Atuagagdliutit - 29.08.1959, Page 5
GTO-mik
issornartorsiuissarneK
ilåtiguf
ingassagtajågauvoK —
chefingeniør Gunnar P. Bosendahl GTO-mut tungassunik landsrådi-
me navsuiauteKarnermine taima OKarpoK. — mauna ilånguparput
navsuiautigissåta nailisarnera.
naluneKdngilaK GTO-p sulinera i-
luaringineKartaKalunilo agssuariniar-
neKartarsimaKissoK. ukiune kingug-
dleme landsrådip atautsiminere ta-
maisa GTO issoriniarneKartarsima-
VOK.
ukiume Kangiutume nangminérdlu-
nga sulianut pitsdungitsunut akisu-
vatdlårtunutdlo åssersutitut tainenar-
tarsimassut misigssortarsimavdka. d-
ssersutitut tainenartut amerdlanerti-
gut pisoKaungåtsiartussarsimdput. u-
kiune kingugdlerne mardlugsungne
pisimassunik taissaKartoKdngingajag-
dluinarsimavoK. arner dlanertigut d-
ssersutit suliagssamik påsisimangnig-
dluarnermik tungav eKartarsimångit-
dlat. misiglssutsinut atdssuteKardlui-
nartugajugput taimditumigdlo amer-
dlanertigut ingassagtajågaussardlutik.
åma ajoraluartumik suliap suliari-
neKarsimassup angnertussusia encu-
ngitsumik OKautigineKarajugtarpoK.
tamåna pissuvdlune suliagssap taine-
Kartup akia ingassagpatdlårujugssuar-
tutut issigerKajånarsissarpoK. åsser-
sutit landsrådimitaoK taineKarsima-
ssut taima OKautigissariaKartarput. å-
ssersutit taineKarsimassut misigssor-
dluariaråine Kavsitigut påsinarsissar-
Pok akiussumut nalerKiutdlugo taine-
Karsimassumit angnertunerungåtsia-
Kissumik tamatigut suliagssaKartar-
simassoK. taima ingassagtajårinertigut
åssersutit naggåmut agsut nukigdlår-
sarneKartarput oKautigineKartarånga-
migdle sunivdluarsinaunerussardlutik.
KaKuliguinaK orutdlutit
misigssuinikut sineriak tamdkerdlu-
go issoringningniartarneK angnertu-
ngåtsiartumik påsissaKarfigisimagiga
OKautigisinausoråra. taima ilisimasså-
ka nunanarfingne atautsidkåninan pi-
ssusiussunut tungangitdlat. inuinait,
pissortat kommunalt) estyr elsitdlo o-
KaloKatigissarsimavdka. kommunal-
bestyrelsenik oKaloKatigingnigtarå-
ngama tamatigut aperissarpåka nama-
gingisaKarnersut, kisidne KaKutigor-
ssudinaK amalo taimågdlåt pingårute-
Kdnginerussunut tungassunik orutdlu-
tigssaKartarput. taimåitumik oKaru-
mavunga issoringnigtarneK ilåtigut i-
ngassagtajågaussarsimassoK.
sorunalume miserratigsséungilaK sut
tamarmik pitsaussuinaussarsimångit-
sut amalo ardlaligtigut kukuneicartar-
simassoK, taimailisimångigpatdlume
GTO årKigssuterKigtariaKarsiméså-
ngikaluarpoK. misigisimavunga GTO
oKalusererKajåneKartuartOK, tamånalo
tugdlusimårnartungilaK. kisiåne ama
OKautigiumavara nåpertuivdluarneru-
ngitsoK amalo kukunerussoK GTO-p
sulinera tamakerdlune issiginiame-
Kartåsagpat sunguit angnikitsukdtåt
orutdlutigineKarsinaussut kisisa tu-
ngavigalugit. issoringningniartarneK
GTO-p sulineranut tamarmut tunga-
titdlugo pissarniåsagaluarpoK.
Sana Kåumatit 18-inait
miserratiginiångilara ildne GTO-p
igalåt uvsigsardluartarsimångikai d-
malo narKup sagdliligai ilånikut, Ki-
ssuit isugutavatdlårsimanerat pissuv-
dlune, aitsartortartut, kisiåne tamå-
kua tungaviginardlugit OKarneK ajor-
naKaoK GTO-p suliarissartagai tamar-
mik sugssåungitsut. suliarissartagar-
pagssuavut, ilåtigut angnertussaKissut,
Kavsérpagssuartigut issoreriarfigssa-
Kartångitdlat, åssersutitut taiginardlå-
ka Sana Kåumatit 18-it ingerdlaneri-
naine inerneKartoK, Thule-nutåK au-
ssap ingerdlanerinåne, Station Nord
Kåumatit Kavsigsunguit ingerdlanerå-
ne. taiginarsinauvavut umiarssuarnut
imarpikortautinut talitarfit, ingnåt-
dlagissiorfit, nalunaerasuartauteKar-
neK, il. il. oKarsinausoraunga issoring-
ningniartarneK ilåtigut ajorniameri-
naussarsimassoK. ajornarneK ajuvig-
poK teknikimik suliaKartut naluner-
ssuat ugpernarsamiardlugo suliaru-
jugssup ilaminingue issornauteKarsi-
naussut erKartusavdlugit.
suliagssat 4—500 ukiumut
tamatumungale atatitdlugo erKar-
sautigineKartarnerpoK ukiut tamaisa
suliagssat åssigingitsut sanaortorner-
mut atassut 4—500 suliarissarivut d-
malo regningit 20.000-it agdlagtarivut.
sånardliugkat akisuvatdlårsorineKar-
tutdlunit 20-t erKåinitut sulianit tai-
ma amerdlatigissunit pineKartarsinau-
ssåsagaluarpata tamåna erKumitsutut
issigisinåungilara. sulisitsissut kikut-
dlunit taima kukuneKartarput, tamå-
nalo ånilånganartutut issigissariaKå-
ngilaK. sujoma Klaus Lyngep lands-
rådip ama taima issigingnigtariaKara-
luamera uparuarmago nuånårutigiv-
dluarsimavara. —
nalorninaitsumik ingerdlatsineK
ukiune Kångiutune angnikingitsumik
suliniarsimavugut GTO-p Kalåtdlit-
nundne pissortanut sulivfeKarfingnut-
dlo avdlanut pissuserissai sapingisa-
mik nalorninaitdlisarniardlugit. ardla-
ligtigut, sordlo boligstøtteudvalge å-
malo handele, suleKatigingnigssame
KanoK periauseKésanersugut aulaja-
ngersimavdluinartumik isumaKatigi-
ssutigissarsimavavut. tamatumunåkut
nalorninainerpaussumik ingerdlatsisi-
nauneK anguneKarsinauvoK amalo a-
kitsorsautaussunik akigssaiauteKartar-
neK ingalangneKarsinåuput. åma pi-
ngårtumik uvagut tungivtinit sanaor-
tugagssaKartitsissut KanoK issigissa-
riaKarnerat nalorninaitdlisarniarsima-
varput. sordlo handelimut, perKing-
nigssamik isumagingnigtutitanut kom-
munertutdlo ersserKigsarniarsimavar-
put suliagssat ingerdléneKarneråne
sunik akissugssauvfeKardlutigdlo su-
nik pissugssauvfeKartut. tamåkua au-
la jangertugssauvåt sut suliarinigssåt
pissariaKalersimanersoK, amalo suliag-
ssamut tungåssuteKartut åssigingitsut
nalorninaitdlisarniagagssaralugit, sor-
dlo kommune utorKait igdluånik sana-
titsiniarsimagune sujumut nalunaeru-
tigerértariaKarpå utorKait Kavsit tå-
ssane najugaKartugssåusanersut dma-
lo init uningaortarfit, errorsissarfit
avdlatdlo tungaisigut KanoK kigsauti-
gissaKarnerdlutik. tauva aitsåt titar-
tagagssat isumaginiarsinaulersarpavut,
aitsåtdlo titartagkat akigssaiautau-
ssugssanutdlo nautsorssutit sujumut
erKoriagkat sanatitsiniartunit iluarine-
Kalerångata sanågssap ilai atausiåkåt
KanoK itusanersut titartarniarneKaler-
sarput suliagssardlo suliarineKalersar-
dlune. tamatumunga tungatitdlugo o-
Karsinausoraunga måna tikitdlugo sa-
natitsiniartut åssigingitsut suliagssap
ingerdléneKarneråne KanoK pissug-
ssåussutsimingnik påsisimangnigpiar-
tarsimångitsut.
kingusinårtumik kigsautit
KaKutigungitsumingme suliaK aut-
dlarterérigput sanatitsiniartut aitsåt
kigsauteitalersarput inigssineKarnera-
ta sananeratalunit avdlånguteKarti-
taunigssånik. åssersutitut taisinauvara
Gunnar Rosendahl
Kalåtdlit-nunane igdloKarfingne mar-
dlugsungne tungavigssanik Kårtiteri-
gaugaluanik peKartoK måna tikitdlu-
go atorneKarsimångitsunik, tåssa sa-
naortortitsiniartut sanaortugagssat av-
dlame inigssineKarnigssåt kigsautigi-
lersorsimassarméssuk. ardlaleriaKalu-
ta igdlut sanavdlugit autdlarterigara-
luagkavta årKigssunerat avdlångorti-
tariaKartarsimavarput imalunit sulia-
rerigaugaluartut isatenrigtariaKartar-
simavdlugit sanatitsiniartut pitsaune-
runeragkamingnik isumagssarsinerat
pinardlugo. Kularisångilarse sanatitsi-
ssoK-pitsaussunigssaK imåinåungitsu-
kasiussoK. igdlup suliarineKarsimassup
ardlåtigut namaginångitsutut OKauti-
gineKarsinaussarneranut teknikip tu-
ngåtigut suliaKartut kisimik tamatigut
pissussångitdlat.
sanaortugkat sukanerussumik
sanaortugagssanut tungatitdlugo o-
Karsinausoraunga ukiune Kångiutune
pissarnermingnit sukanerussumik i-
ngerdlassut. KangaunerussoK suliag-
ssat angnertussusidnut suliarinigssd-
nutdlo tungassutigut nalornissorutau-
ssarsimagaluartut anigorneKarsimd-
put. titartagkat pissarianartut piuput
amalo sanaortugagssat angnertuneru-
ssut tamarmik ingerdldneKartarnig-
ssåt malingneKartugssamik sujumut
pilerssårusiorigaussardlune. taimditu-
mik sulissut amalo pivfigssap tungai-
sigut nalornissorane ingerdlatsinenar-
sinångorsimavoK.
ukiOK måna nålagauvfiup sanaor-
tortiniagai 44 mili. kronenik naleKar-
put. sanaortugagssanut akuerssissu-
tausimassut sujornagornit angnertu-
nerungåtsiaKaut. tamatumunga pissu-
taussut ilagait Kangerdlugssuarme
tingmissartut mitarfigssåta sanane-
Karnera åmalo sulivfigssualiornigssa-
mik pilerssårutit ilåtigut autdluneKa-
lerérsimanerat.
(Kup. 19-me nangisaoK)
pitsaunermii pitsauneK
Forhandles af:
Oles Varehus Godthåb
Kåumatit uavsikagtdnguit inigau
LUFTHAVMSByGNINSee I SDE.. stiegiMFJoeD
5