Atuagagdliutit - 20.08.1959, Blaðsíða 11

uvdlorme landsrådip angmagauvfiane d-
noråt KaKortut akorndne sujugdlermérsu-
mik kalåtdlisortoK takugssauvoK. såmer-
dlernit: Marius Sivertsen, Anda Nielsen,
Elisabeth Johansen, Ole Svendsen, Thule-
mit autdlartitaK IggidnguaK, igkamutdlo
tugdliuvdlune agdlagte Nissen.
sulissugssaKartitsinermik
ministeriamut KinutigissaK
(kup. sujugdl. nangitaK)
gut suliagssat amigautigineKartut,
mingnerungitsumik perKingnigssap
tungåtigut sulissugssat, tamånalo pi-
ssutigalugo ilimagissariaKartoK suli-
agssat pingårtut isumangnaitsumik
suliarineKarsinéungitsut, åmalo suli-
agssat Kalåtdlit-nunåta piorsaivfigi-
neKarnerane pingåruteKartorujugssuit
kinguartitariaKåsavdlutik unigtikat-
dlartariaKåsavdlutigdlunit.
taima sulissugssaileKinermut suna
patsisaussoK tainago landsråde aula-
jangersimavoK ministeriamut Kinuti-
giumavdlugo saplngisaK tamåkerdlugo
nåmagtunik pigingnautdluartunigdlo
sulissugssaKartitsiniartariaKartoK.
nugferfigineKartut
niorKutigssiornikut
piorsarneKarnigssåt
(Kup. sujugdl. nangitaK)
sigssait tungavigineKarnerusimångu-
atsiartoK landsrådip inuit sujunigsså-
nik isumaliutigssissutåne erKarsautit
tungavigineKarnerunatik.
Kitingnigssamut kajumigsårut
angusmaussat aningaussanik akeKartugssat imalunit politikikut angusmaussat
inuit amerdlavatdlåt
isumaliutigssissume tåssane Kalåt-
dlit-nunåne inutigssarsiomeK tugdlu-
artumik ineriartorsinaorKuvdlugo pi-
ngårtutut tungavigssautineKarpoK i-
nutigssarsiorfigigsunik angnertumik
piorsainigssaK, taimåitut erKaisalo i-
nue inutigssarsiorfigssardliortut inu-
tigssarsiorfigssinamagit åmale nunap
ilaine avdlamiut inutigssarsiorfigdli-
ortut angnertumik nugterfigssaKarti-
slnaujumavdlugit. landsrådip tamatu-
munga tungatitdlugo tikuarumavå u-
kiune tugdleme mardlungne K’asigiå-
nguane Ilullssanilo sanaortugagssat
KularutigissariaKångitsumik aningau-
ssarsiorneK kalåtdlitdlo aulisartuisa
iluanårnigssåt erKarsautigalugo tu-
ngavigssaKardluartoK, kisiånile igdlo-
Karfit téuko inungnut avatånit nug-
terfigssaKartitserujugssuarnaviångi-
nguatsiartut. amalo Nungme sanaor-
tugagssat suliarinigssait ima kingusig-
tigissumut aulajangemeKarsimavoK u-
kiorpailuit Kångiugpata aitsåt Nuk
nugterfiuvdlualersinåusavdlune, må-
ssa månåkut tamatumunga pissutig-
ssaKardlualerérsimagaluartOK.
piorsaivfilungnerussune ani-
ngaussalineK
landsrådip ilisimavå ministeriap tu-
ngånit taima nugterfigssatut erKar-
sautaussut sanaortorfigineKarnigssåt
pilerisårusiordlugo sulissutigineKar-
toK, kisiånile tauko sulivfigssualiorfi-
ginigssåt pissutsit aningaussatdlo pat-
sisauvdlutik kingusingnerussukut pi-
ssugssåusånguatsiartut. landsrådip ta-
matumane tikuarumavå sanaortugag-
ssanik pissariaKartunik kinguartitsi-
nerit kingunigssaisa ilagisagåt sanaor-
tugagssat iluaKutaulemigssaisa tungå-
nut nunaxarfit avdlat aningaussartu-
taussunik sanaortorfigigatdlartariaKa-
lisangmata, nunaKarfit ilåtigut suju-
nigssame nunaKarfiuinarnigssåinik pi-
ukunauteKångikaluartut.
nugterneii kinguartortineKartoK
sordlo sujomane OKautigineKartuti-
gut erssersoK Kalåtdlit-nunåne pior-
sainiarnerup tamåkissumik pilersså-
rusiorneKångineratigut aningaussat-
dlo akuerssissutigssat Kularutigssåu-
ngitsumik nautsorssutigineKarsinåu-
nginerisigut pilertortumik sanaortor-
nigssaugaluaK kinguarsarneKartug-
ssauvoK taimailivdlunilo inuit inutig-
ssarsiorfigigsunut nugtemigssåt tama-
nit kigsautigineKartoK kinguarsarne-
Kåsavdlune taimalo inuit inutigssarsi-
ornermut nutauliaussumut sungiussi-
lertomigssaraluat kigsautiginartOK a-
jornarsarneKåsavdlune. taima kingu-
artitsineK åma kinguneKartugssauvoK
ukiorpailungne aningaussanik sulissu-
nut, ingerdlatsinernut sanaortugka-
kiavdlunit landsrådip atautsimissu-
tainik (Kavsérpagssuarnik susupagine-
KarKajåssartunik) ukiaro atuartugssap
påsiumårpå aussarmåna 1959-ime
landsrådip atautsiminera tåssausimå-
nguatsiartoK politikimut tungassu-
vingnik Kangarnit amerdlanerussunik
OKatdlivfiusimassoK. atautsimineK su-
le KångiutingikaluartoK tamåna må-
ssåkut OKautigineKarsinaulerérpoK.
månåkumit inåssutigerérsinauvar-
put landsrådip aussarmåna atautsi-
missutai ukiaro sarKumeriarpata pi-
siarineKarKuvdlugit. kinalunit ineri-
artornermut, sujumukarnermut ajor-
nartorsiutinutdlo alapernaiserdlune
malingnaujumassoK Kangånitdle tai-
mailiortartugssausimavoK tamåkulo
pivdlugit isumaminik sarKumiussi-
ssartugssauvdlune, atuagaK tåuna Ka-
låtdlit-nunane pissutsinik uvdlumer-
nisanik imaKartoK atuåsavdlugo. må-
nale taimailiornigssamut pissugssåu-
ssuseK Kangarnit pissariaKarnerujug-
ssuångorsimavoK, tåssa landsrådime
ukiormåna OKatdlingnerit ardlaligpag-
ssuartigut sujumut tikuartuingmata
nipitdlo ukiune aggersune nipigtoriar-
tuinarsinaussut kalåtdlimutdlo kinau-
galuartumutdlunit suniuteKarsinau-
ssut kasuneKarsimavdlutik.
landsrådime „politike" OKatdlisigi-
neKarsimavoK amalo nålagkersuissut
nutdlo pissariaKångikaluamik atuivat-
dlårnermik, boligstøttemik sanaortug-
kat erKaiginartigik, takuk befolk-
ningskommissionip isumaliutigssissu-
tå, imeKamiarneK avKUsernitdlo, atu-
arfingnik iluarsaunerit nutarterinerit-
dlo kisalo inutigssarsiorfiliaugatdlar-
tut.
piorsaivfigssat tugdleringncrat
taimåitumik sujuline oKautigine-
Kartunut tungatitdlugo landsrådip mi-
nisteriamut Kinutigiumavå sanaortu-
gagssat tugdleringnigssaisalo _ piler-
ssårusiorfigineKamerine pingårtine-
KarKuvdlugo nugterfiusinaussut sa-
naortorfigilertorneKarnigssåt nuna-
Karfingne mingnerussune nunaKartu-
nut nugterfigisavdlugit pilerinartu-
ngortiniardlugit, mingneningitsumig-
dlo erKarsautigerKuvdlugo nugterfigi-
neKarsinaussut sanaortorfigineKarne-
risa kinguartineKamerisa aningau-
ssartutitigut avdlatigutdlo iluångitsu-
mik kinguneKarnigssåt.
folketingilo sågfigineKarsimåput. Ka-
låtdlit-nunåne amalo Kalåtdlit-nunå-
ta Danmarkivdlo akornåne politikikut
pissutsit pissuserissaKariagkamigsut i-
ngerdlatineKalemigssåt OKatdlisigine-
KarsimavoK. taimatutdlo åma Kalåt-
dlit-nunane samumiussat nålagker-
suinermut tungassut amalo ajomar-
torsiutinut éssigingitsunut tungassut
Danmarkime politikerit tungånit må-
na tikitdlugo periausiusimassumit
angnerussumik soKutigineKalernigsså-
ta kigsautiginarnera oKautigineKar-
simavoK.
taimailiornerit periausiussariaKar-
tunut nalerKuput, ilimagissariaKar-
pordle måna landsrådip atautsimine-
rane OKatdlinerit OKauseriniagkatut-
dlo sarKumiussat Danmarkime nålag-
kersuissunut erKarsautigssisimåsassut.
pingårtorujugssuvordle OKauserine-
Kartutigut sarKumiussatigutdlo tåuku-
nuna „nålagkersuinikut Kitigtarfing-
me“ Kitingnerup ilaorKUvfiginialerne-
rata Kalåtdlit-nunåne påsineKamig-
sså, amalo „nålagkersuinikut Kiting-
neK“ tipaitsualårnerinåungingmat. Ki-
tingneK taimåitoK tåssauginångilaK
teKencune asangningniarsimårneK, a-
sangnigtumik pusuaerujungneK Ka-
ningniaerujungnerdlo. KitingneK tai-
måitoK tamaviårnartoruj ugssusinau-
vok, pissariaKartåsaoK Kitigtautsit nu-
taunerussut ilisimarKigsåsavdlugit å-
malo sukåssuseK rytmilo avdlångor-
teriatåsavdlugit nåmagtumik piginåu-
ssuseKarfigisavdlugit. Kavsinik igdlu-
git isigkamikut ingmingnut tutissar-
sinåuput, agdlåme nipilerssortut nipi-
lerssortitdlugit ornånerit KaKutigor-
tuneK ajorput.
Kularingilarput Kalåtdlit-nunåta
nålagkersuinikut aningaussanigdlo
naleKartugssatigut politikerit Dan-
markimitut tungånit ingmikut issi-
gineKarnigssamik piumassat tunga-
veKardluartut nutåmik sarKumiu-
simagai. taimaitumigdlo Atuagag-
dliutit normorudne matumane ki-
nutigårput Kalåtdlit-nunåta parti-
lersordlune politikime atorneKdngi-
nigsså folketingip sianigissariaKa-
rå.
igdluatungåtigutdlo Kiti'ngnermut
taima itumut ilaorKunialemeK Kalåt-
dlit-nunane piarérsimavfiginiagag-
ssaulerpoK, — tamatuma nagsatarissai
atugagssaulisåput, tåssa nuname-inuit
nangmingneK Kinigéinik nålagkersui-
ssulingme politikime inunerup nagsa-
tarissai.
Kalåtdlit-nunåta folketingimut aut-
dlartitai tamatumuna piumavfigineKå-
såput.
Kalåtdlit-nunåne inuneK sarKumi-
ssok piumavfigineKalisaoK.
ukiune Kalåtdlit-nunåta malungnar-
nerujartuinartumik politikikut ani-
ngaussanigdlo nalenartutigut folketi-
ngimut erKarsautigssineru j artuiname-
rane kalåtdlit folketingimut autdlar-
titait eKaitsussariaKarput, periatåt-
dlarKigdlutik, pikorigdlutik suniute-
KardluarsinaussariaKardlutigdlo. fol-
ketingimut ilaussortaussoK iliniarsi-
méssutsikut ilisimassatigutdlo angner-
torujugssuarmik angussaKarsimanig-
ssame saniatigut åma piginåussuse-
KarfigissariaKagai téssåuput OKaluse-
rissaussunut pulåmåusinåussuseKar-
neK, erKarsautinik ingmingnut agtu-
måssuteKartunik tigoncaisinåussuse-
Kardlune kisalo perKigsårussinikåsav-
dlune.
kisalo kalåtdlit angnerujartuinartu-
mik påsiartortariaKåsavåt „politikikut
anguneKarsinaussut" åmalo „aningau-
ssanik naliligtigut anguneKarsinau-
ssut“ atausiuneK ajormata. Kalåtdlit-
nunåmiut påsissariaKarpåt politik tå-
ssaungmat uko ukulo najorKutaralu-
git angusinaitssanik pigssarsisinauneK,
inuit Kinigait atautsiméKatigigsut i-
sumatik ingmingnut ungasigkaluartut
ingmingnut Kanigdliartortitdlugit po-
litikikut aningaussanigdlo naleKartut
anguneKarsinaussutuaussut tikikiar-
tormatigik. piumassat tamåkivigdlugit
angusinåunginerat pivdlugo politikime
nikatdlusagåine iluaKutåungilaK. ta-
matigut emaimassariaKarpoK kigsau-
tigissat nålagkersuinikut aningaussa-
Kartitsiniarnikutdlo pissutsit pissuti-
galugit uvdlumikut nåmagsineKångi-
kaluarpata pissutsit avdlångornigsså-
nut sarKumiuterKingnigssåt oKétåme-
KarKigsinaungmat.
tamatigut issit sånitituinartariaKar-
poK kigsautigissat piumassatdlo amer-
dlavdluinarmata, nålagauvfiup ani-
ngaussåteKarfianit KinuteKartorpag-
ssussarmata tamarmigdlo akuerine-
Karsinaunatik. Kavsérpagssuarnik sit-
dlimavfigissariaKartarpoK asassaK pi-
sinåungikåine taorsiutdlugo pigssar-
siarissaK asaniartariaKarmat, — uv-
(Kup. king. nangisaoK)
11