ilåti-
gut ima OKarpo:
— handele umiarssuartåsanersoK u-
miarssuartåsånginersordlunit OKat-
dlisauleKingmat uvanga KularuteKå-
ngitdluinarsimavungå. handele Kalåt-
dlit-nunåne ukiune 200-ne umiartor-
simavoK, ukiune tåukunane misiligta-
gaKarsimavdlune ilerKOKalersimav-
dlunilo tamanit nagdlemeKarsinåu-
ngitsunik. misiligtagaKarneK pingåru-
tilerujugssuvoK taorserneKarsinåu-
ngitsoK iginarneKarsinåungitsordlo.
umiartortut ingmikut tusåmassau-
ssarput umiartomermingnut tungati-
taussumik. anorerssuartume apissumi-
lo umiartornerup inuit ajornikunut a-
torsinaussunutdlo ingmikortitertarpai,
uvangalo ugpernarsarsinauvara inuit
taimåitume umiartorsinaussut tåssau-
ssut inutsialagssuit. handelip umiar-
tortue ilisarisimavåka. nalungilara i-
nussut tatigineKarsinaussut; inussut u-
miarssuarmik inuitdlo inunerinik pår-
ssissugssatut tunineKarsinaussut; de-
partementschefip OKalugiautine nag-
gaserpå Rasmussenimut tungatitdlugo.
umiarssup nålagåta P. L. Rasmu-
ssenip OKalugiartut Kutsavigai oKar-
dlunilo nuånårutigigine handelime sut
pissartut oKatdlisigineKarsinaussar-
mata nipangiutinarneKarnatik. nerior-
ssutigå tamarmik umiarssuartåK på-
rivd'luarumåråt.
folketingimut ilaussup Elias Laufip
umiarssuartåK nuånårutiginerarpå,
årKigssutdluagaunerarpå Kajangnåi-
nerardlugulo. OKarpoK AtlantikoK i-
kårdlugo atåssuteKarneK umiarssup
agdlilerå Kalåtdlit-nunåta nunavdlo
åtavigissap ingmingnut åtaveKatiging-
nerat pitsaunerulersisavdlugo. nagga-
tågut pivdluarKussivoK ingmikutdlo
ministeriusimassoK Johs. Kjærbøl Kut-
savigalugo aulajåinera umiarssuar-
.tårnigssamutdlo Kasusuitdlune sor-
ssugtuarsimanera Kutsatigalugo.
☆
Kalåtdlit-nunåliartautitåK „Hans
Hedtoft" ardlaligtigut måna tikitdlugo
ingerdlatarisimassanik avdléngortitsi-
vok — umiarssup Kalipautå augpalug-
toK sordlo nutåjuvoK — tamarmigdle
isumaKatigigput umiarssu Kalåtdlit-
nunåta Danmarkiviuvdlo ingmingnut
atåssuteKarnerat pitsénguatdlagtisa-
Kigå.
uimarssup Kalåtdlit-nunåliarKår-
nerimne avKusårpai K’aKortoK, Nuk,
Sisimiut Manitsordlo. igdloKarfingne
tåukunane umiarssuaK takornariarne-
KartarpoK. sic.
ssut KanoK
aperKut tåuna Kularnångitsumik u-
vangåinåungitsunut ardlaleriardlune
sarKiimertarsimavoK.
A/G-me nr. 19, 11. sept. fru Ane
Holm agdlagaKarpoK KuleKutsedlugo:
„mérKanik ikatigdltssut sukangnersu-
mik pineKardlit".
amerdlanerussut nalungilåt Kalåt-
dlit-nlmåne nutångorsainerup ilagigå
erKartussissamermik pinerdlugtulior-
nermigdlo nutånik inatsiseKalersi-
mangmat, — imame agdlåt OKautigi-
neKarsinaussunik silarssuarme nutau-
liaunerpaussunik.
erKartussissarnerme inatsisit tunga-
vigalugit politit pisinautineKarput i-
natsisinik uniorKutitsinerit misigssor-
tåsavdlugit uniorKutitsissutdlo pit-
dlarneKarnigssåt sulissutigisavdlugo.
inatsisinik uniorKUtitsissunik pit-
dlaissarneK Kalåtdlit-nunåne nutau-
jungilaK nutarterneKåinardlunile. na-
lungilarpume forstanderit „pårssissu-
torKat" nalåne inatsisinik uniorKutit-
sissut agdlåt nerssutitut pitdlameKar-
tarmata, tåssa unatauserdlune unatar-
dlugit.
tamåna inungnut taimanikut inu-
ssunut nalerKusimagaluarpatdlunit,
(taimanikume inatsisit inungnik mar-
dlungordlugit avitsisimassutut ingma-
ta, tåssa: inuit danskit inatsiséinut a-
tassut akerdlilo) månåkut uvdluvtinut
nalerKutingilaK.
tupigingilara Ane Holm „mérKanik
ikatigdlissunik" taissane sukangnersu-
mik pitdlarneKamigssåt piumassaring-
mago, kisiåne isagtaineK uvdluvtine
pitdlautitut atusavdlugo nalerKututut
issigisinausorinångilaK.
Kavsérpagssuariardlunga erKarsåu-
tigissarsimavara, inuk inoKåminik
angnertumik nakuserfigingnigsima-
ssok, imalunit Ane Holmip erKartugå-
tut itoK, niviarsiarånguamik sule ing-'
minut igdlersorsinåungitsumik ikati-
gingnigsimassoK, autdlaisinik avdla-
nigdlunit såkunik ulorianartunik ino-
Kåminut sujorasårisimassoK, angutau-
sernikutdlunit arnamik inoKatiging-
nigsimassoK inuit avdlat akomåne a-
komuserneKarane angalatisavdlugo
igdlersorneKarsinaunersoK.
pisavavut?
akilisitsivdlune pitdlaissarneK ator-
neKartartoK nåmagtumik inuiaKati-
gingnut igdlersutaunersoK.
pinerdlugtuliornerme inatsisit pisi-
nautitsiput, inuk inatsisinik uniorKU-
titsisimassoK pivfigssame aulajanger-
simassume aulajangersimångitsumilu-
nit pissutsimigut nåkutigissagssångor-
tineKarsinaussoK (tilsyn).
aulajangersimassumik najugagssa-
KartineKarsinaussoK (anvisning til be-
stemt opholdsted).
imigagssartorKussaujungnaersinau-
SSOK.
plngitsailissatut suliagssamut aula-
jangersimassumut iliniartineKarsinau-
SSOK.
plngitsailissatut sulisineKarsinau-
ssok, il. il.
aperKutauvordle:
nåkutigineKartoK nåkutigingnigtu-
minik KanoK angnertutigissumik nå-
kutigineKarsinaunersoK.
imigagssartorKussåungitsoK KanoK
angnertutigissumik nåkutigineKarsi-
naunersoK.
plngitsailissatut suliagssamut ilini-
artineKartugssaK sume inigssineKåsa-
nersoK, taimatut pineKamine inuner-
me ilåtigut KanoK angnertutigissumik
iluaKutigisinaunerå.
plngitsailissatut sulisineKartugssaK
sume sulivfigssarsiniåsanerigput, av-
dlarpagssuitdlo pineKautigssat encar-
sautiginialersitdlugit akingmivfiussar-
tut.
Danmarkime politit åssersutigisa-
guvtigik måne politit ajornartorsiu-
ngineroKaut, pineKautigssat susassut
erKarsautigissariaKångitdlatdlunit, pi-
neKautit KanoK ilivdlugit pissusigssa-
migtut i ngerdlatineKåsanérsut ernu-
måssutigissariaKarnago, tåssa danskit
pitdlaissarneK inatsisåine pinerdlung-
nerup sussusia tungavigalugo migssa-
ngersomeKarérsimangmata.
isumaliortarpunga nålagkersuissu-
gut KanoK iliuseKångipatdlårtut pi-
ssutsit sujornane erKartorigkåka ani-
gorniardlugit.
Ane Holmip aperKut tamåna sar-
Kumiungmago Kutsavigalugo agssåti-
gut eKikusugkaluarpara, kussanardlu-
inarpoK aperKut tamåna pingårtoK i-
(Kup. 27-me nangisaoK)
ilaussut inåt mardlungnik sinigfilik agdlagféralik, nalaussdrfilik igsiaviligdlo. tamarmik Kaumassumik KalipauteKarput.
Et 2-mandskammer med lille skrivebord, sofa og stol alt sammen udført i lyse og venlige farver.
19