Atuagagdliutit - 01.09.1960, Blaðsíða 8

ukiut 3000 migss. sujornatigut
Nup erKåne inoKarsimaKaoK
ukiup 500-p 1000-ivdlo akomåne
Kristusip inungornerata sujornagut
Kalåtdlit-nunåta silåinå kiangneru-
gatdlarmat Nup erKåne inugpagssuit
kultureKardluartut naj ugaKarsimåput.
tugtuniartuput, månalo nujuitsunik
tugtuteKarfigpiame, Nup kangerdlua-
ne Itivnerane, itsaK kalåtdlit tugtu-
niartartuisa igdlOKarfigssuisa ilåt isi-
magaluarpoK.
tamåna ugpemarsineKarpoic aussaK
ilisimassagssarsiortut Kåumatine mar-
dlungne museumsinspektør mag. art.
Jørgen Meldgård sujulerssortigalugo
nunaKarfikume agssainerisigut. ilisi-
massagssarsiornermut ilaussut ilait
Meldgårdip saniatigut, ivssup piso-
Kåussusianik misigssuissartoK, muse-
Vi holder
Itivnerane ilisimassagssarsiortut ujarKanik sakoKarnerup nalånit måna tikit-
dlugo Kitåne navssårissat angnerssait navssårisimavait Saritap-inua pivdlugo amer-
dlasorpagssuarnik OKalugtuarsinaussut. igdlorujugssuarne najugaKarpOK
Kissungnigdlo kiagsautigssaminik amigauteKangisåinardlune
os 1 til
ESBJERG TOV
Esbjerg Tovip agdlunaussaulai
aitsåt tåssa
umsinspektør Bent Fredskild natio-
nalmuseumimit, Niels Bjerge kalåler-
dlo erKumitsuliortOK itsarnisalerissor-
dlo Jens Rosing igpagssax Danmarki-
mut uterdlutik tikisimåput, ilåtigut-
dlo nagsatarait 7—8000 umassut saor-
ne, igalåmernit 1200 naussut pujora-
låinik ivssumigdlo misigssugagssamik
imagdlit Smalo ujarKanik saunernig-
dlo såkorpagssuit.
Nungme iliniarfigssuarme iliniartit-
sissunit Ulrik Rosingimit Isak Heil-
mannimit, Palle Christensenimit ama-
lo iliniarfigssuarme iliniartumit frk.
Thale Berglundimit ikiorneKardlutik
aussaK måna Kitåta OKalugtuarissau-
nerane ujancanit sakoKarnerup nalå-
nit navssårissat angnerssait navssåri-
simavait.
nigdlerup unerarfia
SarKap-inue pivdlugit tupingnåina-
A/S
Dansk Ilt- og Brint-
fabrik
København
ilt- Sma brintiliorfigssuaK
danskit peKatigit piat
København
Tuborghavnimut pul&magiå, Danmarkime nangminerssortut
umiarssualivisa angnerssåt
ngajagtumik amerdlasunik nutånik i-
lisimassaKalersimavugut, museumsin-
spektør Jørgen Meldgård oKalugtuar-
POk .Jens Rosingip agssainerinitdle
Helge Larsenivdlo 1958-ime agssaine-
rinit nalungilarput Nup kangerdluane
eskimut tå uko sujugdlerpåt kulturiå-
nik navssågssaKartoK, månalo kultur-
iata pissusianik ilisimassaKangåtsia-
lersimavugut. Itivnerane angnertu-
mik agssaivigissavtine aussaK nuna-
Karfiup agfå agssagsimavarput, tåsså-
ngånitdlo kangerdlup Kinguanukar-
pugut Kapisigdlit kuata erKåne Nu-
nguamut, tåssanilo nunaK-arfikoK I-
tivneranitumut åssingussoK navsså-
rårput. Itivnerane nunaKarfikumit
avdlåussutigå igdlut tungavikue tå-
ssane avdlångorsimångingmata, tau-
valo påsinarsivoK SarKap-inue tåuko
ukiut 3000-it matuma sujornatigut
igdlorujugssuarne najugaiearsimassut
agssaussanik torssoKardlutik, nigdle-
rup unerarfia, eskimut navssårisima-
ssåt. issingnerulerångat torssugtigut
takisutigut agssåussatigut paormor-
dlutik igdlumut iseriartortarsimåput.
silåinaK nigdlertoK OKimåinerugame
torssungne natermit åpasingnerussu-
ne uningåinalersarpoK. navssåK tåuna
silatuvdluinartoK tåssa ukiunik 3000-
inik pisoKéussuseKarpoK. måna tikit-
dlugo isumaKartarsimavugut navsså-
rineKarsimassoK ukiut 8—900 matuma
sujornagut.
Kissugssarpagssuit
igdlup KerKane SarKap-inue ang-
måinartumik kiagsauterujugssuaKar-
simavoK. igdlunut kiagsaissunik Kut-
dleKarsimångitdlat sordlo eskimut ki-
ngugdliunerussut iliortarsimassut, ki-
siåne ingnermik ikumatitaKartarsi-
måput orpigkanik patdlemigdlo Ki-
ssoKardlutik, nunaKarfingmingne nå-
magtunik KissugssaKarsimagunarput,
orpigpagssuit orpisut inga jagtunik,
måssa Kalåtdlit-nunåt orpisagkalua-
KiSSOK.
ilimanarpoK sila taimane kiangne-
rusimassoK, museumsinspektør Fred-
skild-ip ivssumemit misiligutigssat
1200 tigugamigit Kularnångitsumik ta-
måna ugpernarsarsinåusavå. åma tat-
sit sinåine mis-iligutigssanik tigusivoK
måna imamit 8, 40 åma 60 meterinik
Kutsingnerussumtune, uitdlut K-aleru-
ainik imamilo taratsut Kaliparuåinik
navssåtigut ugpernarsivarput ukiup
4000-ip erKåne Kristusip inungornera-
ta sujornagut Kalåtdlit-nunåta erKfi-
ne imaK uvdlumikornit 40 meterinik
KagfasingnerusimagaluartoK.
ivssup akuinik misigssuerKigsårne-
rup SarKap-inuisa inunerata tungavi-
nik OKalugtukumårpåtigut, umassut-
dlo saornisa 7—8000-it umassunik ka-
terssugausivingme måna misigssorne-
Kartugssat OKalugtukumårpåtigut u-
massut sut taimane inusimanerånik
SarKavdlo-inuata sunik inussuteKar-
simaneranik. månamit nalungerérpar-
put tugtuniartusimassoK. tamatumu-
nga nalunaeKutåuput tugtut saunikor-
parujugssue navssårissavut. piniartut
tåuko kultureKarsimåput nunane i-
ssigtune kulturip åssinganik, eskimut
kulturiånit kingusingnerussumit ing-
mikoruteKånginerussumik, issigtor-
mioKatitigdlo avdlat nunarssup a-
vangnåtungå issigtoK kaujatdlagdlugo
inussut åssinginik pissuseKartarsimå-
put. erKumitsuvoK Itivnerane inusi-
massut, måna låpit tugtuteKarnermik
kalåtdlinut iliniartitsiviåne, låpit kul-
turiånut åssingussuteKaKingmata, sor-
dlo igdlup ilusiatigut kiagsaivikutdlo.
tamånåtaoK Sibirienime samojederine
låpinilo atorneKarpoK.
såko kussanardluinartoK
såkut navssårissavta amerdlaner-
ssait saunernit tugånitdlo sanåjuput,
tamåko sujornatigut Kalåtdlit-nunåta
Kitåne ilisimasimångilavut. åma tu-
kat ikigtunguit navssåråvut Norgep
avangnåne ujarKanik sékoKarnerup
nalånit nutånerussumit pissut tukat
åssingajait, åma Alaskamit naluneKå-
ngitsut. taimåtaoK Kitåne sujugdler-
påmik navssåråvut: torrussautit, kåu-
tatdlo ujaraussut kigartutdlo tugåmik
ilulerigdluinartumik sananeKarsima-
ssok ujarånguamigdlo nulerneKartar-
toK. tåssa SarKap-inuata kigartuiv-
dlune atortagå. åmale ujarKanik så-
koKarnerup nalåne inussuvoK; tai-
måitumigdlo ujarKat såkorpagssuit
navssåråvut. 11— 1200-t katerssorsi-
mavavut: Kalugissat noKutait, Karssut
ingé, savit savitdlo savigtait. tamåko
sujornatigut Diskobugtimit nalunge-
rérpavut, månale nunaKarfingmit a-
tautsimit aitsåt taima amerdlatigissu-
nik pivugut.
Danmarkip OKalugtuarissaunerata
sujornatigut pissutsinik erssersitsi-
ssuput.
såkut piniutitdlo tamåko ilait åssi-
giginangajagdlutik Sibirien avKusår-
dlugo Skandinaviap avangnånut nav-
ssågssåuput. sordlo Kuvdlut, tugtut
nagssuinut saunernutdlo Kupississu-
taussartoK. SarKap-inuisa pilagtutitut
såkugivdluartorujugssusimassåt tai-
måitut hundrederpagssuit navssårå-
vut. åma tåuna Danmarkime Euro-
pavdlo avangnåne såkut pingåmerit
ilagisimavåt inuitdlo såkuliaisa piso-
Kaunerssarigunardlugo, såkulo tåu-
narpiaK itsarmit månåkumut atåssu-
teKartitsivoK. Canadame Kuvdlut tåu-
na ukiut arfinigdlit matuma sujorna-
nut agdlåt eskimut akornåne atome-
KarpoK, uvfa Europame ukiut 4000
matuma sujomagutdle atornéruterér-
sok .taimåitumik navssårissavut åma
Danmarkip OKalugtuarissaunerata su-
jornagut pissutsit ilåinut sujornatigut
ilisimangåtsiarsinausimångisavtinut
erssersitseKatåuput.
tugdliane Upernavik
ilivernik navssårpit?
tåssa aperKut ilisimaneKångitsoK.
SarKap-inuata toKussortane sumut ili-
ssarpai? sule naluvarput, neriugpu-
gutdle ilåne påsiumårdlugo. månale
nalungilarput tåssa ukiup 500-p 1000-
ivdlo akornåne Kristusip inungorne-
rata sujornagut Nup erKå nunaKar-
figpagssuaKarsimassoK. kangerdlup
sineriåne nunaKarfikorpagssuput, i-
nugpagssusimåputdlo kultureKardlu-
ardlutik. Nuvdle kangerdluane Kipe-
rugkat navssågssåungitdlat. Uperna-
viuvdle erKåne tamåko inungnit tåu-
kunånga pissut navssårinigssåt ilima-
gårput. ukioK atauseK mardlugdlunit
Kångiugpata tåvunga ilisimassagssar-
siortitsisaugut. imaKale aitsåt ukiut
mardluk Kångiugpata.
åipågo Alaskamukåsaunga.
☆
8