Atuagagdliutit - 04.06.1960, Blaðsíða 11

figcKussuaK
radiokut nålaortartut Kavsit soku-
tigalugo erinigisimavåt uniungmat „a~
tuagkiortoK erKumitsuliortordlo"
Hans Lynge OKalugiåsassoroK kalåt-
dlit erKumitsuliortausiat (kunst) er-
Kartordlugo. OKalugiautai tusamårér-
dlugit pakatsinera OKautigilåsavara:
figeKussuaK Jisusip perdlorKugå, Tu-
nume ajoKersuissut, pingårtumik atå-
taga taingmago, — Kitåne niviarsiapi-
lugtamerit, •— tamåko OKalugiåumine
ilångussormagit sukut kalåtdlit erKU-
mitsuliortamerånut tungåssuteKar-
nersut uvangåsit påsmgiveKigavko.
bibilimut ugperissavtlnutdlo tunga-
ssut Kavsériardluije radiokut ernaissa-
lerpai, sordlo erssersiniardlugo påsi-
niailårnata seKungiutlnariardlugo
, „agdlagkane iluartunc“ agdlagsima-
ssut ugperigivut, sordlo ima OKaru-
rnavdlune: uvavtitut KåumadssøKarti-
gileruvse „agdlagsimassut" avdlatut
påsissåsagaluarpase!
mérauvdluta H. L. åssilissoK tupi-
galugo alutoreKalugulo issigingnår-
tarnarpoK, åssilissane tunutdlugo tu-
péraussångup iluanut niarice isertit-
dlugo, Kingutaussåkut åssiliniagkap
påpiaranut nunera issuarKigsårdlugo
titartorå, soK-uname åssiliniagå åssi-
gissaKiliuk. taima suliat kunst-imik
taineKarsinaunerput, Kalipausersor-
nerat erKainiångikåine.
åssilissanik Kalipagkanik, Kiperug-
kanigdlunit suliaKartartut sule kaju-
migsåmeKarsimångitdlat nagsiusser-
Kuvdlugit, katerssoriardlugit nunavtl-
ne sinerssortitdlugit takuteKåtågag-
ssanik. (kunstudstilling). kigdlOK jå-
panimiut kinamiutdlo suliait pissari-
ugaluaKissumik (akisumik?) takute-
KåtårneKartarput. ilåtigut Kalipaini-
navtine takutitsissoKarsinaugpat ait-
såt „erKumitsuliortuvut“ ilisarilisaga-
luarpagut. OKausInåkut issornartorsi-
uineK, nersuinerdlunit ajornångeKi-
game.
ajOKaoK Italiame inuit pikorlssut-
simikut sånarissutsimikutdlo suli-
arssue takusinåunginavtigik, taimalo
katerssugausivigssuarne erdlingnartu-
tigissaussut taorserneKarsinåungitsut,
imalunit aningaussanik akilerdlugit
pineK ajornartut. tamåkule nipangiu-
simaneKångingmata kalåtdlitaoK ilai-
sa kunsthistorie arajutsisimajung-
naerpåt, Kiperugkat tusåmassaussut
åssinge takomartariungnaerdlugit. er-
Kumitsuliortutut iliniarsimaneK pi-
ngåraluaKissoK kisime aperKutigssåu-
ngilaK, inungutsimigdle piginåussuse-
KarneK aperKutauvortaoK pingåKi-
SSOK.
Otto Rosing
Hollandimiut kavfiliat
aserortcrdluarsimassoK
kavfe akusemeKangitsoK
inkunardlmnartoK
tupingnardluinartumik kavfitut Javamit
pissutut mainartigissoK
Fare arKagut taigordlugo, imalo o-
Kalugdlune: „erKaimaviuk-—il. il. er-
ssersiniarpå Jisusip sianrssuisda ildsii-
massaKångineralo, paornaKarnångit-
sorssuarme figeKut O'rnigkaluarsima-
Kingmago neriniarfigalugo. pisima-
ssok tamåna Måkorsdp erssericingne-
russumik oKalugtuarå: pilu-
tåungitsumik navssangilaK, figeKar-
figsså nagdlingingmago“. tåuna H. L.~
ip unigfigisimavå agsut Kuiagalugo.
Skat Rørdam-ip testamentitåK suliå
Kuperiartigo, Kup. 190-me navsuiautå
imåitoK takusavarput:“ figeKutit paO‘r-
naisa inerltarnere pissarput. julime
augustusimilo; kisiane orpit figeKu-
tigdlit inerdluarsimassut (utorKait)
nakussut aussaK tamåt kingunigssi-
ortarput (paomagssat), ineringitsor-
tutdlo orpingme katångitsut uperna-
kut orpiup pilutai sivkerångata ineri-
tarput nerissagssångordlutik. figeKu-
ssuaK tåuna pilutaKalersimaKissoK Ji-
susip „asianit" takusså, — paomanik
„ardlågutunik" ilimanardluinarsima-
vok ima taissagånik: „kingusigsumik
ineritut", kisiane paornaKångitsorsi-
mavoK nutågssanigdlunit nåme! pilu-
taKarujugssuåinardlune. orpik tåuna
Jisusip perdlorKungmago suliauvoK
åssersutaussoK: Israilikut oKausinå-
kut Gutimut Kaningniartorujugssuput
(pilutat takujuminartut), umatimi-
kutdle ungasigdlutik. (inerititaKarna-
tik). Jisusip figeKut inerititaKameK
ajortOK åma åssersutiginikuvå. (Luk.
13, 6 il. il.) åmalisaoK Jisuse inugame
nunane nalungilå, figeKutitdlo pissu-
siat nalusimanago, imaKa H-L-mit na-
lungineruvdlugit.
Tunume ivertarnerit ivngertarnerit-
dlo erKaigamigit ajoKersuissut pissu-
tipai kultoritorKap nungusagaunera-
nut, ingmikutdlo atåtaga Ghr. Rosing
taivå. sunik erKartuissoKarniarånga-
me påsissaKardluarKårdlutik pissa-
runik a.iunginerusagaluarpoK. iver-
nermut ivngernermutdlo tungassut,
kristumiut ugperissånut sanigdliut-
dlugit måna erKartusångilåka, nauk
OKauseKarfigisinaugaluardlugit. kisié-
ne Hans Lynge ilisimatikumavara a-
tåtaga isumaKarfigerKunago ivnger-
nermik nungutitsiniarsiimassutut. sok
tunumiut kisimik uvdlume iluamik
ivngerdlutigdlo tivasinåupat? tåssa
atåtama sulinerata kingunerdsa ilåt.
umiamik ingerdlaulitdlarångavta, atå-
tama anguartit inalerarai ivngertår-
Kuvdlugit, — åsitdle agpikasigtarait
KåKat akisuateKåtårdlugit, — erKai-
massat nuånersut! kalålivit erinar-
ssortausiat atåtama iluatigissaisa ila-
gisimavat. pitsiomeK erinarssomerdlo
kunstimut atavoK. tåvmalo gonorrhoe
erKumitsuliornermut sukut atéssute-
KarnersoK uvanga oKautigineK nalu-
vara.
erKumitsuliortuvtinit ardlalinguit
taivai. Hendrik Lund ilångutdlugo.
naungme nutaunerussut? agsut taissa-
KamavérsaerpoK. asuåsit nangmineic
iliniarsimassuvdlune tupigissagssamik
kalåleKatiminut takutitsisimångitsoK,
nutaunerussutdlo suliåinik katerssor-
dlugit sarKumersineKartunik takusi-
mångitsoK.
arrussartartugut Kiperuiniarrussartar-
tugutdlo takorusugkaluaKårput sulia-
vut avdlat suliåinut nalerKutdlugit
KanoK ■ toringitsiginersut. taima nu-
Kalåtdlit-nunat
pivdlugo udvalge..
angu n iagagssatd le
pmagit
udvalge Kalåtdlit-nunånit folketing-
imitdlo ilaussortaKardlune autdlarti-
neKarsimavoK sule sulilerdluaranilu-
nit avdlamik atserneKarsimavoK. at-
serneKarsimagaluarpoK anguniagag-
ssanut udvalge, aterdle tåuna Køben-
havnerne atautsiminerit ilåne udval-
gip sujuligtaissuanit folketingime i-
laussortamit Victor Gramimit ato-
rungnaersineKarsimavoK udvalgilo
månåkut ateKarpoK „Kalåtdlit-nunåt
pivdlugo atautsimititat 1960“ (Grøn-
landsudvalget af 1960). 1960 ilångune-
neKarsimavoK folketinge taima ati-
lingmik sujomatigut atautsimititaKa-
rérsimangmat, tåssalo ukiup ilångu-
neKarnerata åssiginginerat ersserKig-
sarpå. anguniagagssat pivdlugit ud-
valge erKartusaeravtigo erKumigine-
Karsinaungmat tamåna ilånguparput.
AKTIESELSKABET
DET DANSKE
KULKOMPAGNI
KØBENHAVS
danskit aumarutigssaerniar-
tut peKatigit

OK gr 1
BLÅ BÅND
Blå Bånd’ip nerissagssiarisimavå ug-
sigup nekånit ivsekakissumit nauti-
tatsiarssuarnitdlo supaliak kimigtuv-
dlunilo nekisungnigdluartok. tamåssa
értat korsuit pitsait, gulerødit sikag-
tuinait, porrit, uvanitsut, sellerit aku-
tigssatdlo. Blå Bånd ugsigup nekånit
nautitanitdlo supaliagssak porsima-
ssok angmarnekartlnane kakugorssu-
armut ajorsisinåungilak - taimåitumik
portat ardlalikutårdlugit pisiarlkit!
supaliorniaruvit torkagkit Blå Bånd.
A/S Dansk glasuldfabrlkimit igal&mcrngit aniutdlarncrlnik uvsigsausiat lssimut, kissainut nipimutdlo pltamavérsautigissarniåkit
Aktieselskabet
Dansk Glasuldfabrik.
(Aktieselskabet for Kemisk Industri)
11