Atuagagdliutit - 01.10.1960, Síða 7

Kalåtdiit-nunåne sulissariaxarneK
xavsérpagssuartigut
sualugpatdlåxaoK
inuit tupingnartumik isumanartarput suliagssat ingmingnik
ingerdlasoralugit. påsineKarneK ajuvigpoK inuit sulissugssat ta-
måningigpata suliagssat ingerdlanaviångitsut, taima onarpoK
P. H. Lundsteen
Kalåtdiit-nunåne landshøvdingiusi-
mas'SOK P. H. Lundsteen måna Dan-
markimut utersimassoK avisimut Da-
gens Nyheder-imit Kalåtdlit-nunåt
pivdlugo suliagssanigdlo nangmineu
påsingningneranik laperssorneKarsi-
mavoK. avise ilåtigut aperivoK:
— uvdiumikut Kalåtdiit-nunåne a-
jornartorsiutit ;suna angnerssaråt?
— „inugtalersuiner“mik taineKar-
tartup pingåssusia ImaKa susupagine-
KatsiartarpoK. neriugpunga tamatuma
tungåtigut sujunigssame ineriartorne-
KarumårtoK.
— Danmark nunasiaKatdlarKigsu-
va?
— taimaitiniarit! nunat avdlat nu-
nasiaKarnikut inigerdlatsinerånut na-
lerKiutdlugo isumaKångilanga avdla-
mik piteaunerussumik iliortoKarsima-
ssoK sordlo danskit nålagauvfiata Ka-
låtdiit-nunåne suliagssane ingerdlåsi-
magai. najorKutagssat tungavigssau-
ssut sulinerme maligtarineKartut ima
plssuseKarput aulajangersumik tunga-
vigssaKalerdlune ugperisavdlugo Ka-
låtdiit-nunåne inuit Danmarkimilo
avdlame inuit akomåne peKatiging-
nermik misigineKardluartoK.
ama påsissariaKarpoK Kalåtdiit-nu-
nåne suliagssat artornartorujugssung-
mata, åmalo Kalåtdiit-nunåne pissut-
sit ingmikut itut sigssuertariaKurtuar-
mata. ajoraluartumik suliagssamut ta-
matumunga ersissoKarpoK •— mingne-
rungitsumik aningaussat atortut Ka-
låtdlit-nunåt uvdluvtinut nalerKutu-
ngortiniardlugo atortariaKarsimassut
årdlerigineKarsimavdlutik. måna isu-
maKarKajåssarpunga ungåinaK issigi-
ssaKarpatdlåmigssaK mianerssutigi-
ssariaKartoK. månalunit nautsorssuti-
glngikaluardlugo Danmarke pissug-
ssauvdluinartoK Kalåtdlit-nunåt pior-
såsavdlugo kalåtdlinilo inuniamermut
tungassut isumangnaitdlisisavdlugit,
tamånalunit nautsorssutigingikaluar-
dlugo isumaKarpunga oKalungneK i-
méitoK erKortussoK, tdssa Kalåtdlit-
nunåta nunåussutsimigut pinarane,
kisiåne åma aningaussarsiornikut nå-
lagkersuinermutdlo tungassutigut
Danmarke angnerulersikå. isumaKar-
punga KaKugo sujunigssame Kalåtdlit-
nunåt aningaussatigut ingminut napa-
tinialersinaujumårtoK.
tåssumale saniatigut pissutsit naut-
sorssugagssåungitsut nunamut tamar-
mut iluaKutaujumårtut ilåuput. Ka-
låtdlit-nunåta silarssuarme Inigssisi-
manera ukiune kingugdliunerussune
malungnarsisimavoK pingårtupiloru-
jugssussok, åmalo nautsorssutigissa-
riaKarpoK Kalåtdlit-nunåta imartaine
aulisagarpagssuit aningaussarsiomi-
kut ilimanautaussut danskit inuiait
tamaisa iluaKusersinauvdlugit.
månile OKalungilamga ukioK atau-
seK, mardluk, pingasut tatdlimatdlu-
nit sujunigssamitut pivdlugit. nuna
Kalåtdlit-nunåtut itoK piorsaråine pi-
orsainerup kingunere adtsåt takune-
Karsinaujumårput ukiut in up inuvfi-
gissartagaisa ingerdlanerine. tamåna-
le ima påsissariaKångilaK sule angu-
ssaKartoKarsimångitsoK — angussa-
KartoKarpoK. ajomartorsiornartuml-
pugutdle.
sulissariaKarneK sualugpatdlår-
tOK
— Kalåtdiit-nunåne atorfigdlit Ka-
noK itunik piukunauteKartariaKarpat?
— atorfigdlit sulivfeKartutdlo inug-
pata akissugssåussusermik misigissut,
pikorigsut pitsaussutdlo suliagssa-
mingnut soRutigingnigtut inungnutdlo
sulivfigissamingnut soKutigingnigtut,
pissagssaKartutut suleKataussututdlo
tauva inuit taimåitut Kalåtdiit-nunå-
ne ajungitsumik ingerdlasinåuséput.
kalåtdlit pingårtipait inuit sulivdlu-
amigssait ajungitsumigdlo pissuse-
Kamigssait. inuit tamatuminga på-
singnigtut, månilo taima piginåussu-
seKarnertik pivdlugo ilisimaneKartut,
Kalåtdiit-nunåne ilagsivdluarneKar-
tugssåuput.
— piginåussutsit tamåko Kalåtdiit-
nunåne ilumut nåpitagssaussarpat?
— isumaKarpunga tupingnåinartu-
mik amerdlasunit pigineKartut. irnale
påsissariaKångilaK tamanit pigineKar-
tut. kisiåne påsissariaKarpoK piuma-
ssarineKartut angnertorujugssungma-
ta. OKautsitigut påsinerdluisinaunig-
'ssarparujugssuit kisisa sianiginiagag-
ssaringilait, sianigissariaKarpaitdle
påsinerdluisinaunerit tungaveKartut
Kåumarsagaunikut tungavigssat åssi-
gingitsorujugssungmatla. oKautsit åssi-
gingitsut kisisa atomeKameK ajorput,
åmåtaordle — iluamik påsineKarane
— OKaluserineKartarput åssigingitsut,
pissutigalugo påsingningnigssåkut tu-
ngavigssat åssigingisinaungmata.
— Kalåtdiit-nunåne atorfigdlit a-
merdlavatdlårpat?
— suliagssaK sunalunit suliarineKå-
sagpat suliagssap tåussuma suliarine-
Karnigssånut inuit pissariaKartut pig-
ssarsiarissariaKarput! suliagssat a-
merdlåssusinut åssigingissusinutdlo
nalerKiutdlugit uvdiumikut Kalåtdiit-
nunåne suliagssat ingerdlånigssånut
inuit ikigpatdlångajagput. sulissaria-
KarneK Kavsérpagssuartigut sualug-
patdlåKaoK. soruname åma tamatu-
munga pissutauvoK isulinerit Kavsér-
pagssuit isumagineKartarmata inung-
nit, avdlatut ajomartumik, apencuti-
nik åssigingitsunik suliaKartariaKar-
tunit åmalo pissutsit amerdlasut sule
ingerdlåneKarsimångitsut ingerdlåta-
riaRardlugit. månime teKerKOK uiåi-
nartariaKarpoK ingmikut påsisimassa-
lik atorfigssaKartikåine. Kalåtdiit-nu-
nåne sutigut tamatigut ingmikut påsi-
simassagdlit atusaguvtigik oK-artaria-
Karsoraunga inuit amerdlasut tagpa-
vungnartitariaKartut — nålagauvfing-
me atorfigdlit imalunit inuinait!
inuitdle tupingnartumik isumaKar-
tarput isuliagssat ingmingnik inger-
dlasoralugit. påsineKarneK ajuvigpoK
inuit sulissugssat tamånlngigpata su-
liagssat ingerdlanaviångitsut!
Kalåtdlit-nunåt ungaluminit
anitdlangniarpoK
— „Hans Hedtoft“-ip ajunåmerata
danskit-'kalåtdlit pissusé artorssartisi-
mavai?
— tamåna ajunårnertut amilåmar-
tutut taimågdlåt tiguneKarpoK. nålag-
kersuinerup tungåtigut suniuteKångi-
vigpoK. kalåtdlit tøimåiput.
— suna kalåtdlinit iliniarsinauvar-
put?
— isumaKarpunga Kalåtdiit-nunåne
inungnut sapingisamik pitsaussumik
sulissuniartunut inugsiarnersumik ta-
tigingnigtumigdlo iliomiameKartar-
toK. tamåna ilaisa oKartugssautitanik
issornartorsiuinane tatigingnmamer-
mik taiumåsavåt, isumaKarpungale
tamatuminga itinerussumut tunga-
ssok. malungnaut tamåna ineriartor-
nerup atutup aserorumåmerå påsi-
narsiumårpoK.
— ivdlit nangmineK KanoK isuma-
Karpit?
— isumaKarpunga inuiaKatigit mo-
derniussut sukangavdlutigdlo pencar-
ningåtsiartut, ajoKutdlo tamåna Ka-
låtdiit-nunåne malugmgitsorneK ajor-
narunarpoK. ilimanarpordle kalåtdlit
inuiaKatigit avdlanik ajungeKuteRale-
rumårtut inungnut tungassunik inu-
nermutdlo tungassunik napåssutigisi-
naussamingnik.
—■ ilordlerpåkut: isumaKarpit aju-
sassoK inuiaKatigit sujuarsimångitsut
agtomeKångitsutdlo atugartungorsa-
gaunermit aserortemeKåsagpata?
— aperKut unåungilaK ajiisassoK a-
jungisassordlunit. aperKutdle unau-
vok pissariaKartOK anguniameKar-
nersoK. isumaKarpunga ineriartomeic
Kalåtdiit-nunåne pilersimassoK pi-
ssariaKartussoK — pissutauvdlune
Kalåtdlit-nunåta inuisa øtorfigssaKar-
tingmåssuk, misigalugo taimåitumig-
dlo kigsautigalugo. Kalåtdiit-nunåne
ineriartomeK uvdiumikut ingerdla-
ssok pilersimångilaK danskit nålag-
kersuissuisa kalåtdlit inuiaKatigit mu-
mikumangmagit. tamånale pissute-
KarneruvoK inuit sivnissuisa månalo
inuit tamarmik påsilersimangmåssuk
inuneK ungalut tunuéne nanginåsav-
dlugo nalerKutingitsoK — inuneK må-
na tikitdlugo ingerdlåneKarsimassoK
iniliap iluanisut silarssuarmut taimåg-
dlåt atautsimik issikiveKardlune. må-
na Kalåtdlit-nunåt silarssuarmut tå-
ssunga ilaulerumavoK.
— KaKugo Kalåtdlit-nunåt nangmi-
nerssordluinalisava?
— tamåna månakut sujumut taku-
neK ajomaKaoK.
— tåssiame taimaisiumårp-a?
tamåna misigssomeKarpoK. uvdiu-
mikut ugperineKarsinaunersoK aper-
KutauvoK.
— Nuk tåssauva åma Kalåtdlit-nu-
nåt?
— någga, taima OKameK ajorna-
KaoK. igdloKarfigtut Kitiussutut ma-
lungnauteKartorujugssuvoK. igdloKar-
fiuvdle kigdlingata avatinguaniput
KåKat, igdlumitdlo atautsimik avdlui-
naråine Kalåtdlit-nunaviat tikitaria-
KarpoK.
— Kalåtdiit-nunåne angalavdlune
silame angalanermik nuånarissaKa-
lertariaKarpa?
— Kalåtdiit-nunåne nunap pissusia-
nit agsorssuaK kivdligtinarpoK, isu-
magssarsinarbarpoK angissutsimik pi-
nerssutsimigdlo, sulilo angnerussumik
inoKångitsut ungasissutsitdlo. Kalåt-
dlit-nunånime nunaKarfik tugdleK u-
ngasigtuåinarpoK. ungasissutsit tamå-
ko åma avdlanut tungatitdlugit naut-
sorssutigissariaKarput. tamatumaluna
OKausingnåKartikånga Kalåtdiit-nu-
nåne „2 åma 2 katikåine 5-iussartut!“
— Kalåtdlit-nunåt atausiardlune —
Kalåtdlit-nunåt tamatigut?
— Kalåtdlit-nunånisimagåine puior-
neK ajornaKaoK! misigineKartuåsaoK
inunerup ilå Kalåtdlit-nunånut Kiler-
ssusimastsoK Kalåtdlit-nunåtalo inui-
nut, téukume inoKatigalugit asalingit-
someK ajomaKingmata.
— suna 'angerdlarsiutiginerpåusa-
viuk?
— kalåtdlit Kungujulanerat! tamå-
na atomeKakulanermit Katsunarsi-
galuaKaoK, imaKale avdlatut OKauti-
gineKarsinauvoK: Kalåtdiit-nunåne
kalåtdlit angalaKatigigåine malung-
nardluartarpoK inungmik sanileKar-
dlune. måne tamåna puiorKajåneKar-
patdlåKaoK.
— orssoK oKéngitsoK maKaissisavi-
uk?
— ajorpara!
— nanoK ilumut umassoK nåmag-
torsimaviuk?
— måna igtulersiparma — någga,
ilfinile nånup tumai takusimavåka.
piåralungale malingilåka ...
Benyt Gheerl-0 til læskedrikke og coektalls
Cheerl-0 lmerusuersautinut imlgagssanutdlo
akågkanut atortaruk
JOH. P. ANDRESEN & CO.
Orgel, Harmoniums-
Fabrik
RINGKØBING
pkalon
En gros:
amerdlasQngordlugit piaiarinlaråinc:
WILLY RASMUSSEN & CO
HOVBDVAGTSGADE « - KØBENHAVN K
TOKALON ROSA SKIN FOOD
med Bloceel — den nye, miraku-
løse natcreme, der glatter ryn-
ker.
TOKALON SKIN BEAUTY be-
skytter huden 1 al slags vejr.
TOKALON DAGCREME gør hu-
den blød og smuk og er Ideel
som underlag for det verdens-
berømte TOKALON PUDDER.
TOKALON ROSA SKIN FOOD
Biocel’imlk akulik — natccreme
altsåt sarsåmersoK, tuplngnåi-
nangajagtumlk amerlngnardlu-
ne klname eslngasulingnemik
manlgsalsinaox. ^
TOKALON SKIN BEAUTY Uu-
ssuma sllamut Kanos lkalua-
mutdlQnlt ames lgdlersortarpå.
TOKALON DAGCREME arner-
mut sltullnardlunilo amerlng-
nasaos, TOKALON PUDDER1-
nutdlo silarssuarme tusåma-
ssaussnnut klname atdlesutag-
ssarxlgdluardlune.
Forhandlet af Olt’t Varehus", Godthåb
åma niorautlgaL
Ntlngme Ole’t Varehut“tp taimåitut
7