Atuagagdliutit - 01.09.1960, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
X tamanitdlo
tiguldgkat
igdloKarfik Kimatdlugo aulisarneK
upemåK tamåt bundgarnerssorsi-
mavdlune igdloKarfingmut utertaka-
jårneK KasunarsinartarpoK, bundgar-
nitdlo amusserpiésaerångata aulisau-
tåinarssordlune aulisarneK ingerdlå-
neKalertardlune.
måjip KerKane asime aulisamigssaK
piarérsarneKalersarpoK taKuagssat, a-
tortugssat avdlarpagssuitdlo Kåumati-
nut sisamanut nautsorssussat. amigar-
tariaKéngingmatame — pisiniaKåtår-
dlune aulisarneK unigtlneKarKunago.
taimatut aulisariamigssame angutinut
tatdlimanut nerissagssiortunutdlo ar-
nanut mardlungnut mérKanutdlo ani-
ngaussat 12,000 kr. inomagit atortari-
aKarput.
igdloKarfik Kimagdlugo aulisarneK
inusugtunut piuminaraluaKaoK, asi-
mitdlune piumåssuseK angnerussar-
mat avdlamik såtagssaKarane aulisar-
neK kisiat sangmissagssaungmat. asi-
me mamakujungnik pisiagssaKångilaK
unukutdlo pigårfigssaKarane, erKig-
sivdlune siningneK pissariaKardlune.
uvanga Påminlkaluaruma unukut er-
Kigsivdlunga siningnaviångikaluar-
punga sutomiartarfit matutinagit. na-
lungilara inusugtorpagssuaKartoK u-
vavtut itunik. ajomångikaluarpoK u-
nungnerane erKigsisimfisavdlune, ki-
siåne nunaKarfingmititdlune tamåna
ajornaussaKaoK såtagssat amerdlavat-
dlåKingmata.
asime aulisarfigårput igdloKarfiku-
simassoK KangerdluarssugssuaK må-
nalo inuerusimassoK. piniagagssar-
pagssuaKarpoK. igdloKarfikungup er-
Kånut Kagssuseråine eKatdlut nåmag-
tut pissarissariaKarput. natårnarpag-
ssuaKarpoK avdlarpagssuamigdlo pi-
niagagssaKardlune. avatå sårugdlig-
pagssuaKarpoK, taimåitumik umiar-
ssuit aulisariutit najordluartarpåt. u-
kiåkut anordlertalersitdlugo igdloKar-
fiup atåne ningitagkersomeK ajornå-
ngilaa pissaKardluarnartardlunilo.
natåmat angisut iluatingnaKaut, ki-
siånile natårnat tunitsivigssaKångine-
rat ajoraluarpoK. natåmat Nordafari-
me pisiarineKarsinåungitdlat — nauk
piumaneKaraluaKalutik — KGH-p a-
jornartitsinera pissutigalugo. ilumut-
dle KGH-p pisiarislnåungisane sor-
dlo natårnat åssigissaitdlo Nordafari-
mut pisiaritisinaulersugpagit kalåt-
dlit aulisartuinut taimatut årKigssu-
ssineK iluaKutauginåsagaluarpoK —
asiutlnarnigssåime iluatingnaralua-
Kingmata. aulisartut nangminérdlutik
aulajangerslnåungilåt aulisagkat
KGH-mut tunissåungitsut pissarisa-
nerdlugit pissarisånginerdlugitdlunit.
taimalo angnikitsigissut Nordafarimut
tunisagaluaråine KGH-mut ajunåru-
taunaviångitdlat. Kalåtdlit-nunåta na-
tårnai inuiait avdlat aulisartuisa kisi-
mik iluaKutigissariaKangingmatigik
kalåtdlitaoK tamåko Nordafarimut tu-
nissariaKarpait.
Adolf Petersen,
KangerdluarssugssuaK.
apemut:
encarsautiglnaraluardlugit aperKU-
tigigåine sut påsiumassat akissisinau-
ssunit akineKartartut nalunginavtigik,
matumuna aperKuteKamiarpunga ne-
riugdlunga akineKåsassoK.
Kangangåtsiångorpordle maligtari-
ssagssaK atortussoK måna uvagut nu-
naKarfivtine erKåmiuvtinilo atornéru-
tinguatsiartoK „kupilissarneK" KanoK
Ipa? atorungnaerpa? — maligtarissag-
ssarme imåingutsiarpoK: mérKat atu-
alernerdne ugpernarsauteKåsassut
„kupilerérsimanerinik" — måna nå-
pautit såkortut åtsomartutdlo tåku-
tarnerat akulikitdligalugtuinarput, a-
ngatdlatime nunanit avdlanit tåkutar-
nerat ikiliartusångitdlat. — Kujanar-
tumigdlo nåpautit navianartugdlit tå-
kutarångata ikiuiniameK ilåne piler-
toKissumik sullssutigineKartarpoK. sit-
dlimarérnerdlo ugguteKarnångineru-
vok. taimåitumik-una „kupilissarneK"
påsiumagigput.
Josva Simonsen
Frederiksdal.
aklssut!
nakorsauneK nalunaerpoK mérKat
atualertinagit kupilissarneK sule ator-
tussoK. tamånalo ilåtigut ajornakuso-
ruteKarpoK. kaput sivikitsuinarmik
suniusimassarpoK (Kåumat migss.) å-
måtaordle nåmagtumik nalunaerssui-
neKarsimångilaK kikut kupilerneKar-
simanerånik, påsineKarsimavordlo ku-
pilertisimassut agdlagartåinik tuniu-
ssissameK iluaKUtaungårtångitsoK,
tåuko tåmartåinarmata. amåtaordle
ajomakusortarpoK niuvertoruseKar-
fingmiutdlo kupilersiniamerat. — na-
korsat akugtungitsunik kåmagtorne-
Kartarsimåput kupilinerit maligtarer-
Kuvdlugit, OKautigineKarérsutdle pi-
ssutigalugit tamåna ajomakusortar-
dlune.
inuitdle amerdlanerssait kupilersi-
simangmata, tunitdlaussortumik ku-
pinik nåparsimanigssaK ilimanångit-
dluinarpoK. kupinik nåparsimalernig-
ssaK ulorianauteKalisagaluarpat emi-
nardluinaK inuit tamarmik kaporne-
Kartugssåuput, téssa sujomatigut ku-
pilertisimassut kupilertfsimångitsut-
dlo.
ilångutdlugo OKautigineKésaoK nu-
nane tamane plngitsailissumik kupi-
nut kapuineKartångitsoK, sordlo tuluit
nunåne taimailiortoKartarane.
kaputinik akilersuineK?
OKaluserissarparput gonorrhoe „su-
leKatigingnikut" nungusameKarsinau-
ssok. kisiane sordluna OKauseK „sule-
KatigingneK" ungatåtungilernago piu-
massaKartartugut. måname tikitdlugo
„suleKatigigpugut" tungaveKarnata.
ImaKalunime „suloKatigingnata".
gonorrhoe migdlisiniardlugo atau-
seK avKutigssatuaK tåssausorilernar-
poK kapdtinik akilersuineK. taimaili-
ornigssaK tungavigssaKarérpoK na-
korsautit ilarpagssue akilersugarigav-
tigik. nakorsaningmatale tamåna a-
kornutåusanerpa ?
tusartarparput kaputit akisoKissut.
kisiane akisussusiat inugpagssuit na-
luvåt. inuitdlo ilait akulikitsoralår-
ssuarmik nåpautipalårtarput ilånilo
angnertoKissumik tunitdlaissardlutik.
nakorsarneKarnertigdle KanoK akig-
ssaiautautigissoK naluvdlugo.
inungnit uvavnit isumatunerussu-
nut OKaluserissarsimavara, Kanordle
påsineKartarnersoK naluvara. imaKa
åma tamåna sule sujunigssamigma-
ratdlarpoK?
Nathan Petersen.
aftenskolerne atuartagkat
årKigssussivigissariaKarput
niuvertoKarfiname pinane, asimio-
Karfingne niuvertoruseKarfingnilo,
aftenskolerne ingerdlauseK Kasunari-
neKarpoK, atuagkat atuarfingme Ki-
matat Katsutat nangineKåinartarnere
pissutaugamik. Kangale erKartome-
Kartarput pitsångorsaunigssamik nor-
Kaissunit. atuartitanut atuartitsissu-
nutdlo KasunartorssuvoK uvdlukut
mérKanut perigkat åma unukut inu-
sugtunut nangitdlugit. niuvertoKar-
fingne atuartitsissuvdlune mellemti-
meKartardlunilo Kasunarnera ming-
nerussarpoK. kisiåne aseKarfingne a-
joKinut suliarssuvOK angisoK, saniati-
gutuaugamik akingua iluatingnardlu-
ne, taimåikamilo nuånemerussumik i-
ngerdlaneKartariaKardlune, regning,
grønlandsk, dansk kisisa piungnaer-
dlugit.
„akingua" erKaigavko isumaKamia-
Kinak „akingua" pivdlugo atuartitsi-
ssarsimassugut? aitsåt akeKalermat
taima oKartariaKalerpa?
ilivse sule kinånguase ånåingilase.
kinamingnik katagtissut sujomagut
pisimassut nalungilait. tamåko nang-
mingneK nalunaiausinaussut OKaru-
mårput.
aftenskole akeKångikatdlarmat atu-
artitsissamika nersordlugit oKarsi-
nåungikaluardlunga uvdlume aften-
skolemik atuartitsissarnivnit åtavigi-
neKarnerujugssuput. uvdlumersut år-
Kigssutautigingikaluardlutik inusug-
tunut pigssarsinarnerusoråka tamalå-
nik nal. akunera atauseK imaKartar-
nera pissunerugunardlune nuånerne-
mssarmat.
taima privatimik taisinaussavnik i-
ngerdlatsiniardlune soruname åma
påsinerdluissoKartarpoK, OKartoKar-
tarmat (avativtinit) sok sapåtip aku-
neranut unuit mardluinait — atauseK
2 timer — atorångavkit tåukuinauti-
tarika. ila åma ékisigssaK ajomarta-
KaoK. suliniamerit tamåko nalunae-
rutigissångilåka atorfivta avatåning-
mata. atausiardlungalo pitdlautisisi-
mavunga. oKalugpalåniniamanguna
sangussortunga.
Hans Ebbesenip sujunersuinera a-
jungilaK. atusagunilo pitsånguatdlau-
tåusaoK, nugtånginerssuaK nutarteri-
arfeKångineK taimailivdlune Kångeri-
artorneKartugssångusangmat.
piniartuinarne aulisartuinamilo i-
noKatauvdlune, aftenskolemilo fagit
téukuinait atomeKåinåsagpata okto-
berimit februarip nåneranut, Marts
pinago atuartitsissariaKarpoK. martsi-
me såriagagssat, ingangmik Kauma-
neK kingutalersitdlugo, atuartitat i-
nutigssarsiornertik piniarnertigdlo
pivdlugo ilåne uvdlut ardlagdlit mu-
lussariaKalerångata ingerdlaniarneK
ajornarsissarmat.
ilumut aftenskolerne atuartut ikig-
tunguåinait ilaussarput. arnat ilait —
amerdlanerit — ilausséngitdlat atuar-
titsissutit tamåko soKutiglnginamikik.
ilumutdle arnat suliagssåinik ilaKara-
luarpata ilaugunaraluardlutik. åma i-
nuit ugperissarunånginamiko aften-
skole utorKamit ilauvfigineKarsi-
naungmat. imalunit inungnut tamanut
angmanera.
arnat amertigut suliait angutitdlo
agssagssornerme suliait piniauserdlo
taima ingminiginarneKartigissut aki-
sugaluartumik aftenskolerne ingerdla-
tiniagautitdlugit misiligtariaKarput,
misilinagagssaunaviéngitdlatdlo. ilau-
ssariaKartut åma tåssa énoråminerti-
gut agssagssornerit.
Nathan Petersen.
puissmiarneK KanoK-una KagfagsagauniartoK?
uniusaerdluta, semugånguavut ta-
maisa, puissit nalunaerfigalugit kivi-
ssarKunagit.
agdlagfiup påpiarasungningnerata,
naKitigkatdlo sangmissaunerisa tusar-
tagkatdlo ajungitsut ugperinerisa sa-
niatigut ikiutausinauvoK imame tara-
jornitsume angalaordlune puissiniat
akornåne inoKatauvdlune, asiméKati-
galugit, såtuliugkanik nereKatigalugit,
pujorsungne, orssorsungne najordlugo,
OKalualåt tusarnårdlugit, Kavsinik a-
ngusimassoK, uvdlut uko Kavserårsi-
massoK, uvdlut uko sussårsimassoK
upemåK måna KavserårsimassoK, il.
il. itisumik erKarsautitårfiussarpoK i-
nunerup issertortua inutitsiniamemv-
dlo ingminut pinarnane ilaKutanutaoK
atortup KanoK angussaKarnera aju-
ngitsigissoK ajortiginersordlunit på-
sissaKaråine.
aulisarnerup ivkitsumik Kångivdlu-
ne angussaKariartornerane igdluatu-
ngåne puissiniameK napåssutauner-
migut inugpagssuamut étaviuvdlui-
nartoK sordluna inussutauneragut ug-
perineKamera mikivatdlårtoK. sordlu-
na ima oKarumassoKangajagtoK: „pui-
ssmiarneK KagfarKingnavérame nåka-
riartuinarame a.iornaKaoK.“
OKauseK: „ajornaKaoK" tamatumu-
nga atusavdlugo kukunerit amerdli-
ssutigssaråt. taimame oKartumik tu-
sångikaluarpunga, avKutigssarsiorta-
riaKarmatdle taima OKarpunga.
åmit akitsornerat tugdlussutausi-
magaluaK måna påsineKarpoK angne-
mssumik piniartunik iluanårtitsisi-
nåungitsoK nr. 1 — 27 kr. anguneKar-
neK ajungajagdluinarsisimangmat. å-
malo Kavdlunåt nunåne tunineKarér-
nermikut tapisiagssat — 5 kr — inu-
nerup ilarujugssua utarKerKårdlune
aitsåt pissagssaKarsimagåine pisine-
Kartardlutik, imaKalo tapisingitdlui-
nartardlune. sorme akitsordluåinaråi-
ne ameK 33 kronelerérdlugo — 25 kro-
nelerérdlugo — 13 kronelerérdlugo.
tapisiagssaK piungnaerdlugo.
erKarsautigalugo, amerpagssuit ilait
tunineKartångingmata takorKusåru-
mik avdlamik propagandaliortariaKa-
raluarpoK.
orssoK uvdlugssamigungoK någssåu-
ngitsumut atassugssau j ungnaerpoK.
taimatutdlo tinguit nalomissorneKa-
lerput.
nenit tunitsivigssanik
kisiåne puissinit pissut neKe amer-
dlo inunerup pingitsorsinåungitdlui-
narpai, soruname orssordlo. sulilo asi-
mioKarfingne puissitaK igdlume ino-
Kutigit kisimik inutigissångilåt, nu-
narKataisåtaoK nerissarpåt, sule pa-
jugtarneK atortarmat, pisisitsissartut-
dlo tunissaKartarmata. puissiniameK
inungnik tusintiligpagssuamik piv-
dluartitsissoK KagfagsartariaKarpoK,
OKardlune KagfagsartariaKarpoK asiu-
titsinavérsårdlune.
neKinik tunitsiveKartariaKarput ki-
siåne nutånik. (neKit nutåt)
sivisumik pilangnagit pitugtausima-
ssut silusungnilersarput, taimåitutdlo
akikinermut akilertariaKaraluarput.
tunitsiveKaraluarpata pitugtaeruti-
sagaluarpoK erngerdlugit pilangne-
Kartartugssaungmata. taimalo neKit
nutåt pisiagssaulersugssaugaluarput.
nunaKarfingne ingnåtdlagialiorfit
amigautaunerisa inuneK tamåt kigai-
latipåt.
puissitaK atauseK angussup 10 kro-
nemik kajumigsautisissutigissariaKar-
på, tamånalo kommuneKarfiata akili-
savå. ilå akerdliligagssarKik!
taimailiornigssaK aulisarnerup Kag-
fagsagauneranik sungineruvoK.
puissit neKait-uko aKerdlortigagssa-
tut piukungnauteKånginersut?
itsardle intissuterput neKe, nivkuli-
aunermigut ånåuneKartarsimagaluaK
måna amerdlanemit taimatut piliari-
savdlugo soKutiginérutilerpoK. taima-
le mamartigissoK. tamåna Kavsinit pi-
ssuteKarpoK, navsuiarneK saperpara.
puissit neKait tarajordlugit åma pi-
liarissarsimavåka. åmale utarilerdlu-
git i-értomeK ajomaKaut.
neKerpagssuit tunitsivigssaerutar-
nerat ilungersortumik avKutigssarsi-
ortariaKarpoK, ingminik sujunersuti-
vut pivdlugit navérsitaraluatdlamvta
atago navérsitut ilait akissarput. o-
Kausigssaerukångavta nipangertarpu-
gut.
ukiume asiunånginame ajungilaK.
kisiåne taimåikaluartoK ukiumisaoK
neKeKalerfiup nalåne neKinik tunitsi-
vigssaKartariaKarput.
Kanordle iliordlune??
Nathan Petersen.
2