Atuagagdliutit - 29.08.1959, Blaðsíða 4
„nalormssutiglngivigdlugo”
Herfelt-udvalgip nalunaerutånit tigoncagkat, — »umiarssuit nålagaisa nalunaerutåta
kingugdliup« pilersimaneranik isumaKarfigineKarneranigdlo pasissutigssanik
„umiarssuit nålagaisa nalunaerutåta
kingugdliup" suliarineKameranut tu-
ngassut ardlalingnit soKutigineKarsi-
maicaut, tamatumingalo Herfelt ud-
valgimut OKauserissaussut alapemai-
serneKardlutik atuameKarsimavdlu-
tik.
Herfelt-udvalgip isumaliutigssissu-
tåne (ilångussaK Kup. 58 spalte 2 ku-
lerpiåne) agdlagsimavoK handelip di-
rektøria Hans C. Cristiansen — nalu-
naerutip åipåta pilersimanerata kig-
dlisiutigineKarnerane — erKartussi-
ssunermut Herfeltimut OKarsimassoK:
...„isumaKarpunga tåuna (nalunaerut
kingugdleK) ima OKausertalersome-
KarsimassoK — nangånartoKartitat
avdlångortilårneKarérmata — téuku-
nånga (umiarssuit nålagåinit) nalomi-
ssuteKéngivigsumik erKortusorivigdlu-
go, nangmingneK åma taimåitariaKar-
sorivigdlugo atsiorneKarsinausima-
SSOK.“
kingunerilermat Kup. 64-me spalte
1-me erKartussissuneK Lorentzen o-
KarpoK: — encartorsimassavta ilåt u-
terfigerKilåratdlartigo, tåssa taineKar-
mat umiarssuit nålagaisa ilait atsior-
nialeramik agssuardlersimassut OKar-
simassutdlo: taimailiomigssaK nuå-
naringilarput, taimatungajagdlunit.
Christiansen: — Kanormåna, ila uva-
nga taiméisoringilara. nalungitdlui-
narpara ardlånit taimatut erssersitsi-
ssoKarsimassoK. tauko (umiarssuit nå-
lagait) taima OKarsimasoriput, uva-
ngale taiméisoringilara.
tugdliutdlugit ilångupavut isuma-
liutigssissutip ilångussartåne umiar-
ssuit nålagainik kigdlisiuinermit o-
Kauserissaussut ilait tigoncagkat, tåu-
ko nalunaenimik kingugdlermik at-
siornermingne KanoK pissuseKarsima-
ssut åmalo ukiume umiartortamermut
tungatitdlugo umiarssuit nålagaisa
månåkut isumait. ungalutinitut AJG-p
åncigssuissoKarfianit navsuiautitut i-
långussåuput. sujugdlermit ilångune-
Karput umiarssflp nålagåta O. A. Møl-
lerip kigdlisiomeKameranit tigorKag-
kat, tauvalo umiarssuit nålagaisa M.
Froulund Sørensenip, O. Hyldegård
Schmidtip, J. Boisen Junkerip, Gun-
nar J. A. Hansenip S. Th. Sørenseniv-
dlo kigdlisiorneKarneråne oKauserine-
Kartut ilait.
O. A. Møller
sujuligtaissoK: nalunaerutip åipåne
...ukiume umiartortamerup igdlersor-
neKarsinaunera akuerigaluarpat?
Møller: åp, tåssa taimåipoK, tamåna
miserratigingilara. sordle taimailior-
tugut, tamåna avdlauvon. sordlule o-
Karérsunga uvavtinut tusardliuneKar-
tut nåpertordlugit ... OKartariaKarpu-
nga amerdlanerit nangåssunguamik
Kalåtdlit-nunåne ajomartorsiutinik
isumangnaertariaKalersimassunik ar-
dlalingnik statsminister H.C. Hansen
årKigssuissoKarfingmit aperKuteKarfi-
gineKarsimavoK. — savalingmiormiut
autdlartitaisa Nungme atautsiminerat
statsministerip Kanon isumaKarfigigå?
atsioKataussut, tamåna ersserKeKaoK.
erKartussissuneK Lorentzen: tamåna
(umiarssuit nålagaisa nalunaerutåt
sujugdleK) oKauseKarfigineKarpa?
Møller: avdlamik nåmik, taimågdlåt
atorsinåungitsoK. atorsinausimångilåt.
erKartussissuneK Lorentzen: tåuna
(umiarssuit nålagaisa nalunaerutåt ki-
ngugdleK) direktørip tigumivå?
Møller: maunga apukavta inemeKa-
rérsimavoK. tamavta taimåitumik a-
tautsimik tunineKarpugut.
erKartussissuneK Lorentzen: nalu-
naerut pivdlugo månåkut KanoK isu-
maKarpit? nangminerme atsiorpat.
Møller: tåssame, isumagale maligsi-
massuguvko tåuna atsiomeKarsimå-
sångikaluarpoK, tauva åipå maligta-
risimésagaluarpara, taimailiorsimåsa-
galuardlungalume.
M. Froulund Sørensen
Sørensen: ... tåssame ardlaKartut
nangågaluardlutik matumunga atsio-
ukiune kingugdleme silarssuarme
tamarme ineriartornerup iliniartisa-
våtigut kisimitdluta namångitsugut,
suliagssatdlo angnertut suleKatiging-
nikut kisiat nåmagsineKarsinaussut.
inuiaKatigingnut tamanut tungassut
nunanutaoK atausiåkånut tungåput.
kalåtdlit, danskit savalingmiormiutdlo
suleKatigigtariaKarput nåmagsiniagag-
ssarpagssuit nåmagsiniarnerine. Dan-
marke piarérsimavoK kalåtdlit inutig-
ssarsiutaisa KagfagsameKarnigssaine
ikiorsisavdlune, savalingmiormiutdlo
ajornartorsiutaisa nåmagsiniarnerine
Danmarke åma ikiorsiumavdlune. i-
nuiaKatigit amerdlångeKissut, kalåt-
dlit savalingmiormiutdlo, åma suleKa-
tigigtariaKarput. isumaKarpunga sila-
tumik suleKatigingneK ajungitsunik i-
nerititaKarumårtoK. isumaKatigingni-
namigssat måna autdlamersugssat tå-
ssåuput. savalingmiormiut Kalåtdlit-
nunåta imåta ilåne aulisarsinaunerå-
nik kinguneKartugssat. kalåtdlit inu-
tigssarsiornerat akornuserdlugo auli-
sarniartoKångilaK, savalingmiormiut
åma taimailiorniaratik. neriutigåra
kalåtdlit savalingmiormiutdlo tamar-
mik isumaKatigingniamerme angu-
ssaKarniaKataujumårtut, tamarmik —
kalåtdlitaoK ilångutdlutik — Kalåt-
dlit-nunåta imåta pisussutainik kalåt-
dlit nangminérdlutik iluaKutigisinéu-
ngisåinik danskit inugtaoKataisa av-
dlat iluaKuteKarsinaunigssåt anguni-
artariaKardlugo.
soruname kalåtdlit savalingmiormi-
utdlo aperKutit ilarpagssue åssigingit-
sumik issigait, isumaKarpungale a-
ngussaKarusungneK erKortumik piu-
massarineKarpat angussaKartoKaru-
mårtoK, sivitsulerpat savalingmior-
miuinåungitsut — kalåtdlinutaordle —
iluaKutaussugssanik.
kalåtdlit aulisariutait
agdlilerneKartariaKarput
— landsrådip martsime atautsimi-
nermine OKauserissai: kalåtdlit auli-
sariutaisa agdlilemeKardlutigdlo a-
merdliartortineKarnigssåt taimalo ka-
låtdlit danskinut savalingmiormiunut
nunatdlo avdlat aulisartuinut nagdler-
sukiartornigssåt nålagkersuissut ara-
jutsisimångilåt?
— nålagkersuissut isumagåt nuname
aulisagkanut tunissagssiorfit agdliar-
tornere peKatigalugit kalåtdlit aulisa-
riutait agdlilemeKardlutigdlo amer-
dlilemeKartariaKartut.
sulivfigssualiagssat måna autdlar-
nerneKartugssat angnertoKissumik tu-
nioraivigissariaKarput ingmingnut a-
Katåuput (umiarssuit nålagaisa nalu-
naerutåt kingugdleK). ardlaKartut tai-
mailiomigssaK kajumigivatdlångika-
luarpåt, tamarmiuvdlunile isumaKati-
gingnikut atsiorneKartugssauvoK, tai-
mailiordlunilume.
sujuligtaissoK: tamarmik isiunaKa-
tigigtugssaugamik?
Sørensen: åp, taimåitugssauvoK.
sujuligtaissoK: ... handelip Kutdler-
saKarfianit pissutiginiagaussut nangå-
j ungnaersikami tit?
Sørensen: sarKumiuneKartut tamai-
sa tungavigalugit — ila oKangajavig-
punga — OKautigineKarmat uvagut u-
miartorsinåxmgikuvta avdlat piarérsi-
massut, tauva handele sulivfeKarfig-
put pissutiginerugunardlugo akuerssi-
vugut. tåssa imåipoK atsiulisagavta
direktøre OKarfigåra, atsiornigssara a-
jorigaluariga handelilo pissutiginar-
dlugo taimailiortunga.
sujuligtaissoK: månalo tamåna piv-
dlugo isumat?
Sørensen: tåssa sujugdlermik nalu-
naerume isumaK erssersitara avdlå-
ngortingilara.
O. Hyldgård Schmidt
Schmidt: agdlagarput sujugdleK sa-
nimut ilineKarpoK avdlalo nutåK sar-
KumemeKardlune, tåunagoK atorsi-
nåungingmat — erKaimanerdlungi-
Kup. 19-me nangisaoK
kilersinåusagpata. naluneKångilaK au-
lisariutit måna atortunit angnerussut
atulertariaKartut, avatåne ikåneme
åma aulisartoKarsinauniåsangmat inu-
tigssarsiutitåmiardlune taorsigagssar-
sissarnermut tungassunik nutåmik na-
lunaerutip sujunersutå landsrådimut
sarKumiuneKarérpoK, sujunersut tåu-
na maligdlugo angatdlatit angnemssut
pigssarsiarinerine taorsigagssarsiat o-
Kinerussumik taorsersomeKartésav-
dlutik.
akuerssissutaussut unigfigiså-
ngilavut
Statsministerip oKauseKarfigisinau-
vå Kalåtdlit-nunåne tunissagssiorfit
agdlilemeKamerine aningaussat atu-
gagssat pissariaKartut månangåK aku-
erssissutigineKarsinaunigssåt — sor-
dlume landsrådip ilimagigå taimai-
liortoKångikaluarpat inuit amerdliar-
tomerat pissutigalugo ukiut Kulit Kå-
ngiugpata måssåkutordluinaK ajor-
nartorsiuteKåsassoK?
nålagkersuissut arajutsisimångilåt
ukiune måkunane Kalåtdlit-nunåt i-
nugkiartoKissoK. Kalåtdlit-nunåta
KutdlersaKarfiane pilerssåmsiomerme
tamåna nautsorssutigineKariartuinar-
poK. sulivfigssualiagssanut aningau-
ssat atugagssat ungasingitsukut aku-
erssissutigineKartut erKarsautigalugit
nålagkersuissut isumaKarput Kalåt-
dlit-nunåne sulivfiliortitemigssaK
angnertumik ikiorserneKartOK, ara-
jutsisimångitdluinarparputdle sordlo
inuit amerdliartomerat pissutigalugo
aningaussat tåuko akuerssissutiginere
unigfigiséngikivut. ineriartomeK ani-
ngaussaKarniamemvdlo pisinautitsi-
nera najorKutaralugo inutigssarsiutit
pitsångorsaivigineKarnerat nangine-
KartugssauvoK, taimalo inuit amer-
dliartortut inuniarnerat oKinemlersi-
niameKåsavdlune.
kalåtdlit-nunat nålagkersuissunit
maligtarineKardluarpoK
— Kalåtdlit-nunåne nålagkersui-
nermut tungassunik soKutigissaKameK
ingerdlatsinerdlo agdliartormat nå-
lagkersuissut ilisimavåt?
soruname tamåna nålagkersuissu-
ssugut uvagut arajutsisimaniångeKår-
put. OKarsinausoraunga Danmarkime
tamarme iluaralugulo nuånåmtigine-
KartOK kalåtdlit ingmingnut tunga-
ssunik soKutigissaKaleriartomerat nå-
lagkersuissut pingårtitorujugssuvåt
kalåtdlit nålagkersuissuisa isumait,
pingårtumik landsrådip, kalåtdlit fol-
ketingimut ilaussut folketingime o-
Kauserissartagait åma pingårtineKar-
torujugssuvdlutik. kalåtdlit nålaortut
ugpemarsaivigisinauvåka ukiune må-
Kup. 15-me nangisaoK
Vent ikke på staten
nålagauvfik utarKlnarnago
Foretag selv Deres
fiskeriundersøgelser
og find, hvor
fisken står i dag
med et
SIMRAD EKKOLOD
...
{j fe @ |
iw&wmm-
nangmineK aulisag-
kanik misigssuissaler-
niarit uvdlumilo
aulisagkat sumitut na-
nissardlugit imap
iluanut misigssut
SIMRAD EKKOLOD
atordlugo.
Et SIMRAD skipperlod fylder kun 6 tommer ud fra skottet og kan måle
til 240 favne dybde.
SIMRAD ekkolod er det mest følsomme og bruges af hele den norske fi-
skerflåde, af mange islandske og færøske fiskere og af flere staters fi-
skeriundersøgelsesskibe.
SIMRAD SKIPPERLOD koster kun 5800,— kr. — Erhvervslån kan søges.
misigssfit tåuna SIMRAD skipperlod inikitsuvoK 6 tomminarnik atissu-
seKardlune, imardlo 240-nik isagkanik itissusilik misiligsinaussardlugo
sapigarinago.
SIMRAD ekkolod misigssarivdluinartuvoK, norgemiutdlo aulisartuinit ta-
manit atorneKardlune, islandimiunit savalingmiormiunitdlo, åmalo nåla-
gauvfiup aulisamermik misigssuisitsinerane atordluardlune.
SIMRAD SKIPPERLOD akeKarpoK 5800 kr.-inarnik. inussutigssarsiomi-
kut taorsigagssarsissarfingmit taorsigagssarsiniartoKarsinauvoK.
Godthåb Foto- Radio-Service
landsrådip isumai nålagkersuissut pingårtltoru-
jugssuvait — statsminister OKarpoK
H. C. Hansen OKauseKartoK savalingmiormiut atautsimikiartitait, nu-
navtine aulisariutit, sulivfigssuarnut akuerssxssutigssat nutat, måne
politikikut eKériartorneK ministeritdlo tikerårtarnere pivdlugit.
4